Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem

En presentation över ämnet: "Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem"— Presentationens avskrift:

1 Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Uppdraget ”Länsstyrelserna ska granska dokumentationen och handläggning av utredningar i länets samtliga kommuner liksom i förekommande fall kommunernas egna riktlinjer för handläggning och tillse att hanteringen är rättssäker och att brukarna själva erbjuds möjlighet att komma till tals” Tillsynen genomförs enligt modell kollegiegranskning För att citera Barack Obamas ur hans installationstal – ”när jag står här känner jag mig ödmjuk för den uppgift vi har framför oss”, dvs. att entusiasmera er och ni era medarbetare för en uppgift som ofta beskrivs i relativt negativa termer som ”besvärligt, tråkigt, svårt, tidskrävande, inte alltid så viktigt – t.o.m onödigt” – nämligen dokumentation och handläggning av utredningar. När hörde ni senast någon säga att ”va kul och intressant det är att dokumentera och skriva utredningar”? Ett av deluppdragen i tillsynen av missbruksvården är som Johan har nämnt tidigare att granska dokumentation och handläggning av utredningar i länets samtliga kommuner. Och i de fall det finns, kommunernas egna riktlinjer för handläggning. Det som regeringen vill ska granskas (få svar på) är om hanteringen är rättssäker och att brukarna själva erbjuds möjlighet att komma till tals (delaktighet). Vad som avses med rättssäker hantering kommer jag inom kort ta upp lite närmare. Vi har valt att använda kollegiegranskning som metod för tillsynen, dvs. att ha er medverkan i tillsynen . Med er medverkan och ert engagemang tror vi att det man kan få till stånd den utveckling och de förbättringar som är nödvändiga för att dokumentationen ska uppfylla sitt syfte och de krav som lagstiftningen ställer. Med kollegiegranskning avses att socialtjänstens personal granskar varandras utredningar. Hur det går till kommer att presenteras mer ingående under den följande timmen. Målgruppen är vuxna personer från 18 år med missbruksproblem, vilket gör att flera enheter inom kommunen är aktuella. Det gör att det interna samarbetet och/eller likheter och skillnader i utredningsarbetet mellan enheterna när det gäller gruppen unga vuxna synliggörs. Kan förhoppningsvis ge underlag till reflektioner och givande diskussioner inom era respektive kommuner.

2 Kollegiegranskning som metod
Tillsynen kan bidra till en lärandeprocess Ett bredare underlag ger en bättre bild av utvecklingen i länet En webbaserad frågemall finns som vägledning för granskningen Socialtjänstens personal granskar varandras utredningar Länsstyrelsens personal kontrollgranskar Varför kollegiegranskning som metod? I huvudsak två skäl: Goda erfarenheter från barn och ungdomsvården, där sedan 2002 metoden använts för att granska barnavårdsutredningar med positivt resultat för att det bidragit till en lärandeprocess och utveckling av kvaliteten på utredningarna. Fler utredningar blir granskade vilket gör att vi får en bredare och mer nyanserad bild av läget i länet. Inte minst viktigt eftersom tillsynens resultat används som underlag för att bedöma och kontrollera hur socialtjänsten arbetar och att man följer lagstiftarens intentioner. Tillsynsresultat ligger m.a.o. till grund för de politiska initiativ och beslut om förändringar/översyner av lagar eller föreskrifter som görs inom socialtjänstens område En frågemall (webbaserad) finns framtagen som är tänkt att vara vägledande för granskningen, dvs. visar vad en utredning bör innehålla för att uppfylla lagstiftningens krav på en rättssäker handläggning och där brukaren har kommit till tals. Mallen är framtagen i länsstyrelsegemensamt samarbete och kommer att användas av alla länsstyrelser. Alla uppgifter samlas i en nationell databas. (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och de kvalitetskriterier som tagits fram har och ska också vara vägledande för länsstyrelsernas tillsyn.) Vem/vilka granskar? Socialtjänstens personal granskar varandra ( inte granska egna). Förslagsvis är det arbetsledaren som avgör vem/vilka som ska delta i granskningen. Länsstyrelsen kontrollgranskar två utredningar per enhet/kommun i syfte att få en uppfattning av om bedömningarna skiljer sig åt mellan länsstyrelsens personal och socialtjänsten.

3 Vad är fokus för granskningen?
Att klientens rätt till individuellt anpassade insatser tillgodoses Att handläggningen av utredningen är rättssäker Att klienten/brukaren erbjuds möjlighet att komma till tals Att ett tydligt barnperspektiv präglar socialtjänstens handläggning Att samverkan sker på ett sådant sätt att personer med missbruk eller beroende får sina vårdbehov tillgodosedda Mallen och de frågor som ingår handlar om att granska om, och vilka, uppgifter finns med som rör att handläggningen är rättssäker, klientens/brukarens delaktighet och möjligheter att komma till tals, barnperspektiv i utredningsarbetet och om samverkan sker så att personer med missbruk får sina behov tillgodosedda. Att uppgifter ska dokumenteras är klart och entydigt. Dokumentationsskyldigheten regleras i 15 § Förvaltningslagen – dokumentera uppgifter som har betydelse för utgången i ärendet. Men vad ska/bör dokumentationen innehålla? Vilka uppgifter en utredning bör innehålla och hur omfattande är en avvägningsfråga. För att dokumentationen ska kunna tjäna sitt syfte måste den innehålla tillräcklig, väsentlig och ändamålsenlig information. Handlingar ska vara tydliga och väl strukturerade (SOSFS 2006:5 4 kap 1§) Den granskningsmall som finns framtagen för tillsynen innehåller 65 frågor med i huvudsak fasta svarsalternativ. Tänkt som sagt att vara vägledande för att ta ställning till om socialtjänstens dokumentationen av utredningar har ett sådant innehåll så att den uppfyller dess syfte (uppfyller de krav som finns utifrån lagar och föreskrifter). Dokumentationen har flera syften: garantera att rättsäkerheten för den enskilde klienten inte sätts ur spel viktigt arbetsredskap för socialtjänstens personal för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring på en mer övergripande nivå. Mallen som har tagits fram, i samråd mellan länsstyrelserna – detta är således tillsynsmyndighetens uppfattning om vilka uppgifter som bör ingå i dokumentationen, men det som kvarstår som en avvägningsfråga är hur omfattande innehållet behöver vara för att vara tillräcklig, väsentlig och korrekt. Vad som är korrekt kan variera beroende av vad det är för ärende det handlar om. Att reflektera över vad som är relevant i sammanhanget handlar om att se i vilket syfte en handling har upprättas – men detta med vad som är relevant kanske inte alltid så enkelt att fastslå och därom kan det antagligen finnas olika uppfattningar. Det är detta som är själva lärandeprocessen i det här uppdraget. Att diskutera och reflektera över utredningars innehåll och utformning och över vad som är ändamålsenligt, tillräckligt och väsentligt i sammanhanget kan förhoppningsvis vara både stimulerande, inspirerande och bidra till en kunskapsutveckling av utredningsarbetet. Med klientens och barnets bästa i fokus.

4 Med rättssäker handläggning avses att:
Klientens förhållanden är allsidigt belysta Socialtjänsten har gjort en egen bedömning av klientens behov och av hur dessa tillgodoses Föreslagen insats svarar mot klientens behov Personens samtycke till behövlig vård är realistiskt Socialtjänstens handläggning har genomförts så snabbt som möljigt utan att säkerheten eftersatts Utredningen och socialnämndens beslut finns dokumenterad i klientens personakt Personens samtycke till de kontakter som tagits i utredningen finns dokumenterad Av dokumentationen framgår på vilket sätt klienten har underrättats om beslutet och möjligheten att överklaga Vad behöver ingå i en utredning och dokumenteras i samband med handläggningen av ett ärende, myndighetsutövningen? Rättssäkerhet har tolkats såsom att Brukarens rätt till individuellt anpassade insatser, men även att intentionerna i socialtjänstlagen följs bl.a. att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet som följer av likhet inför lagen (1 kap 1§ SoL) Samtidigt som socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att ”aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket” och i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen följs”. ( 5 kap 9§ SoL) Även att LVU och LVM-lagstiftningen tillämpas i de fall samtycke till lämplig (behövlig) vård inte ges. När unga personer utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel ( 3 § LVU) När personer till följd av ett fortgående missbruk av och vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg enligt SoL eller på annat sätt, och han eller hon som utsätter sin hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras att allvarligt skada sig själv eller någon närstående (4 § LVM)

5 Brukaren kommer till tals i den meningen att
Klienten har informerats om att utredning inletts och vilket lagrum som gäller Av dokumentationen framgår att klientens synpunkter har beaktats vid planering och val av insats Ett tydligt barnperspektiv präglar handläggningen i den meningen att: Barnen till missbrukande föräldrar synliggörs i utredningar om vuxnas behov av hjälp Den vuxnes föräldraroll och ev. behov av stöd i denna uppmärksammas Förekomsten av samverkan med barn- och familjeenheten eller andra aktörer finns dokumenterad Brukarens delaktighet och möjligheter att komma till tals är en självklarhet – dvs..att arbetet sker i samråd med klienten. Ett tydlig barnperspektiv i utredningar av vuxna kan kanske väcka mer funderingar. Vad avses med det? Behöver det verkligen vara med? Sedan FN antog barnkonvention 1989 (fyller 20 år i år, den 20/ ) har alla myndigheter skyldighet att iaktta ett barnperspektiv i sitt arbete. Sverige var en av de första länderna att ratificera konventionen. För socialtjänstens del infördes bestämmelser om ett stärkt barnperspektiv 1 juli 1997 i socialtjänstlagen, t.ex. Barnets bästa ( 1 kap 2 § SoL) och om barns rätt att komma till tals (3 kap. 5 § SoL). Utredningar som gäller vuxna personer med missbruksproblem har traditionellt sett ett vuxenperspektiv. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn och föräldrar kan inte ses som isolerade från varandra och att vuxna får bästa möjliga stöd genom socialtjänsten ligger också i barnets intresse. Ett barnperspektiv i utredningsarbetet handlar om att klarlägga om det finns barn med i bilden och i så fall hur barnet berörs. Även om barnets bästa inte alltid är avgörande för det beslut som fattas så ska barnets bästa alltid beaktas, utredas och redovisas. Men det får dock inte medföra (i en utredning som rör en vuxen) att nämnden utreder barnets förhållanden. Kommer det fram uppgifter som tyder på att barnet far illa ska ansvarig enhet inom socialtjänsten meddelas så att den kan bedöma om en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ska inledas. Ett stärkt barnperspektiv innebär att även barnens situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om bistånd. (Prop. 1996/97: 124 s.100) Av dokumentationen i ärenden som rör vuxna bör det framgå om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats ( SOSFS 2006:5 5 kap. 1 § AR).

6 Samverkan sker på sådant sätt att personer med missbruk får sina vårdbehov tillgodosedda i den meningen att: Socialtjänsten har tagit kontakt med relevanta interna och externa aktörer för att få en allsidig belysning av klientens förhållanden I utredningar som rör personer där man misstänker psykisk störning eller sjukdom eller somatisk sjukdom, har socialtjänsten tagit kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning En angelägen fråga att uppmärksamma och som då och då kritiserad är samordning och samverkan mellan vårdgivare och myndigheter. Enligt regeringen är det särskilt angeläget med en bättre samordning kommer till stånd i arbetet med utsatta grupper, t.ex. människor med sammansatt och komplex problematik (samsjuklighet). Tas även upp i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Enligt 3 kap. 5 § SoL ska socialnämndens insatser utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vi behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Socialtjänstens ansvar för att samverka med andra myndigheter och organisationer.

7 Hur går det till? En kontaktperson per kommun utses
Kontaktpersonen får ett Excelark med inloggningsuppgifter eller länkar. Utskickas under vecka 7. Kontaktpersonen kopierar och distribuerar vidare inloggningsuppgifterna till de medarbetare som ska delta i granskningen. Varje inloggningskod/länk är unik och öppnar ett frågeformulär. De första 20 avslutade utredningarna under tiden 15/2 – 31/ ingår i granskningen. Med undantag för yttranden eller utredningar om förlängning av pågående insats. Målgruppen är vuxna personer från 18 år med missbruksproblem Ett formulär per utredning fylls i och uppgifterna samlas i en databas (nationell). En kontaktperson per kommun eller enhet (om ni anser det vara lämpligare) utses som har i uppgift att vara ansvarig för att uppgiften genomförs inom fastställd tid och för kontakterna med länsstyrelsen (kontaktperson på Lst är jag). Ett Excelark skickas ut med 20 inloggningsuppgifter eller länkar. Varje länk är unik och öppnar ett frågeformulär. En länk =ett formulär. Varje länk eller formulär är märkta med ett ID-nummer. Kontaktpersonen kopierar och distribuerar vidare inloggningsuppgifterna till de medarbetare som deltar i granskningen. Det är viktigt att kontaktpersonen i sitt Excelblad noterar vilken/vilka länkar som skickas till respektive medarbetare.. Anledningen till detta är att en och samma länk inte ska kunna skickas ut till flera personer. De första 20 avslutade utredningarna under perioden 15/2 – 31/ ingår i granskningen. Start m.a.o. i de närmaste omgående – och inom närmaste veckorna kommer utskick av anvisningar och formulär att göras per e-post. Återkommer om detta efter kaffet I vissa kommuner kommer man kanske inte upp till det antalet utan då får det bli det antal som görs. De utredningar som inte ingår är yttranden till annan myndighet eller utredningar som avser förlängning av pågående insatser. OM man inte kommer att göra några måste tidsperioden ändras så att man antingen granskar ett antal av de senast avslutade eller att förlängning av tiden medges. Det är de utredningar som rör vuxna från 18 år med missbruksproblem som ingår tillsynen. Det gör att sannolikt flera enheter från kommunerna kommer att delta och antalet utredningar (de första 20 avslutade) gäller för kommunen inte per enhet. Ett formulär per utredning fylls i och uppgifterna samlas i en databas. Om man inte hinner fylla i formuläret klart vid ett och samma tillfälle kan inmatningen avbrytas, men då man notera inloggningsuppgifterna, dvs. vilket formulär man höll på med . Enklast görs det genom att skriva upp formulärnumret. Anvisningar till granskare om detta kommer att skickas med till kontaktpersonen.

8 Hur går det till? Granskningsmallen består av 65 frågor och tar ca minuter att fylla i. Kopia på de två först granskade utredningarna skickas till länsstyrelsen. OBS! Utredningarna måste vara märkta med formulärnumret från den granskningsmall socialtjänsten använt vid sin granskning av utredningen. Länsstyrelsen kontrollgranskar två utredningar per kommun Ett beslut skrivs till varje kommun sommar/höst 2009 Presentation av resultaten Stockholms län jan/februari 2010 Resultaten från samtliga länsstyrelsers granskningar ska redovisas i en rapport till regeringen senast den 1 mars 2011 Mallen/formuläret består av 65 frågor och beräknas ta ca minuter att fylla i . Det är utredningsdokumentet som avses, men beroende av vilka rutiner för dokumentation som finns så kan jag tänka mig att en del uppgifter kan finnas noterade i journalanteckningar eller på annan plats i personakten (datajournalen). När man är klar tryck på knappen skicka och uppgifterna far in i databasen och så är ert arbete slut. Efter kaffepausen tänkte jag gå igenom formuläret avsnitt för avsnitt och förklara ev. oklarheter som finns med frågorna. Med reservation för de som granskar de första två utredningar. Där vill vi att kopior på utredningarna skickas till länsstyrelsen för kontrollgranskning. Syftet med kontrollen är att få en uppfattning om bedömningarna skiljer sig åt mellan länsstyrelsens personal och socialtjänsten. För att vi ska kunna göra detta måste utredningarna vara märkta med formulärnumret från den mall/formulär socialtjänsten använde vid sin granskning. (Alternativt att ni kopiera ifyllt granskningsformulär och skickar med utredningarna). Tillsynen avslutas med att ett beslut skrivs till varje kommun – beräknas kunna ske sommar höst 2009 om allt går som det ska och så planerar vi att redovisa resultaten för Stockholms län vid ett seminarium i januari 2010. Det här tillsynen genomförs som sagt av alla länsstyrelser eller from 2010 av Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter på enhetligt sätt. Uppgifterna från alla utredningar som granskas i tillsynen kommer att samlas i denna databas, vilket innebär att det är uppgifter från flera 1000 utredningar som kommer att analyseras och presenteras i den slutliga nationella rapporten. Ska redovisas till regeringen senast 1 mars 2011. Intressant är att ett så omfattande material om hur socialtjänstens myndighetsutövning görs och dokumenteras finns inte (vad jag vet ) samlat tidigare. Förhoppningsvis kommer resultaten från denna tillsyn att kunna bidra till reflektioner och nya insikter och till en kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

9 Länsstyrelsens kontaktperson
Telefon: 08 –