Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.

En presentation över ämnet: "Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård."— Presentationens avskrift:

1 Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård samt tandvård ska utifrån det landstingsgemensamma vårdprogrammet utarbeta lokala verksamhetsanpassade vårdrutiner Vårdprogrammet finns på Livlinan, under ”Vårt arbetssätt” samt på Figuren till höger illustrerar strukturen/innehållet i vårdprogrammet; 3.1 Gott bemötande 3.2 Upptäcka, identifiera, fråga 3.3 Bedömning av säkerhet och risk 3.4 Dokumentera och sekretess 3.5 Behandla, rehabilitera 4. Kunskap om våld i nära relationer Landstinget i Värmland har, förutom ett vårdprogram, även en gällande handlingsplan ”Landstingets ansvar för prevention och omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relation, , LK Handlingsplanen finns på Livlinan

2 Vårdprogrammet omfattar
Barn och vuxna som utsätts för någon form av våld i nära relation och för Barn som bevittnar våld i nära relation Barn som utsätter andra barn för våld eller har ett sexualiserat beteende Barn är personer upp till 18 år

3 Begreppet Våld i nära relation
Våld i nära relation innefattar allt våld som kan inträffa inom familjen eller av någon man står i beroendeställning till eller någon man har eller har haft en nära relation till. Våldet kan anta olika former: Kvinnomisshandel, partnervåld, barnmisshandel, hot och våld mellan olika familjemedlemmar, våld mot äldre eller föräldrar, våld mellan syskon

4 Olika typer av våld i nära relation
Fysiskt våld - barnmisshandel Psykiskt våld- barn som vittne till våld, förföljessesyndrom, stalking Sexuellt våld- övergrepp via IT, groming, sexuell exploatering, barnprostitution, barnpornografi Hedersrealterat våld (Kvinnlig) könsstympning Materiellt våld Ekonomiskt våld Se vårdprogrammet sidan 9-12

5 Normaliseringsprocess
Den process där den våldsutsatta med tiden betraktar våldet som förväntat och delvis accepterat Den våldsutsatta skuldbeläggs av våldsutövaren och skuldbelägger sig själv Processen gör det svårt att bryta upp från relationen Läs mer på sidan 9

6 Varför ska vi fråga om våld?
Att bakom såväl psykisk och fysisk ohälsa kan pågående våld och tidigare erfarenheter finnas Hälso- och sjukvårdens personal har en nyckelroll att upptäcka och identifiera Läs mer på sidan i vårdprogrammet

7 Förekomst i Sverige kvinnor söker öppenvård varje år till följd av partnervåld 10 procent av alla barn har upplevt/bevittnat våld i hemmet och 5 procent har gjort det ofta Källa; Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen Källa; Folkhälsorappor 2009, Socialstyrelsen (2010) Män utsätts oftare än kvinnor för våld, men i båda fallen utövas våldet av män. Ett tydligt mönster i våldet, såväl internationellt som i Sverige, är att män huvudsakligen utsätts för våld av okända män utomhus. Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker däremot i hemmen och inom familjen, se vidare sidan 13.

8 Antal anmälda sexualbrott i Värmland, 2011, totalt 175
Under 18 år, pojkar och flickor = 70 anmälda brott (varav 60 mot flickor) 18 och äldre, män och kvinnor = 69 anmälda brott (varav 66 mot kvinnor) Sexuellt tvång = 27 anmälda brott Kontakt med barn grooming = 9 anmälda brott Enbart 20 procent av sexualbrotten anmäls enligt Nationella Trygghets Undersökningen, NTU! Källa; SCB Se mer utförlig statistik sid i vårdprogrammet Observera att det gäller polisanmälda brott och säger inget om antalet brott som går till fällande dom Källa; SCB I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) svarar drygt personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Undersökningen är en alternativ källa till den officiella kriminalstatistiken när det gäller att beskriva brottsutvecklingen (Källa; Brottsförebyggande Rådet,

9 Lagar som styr hälso- och sjukvårdspersonalens agerande
VUXNA HSL Brottsbalken kap 6 § 1 Brottsbalken kap 4 LSS 24b § Offentlighet- och sekretesslag (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) kap 4 BARN SoL kap 14: § 1 HSL 2f, 2f § LSS 24b § Brottsbalken kap 4 Patientsäkerhetslag (2010:659) kap 6: §5 Brottsbalken kap 6 §4 Offentlighet- och sekretesslag, (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) kap 4 Anger vilka lagar som styr vår verksamhet inom Våld i nära relation Sidan 17 i vårdprogrammet

10 Riktlinje för anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn och ungdomar (0-18 år)
Enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen är bl.a. anställda inom hälso- och sjukvård skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa Vi är även skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd Länk till riktlinjen via rubriken, LK Riktlinjen finns på Livlinan, under Vårt arbetssätt. Verksamhetschefen ansvar är att förhålla sig till och verkställa de beskrivan åtgärderna. Socialtjänstlagen har skärpts från och med 1 januari 2013. Läs mer på sidan 17 i vårdprogrammet.

11 Ansvarfördelning Verksamhetschefen ansvarar för att;
att vårdprogrammet och tillhörande riktlinjer och rutiner är kända inom verksamheten och att nyanställd personal informeras lokala vårdrutiner tas fram för verksamheten uppföljning av att rutiner efterföljs och revideras vid behov Sidan 5 i vårdprogrammet

12 Uppföljning av vårdprogrammet Processmål för uppföljning på verksamhetsnivå
År 1 (mäts 2014) 50 procent av verksamheterna har en lokal verksamhetsanpassad vårdrutin År 3 (mäts 2016) 100 procent av verksamheterna har en lokal verksamhetsanpassad vårdrutin - Processmått för att följa upp i vilken omfattning som verksamheterna har utarbetat lokala verksamhetsanpassade rutiner, mäts på verksamhetsnivå - Mäts genom webbenkäter till verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård och tandvård

13 Vårdprogrammets delar
Figuren till höger illustrerar strukturen/innehållet i vårdprogrammet; 3.1 Gott bemötande 3.2 Upptäcka, identifiera, fråga 3.3 Bedömning av säkerhet och risk 3.4 Dokumentera och sekretess 3.5 Behandla, rehabilitera 4. Kunskap om våld i nära relationer

14 Gott bemötande- Personalperspektiv
Personal möter våldsutsatta överallt i vården Vi är ansvariga för situationen Vi behöver fråga och inge trygghet 3.1 anger rubriken i vårdprogrammet, se sid 21

15 Gott bemötande – Patientperspektiv (3.1)
Gott bemötande är extra viktigt på grund av utsattheten av våld i nära relation Patienten behöver trygghet i mötet Patientens erfarenhet innebär ofta svåra känslor exempelvis skam, skuld skräck och vanmakt Patienten kan behöva hjälp att sätta gränser för sin intigritet i krisen Beakta patientens funktionsnivå 3.1 anger rubriken i vårdprogrammet, se sid 21

16 Gott bemötande - Patientperspektiv (3.1)
… innebär att vi lyssnar, frågar och inte ifrågasätter den våldsutsattas beskrivning … är en förutsättning för att den våldsutsatta ska känna tillit och våga berätta om sin våldsutsatta situation En konsekvens av våldet är att den våldsutsatta har svårt att lita på andra personer och är rädd att inte bli trodd Ofta upplever den utsatta personen en skuld och skam över sin situation 3.1 anger rubriken i vårdprogrammet, se sid 21

17 Upptäcka, identifiera och fråga (3.2)
Våga fråga - hälso- och sjukvårdspersonal har en nyckelroll att upptäcka och identifiera - frågan om våld ska ställas i enskildhet och på ett öppet sätt Tecken, fynd och symtom - Varierande symtom som inte självklart knyts till våld - Akuta skador - Fysiska och psykiska reaktioner - Kroniska effekter orsakade av våld i nära relation Se sid

18 Upptäcka, identifiera och fråga (3.2)
Hälso- och sjukvårdspersonal behöver vara extra uppmärksam i kontakt med personer som kan vara särskilt sårbara barn personer med funktionsnedsättning HBTQ – personer personer med missbruks- och beroendeproblematik personer med psykisk sjukdom personer som lever i miljöer där hedersvåld förekommer äldre personer Se sid Personer som tillhör särskilt sårbara grupper kan beskrivas utifrån: - risk att utsättas för brott - förmåga att hantera brottets konsekvenser - resurser eller förmåga att utnyttja sina resurser, till exempel ekonomiska, sociala eller politiska resurser

19 Bedömning av säkerhet och risk (3.3)
I patientmötet göra en bedömning av faktorer som är viktiga för patientens skydd och säkerhet. Utgå från personens berättelse och gör tillsammans en bedömning av vad personen behöver för att vara trygg - ytterligare våld/upptrappning av våld? - tryggt boende? - stödjande nätverk? - barn i familjen? Sidan samt checklista för säkerhetsplanering bilaga 2, sid 50

20 Dokumentation (3.4) Syfte med dokumentation
- Att kunna följa vårdprocessen - Underlag för eventuell juridisk process Arbete pågår kring att skapa en mer enhetlig dokumentation Se sidan 28-31 Länkarna till riktlinjerna går enbart att klicka på i ”visningsläge”. Ha Livlinan öppen, klicka på länken och gå över till Livlinan för att eventuellt visa dokumenten Dokumentation – sökordsmall kommer att finnas i Cosmics utbildningsmiljö

21 Sekretess (3.4) Skydd Samverkan Hantering av skyddade personuppgifter
Reservnummerhantering Länkarna till riktlinjerna går enbart att klicka på i ”visningsläge”. Ha Livlinan öppen, klicka på länken och gå över till Livlinan för att eventuellt visa dokumenten Viktigt vid våldsutsatthet; - Personal har skyldighet att bryta sekretess i vissa situationer (när barn far illa, när brott överstiger 1 år och när annan myndighet tex socialtjänst, domstol efterfrågar dokumentation) - Samverkan med andra myndigheter kan ske om patienten ger tillåtelse/samtycke

22 Behandla och rehabilitera (3.5)
Behandling och rehabilitering av den våldsutsatta sker både i det akuta skedet och utifrån kroniska effekter av våldet hos barn och vuxna - medicinsk vård och behandling - psykosocial omhändertagande - psykiatrisk vård Se sidan 31-39

23 Förebygga och samverka (4)
Internt förebyggande arbete - Öka kunskapen om våld i nära relationer hos olika målgrupper - Pågående arbete kring jämställdhet och jämlikhet Förebyggande arbete i samverkan med andra, exempel - Myndighetssamverkan Värmland - Barnahus Värmland Sidan 40-42 Myndighetssamverkan (sid 40) Länsstyrelsen samordnar myndighetssamverkan våld i nära relation. Där ingår följande myndigheter: socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård/frivård, åklagar-kammare, polis och migrationsverk. Det gemensamma uppdraget är det centrala i samverkan. Länsrutin Familjevåld (2007) håller på att revideras. Arbetet samordnas av Länsstyrelsen Värmland. Barnahus Värmland (sid 41) För samordnade insatser för brottsutsatta barn finns Barnahus Värmland i Karlstad. Verksamheten bygger på samverkan mellan socialtjänsten i Värmlands 16 kommuner, åklagarkammaren, polismyndigheten, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin.

24 Exempel på stöd i det fortsatta arbetet
Livlinan För privata vårdgivare Livlinan kommer efterhand att kompletteras med olika typer av information som kan ge stöd i exempelvis arbetet med att utarbeta lokala verksamhetsanpassade rutiner. För privata vårdgivare kommer att ha samma information inom kort. Genomförandegruppen kan ge verksamheter stöd i arbetet med att arbeta fram vårdrutiner, information om gruppens deltagare finns på Livlinan Länken till Livlinan går enbart att klicka på i ”visningsläge”. Ha Livlinan öppen, klicka på länken och gå över till Livlinan för att visa sidan