Ekosystemet: Skogen Ekosystem.

En presentation över ämnet: "Ekosystemet: Skogen Ekosystem."— Presentationens avskrift:

1 Ekosystemet: Skogen Ekosystem

2 Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären.

3 Vad är liv? Levande varelse kallas organismer
Organismer är uppbyggda av celler. Organismer kan Röra sig Föröka sig Behöver energi Växer Föds och dör

4 Ekosystem Ett ekosystem är ett stort eller litet avgränsat område med allt levande och icke levande som finns inom området. Ett ekosystem kan vara en stubbe, en ö, en regnskog, hela jorden. Vad som påverkar ett ekosystem kan vara många saker: vilka växter och djur som lever där, ljusinsläpp, tillgång på vatten, jordtyp, temperatur, vind, mm.

5 Samhälle Allt levande i ett ekosystem.
Växtsamhälle: alla växer som finns i ett ekosystem Djursamhälle: alla djur som lever i ett ekosystem

6 Population Alla individer av en art i ett ekosystem.
Tex hur många myror det finns i en stubb, antalet harar i barrskogen.

7 Vad påverkar en populations storlek?
Det inträffar hela tiden förändringar som gör att populationer minskar eller ökar i storlek och några av orsakerna är • en ny sjukdom ökar antalet dödsfall, och populationens storlek minskar, • matbrist, det kan både leda till att en del individer svälter ihjäl och att en del hinner utvandra till nya områden. • ett rovdjur försvinner, eller jakt upphör, • ett rovdjur kommer till ett nytt område, eller jakt påbörjas. • vädret ändras radikalt.

8 Art Växtsort/Djursort
Kan para sig med varandra och få barn som kan få barn. En individ Tistelfjäril Tistel

9 Producent Är växter De kan tillverka näringsämnen vid fotosyntesen.
Omvandlar solenergi till kemisk energi

10 Konsument Är djur De får energi genom att äta växter och andra djur
1K, förstahandskonsument är växtätande djur 2K, andrahandskonsumenter är djurätande djur TK, toppkonsumenter är djur som inte blir uppätna.

11 Näringskedja Beskriver samspelet i ekosystemet, visar vem som äter vem. Börjar alltid med en växt, därefter en växtätare, sen djurätare…

12 Näringsväv Flera näringskedjor som är inflätade i varandra.
Vad händer om igelkottarna dör ut?

13 Näringspyramid Det finns många fler producenter än konsumenter.
Det finns många fler förstahandskonsumenter än andrahandskonsumenter. Detta beror på att konsumenterna kan inte använda all energi ur det de äter till att växa och bli större. En stor del används till att röra sig, hålla kroppstemperatur, mm.

14 För varje nivå i näringspyramiden försvinner 90% av energin.
Finns det kg växter så räcker de som föda till 1000kg 1K 1000kg 1K räcker som föda till 100 kg 2K 100 kg 2K räcker som föda till ett 10 kg lodjur 3K/TK. Ju fler steg i näringskedjan desto mer energi går förlorad.

15 Kretslopp När växterna och djuren dör tar nedbrytarna över, svampar, bakterier, maskar, insekter, gråsuggor, mm. De äter upp de döda växterna och djuren. Nedbrytarna sönderdelar de döda växterna och djuren till enkla näringsämnen och koldioxid. Nu kan nya växter ta upp de frigjorda näringsämnena med rötterna och koldioxiden med klyvöppningarna till fotosyntesen. Ämnena används igen, de vandrar runt i ett kretslopp.

16

17 Konkurrens Ständig konkurrens mellan olika arter.
Ljus Vatten Mat Boplats/utrymme Partners De individer som klarar konkurrensen bäst har störst chans att överleva. På grund av konkurrensen kan en art inte föröka sig hur mycket som helst.

18 Specialisering Arter måste specialisera sig för att de kan inte konkurrera med andra arter. Tall lever på torra höjder kan ej konkurrera ut granen som lever på mer fuktiga marker. Tallen har specialiserat sig med djupa rötter. Ju större konkurrens desto mer måste de specialisera sig. Varje art utvecklar sina egna speciella egenskaper = de anpassar sig. Hitta eller spara på vatten Ludna och håriga växter – bromsar vindarna – minskar avdunstning Hålla kroppsvärmen Stora öron om man lever där det är varm och små där det är kallt. De hittar områden där de kan överleva. Ett område där en art klara sig bäst = Nisch När arter anpassa sig till olika nischer minskar konkurrensen.

19 Människan påverkar balansen
Vi måste vara försiktiga hur mycket vi Skördar Fiskar Jagar Vilka gifter vi släpper ut Mm

20 Biologisk mångfald. Variationsrikedomen bland levande organismer.
I naturen förekommer ett myller av organismer/olika arter. Varje art har en unik kombination av gener, generna bestämmer hur arten ser ut, vilka krav den ha på sin livsmiljö, vad som behövs för att leva/överleva (ljusmängd, jordtyp, temperatur, mm). Det är viktigt att bevara livsmiljöerna och en mångfald av arter. Mångfalden fungerar som en säkerhet då olika arter har olika förutsättningar att klara stora förändringar, till exempel i klimatet. Biologisk mångfald är också viktigt för att hitta nya råvaror, mat, hitta nya lösningar på tekniska konstruktioner, nya mediciner, mm.

21 Monokultur Mångfald Naturskogar Träd i alla åldrar, levande och döda. 8000 arter Ängar 400 arter (idag 300 arter hotade pga färre ängar. Många olika livsmiljöer Odlade skogar Alla träd lika gamla 2000 arter Åkrar 1 art Få livsmiljöer