OKUNSKAP ÄR FARLIGT – INTE VATTEN

En presentation över ämnet: "OKUNSKAP ÄR FARLIGT – INTE VATTEN"— Presentationens avskrift:

1 OKUNSKAP ÄR FARLIGT – INTE VATTEN
Anders Wernesten

2 INTERNATIONAL LIFE SAVING FEDERATION WORLD DROWNING REPORT
2007 Edition World Heath Organization, WHO, beräknar att personer omkom år 2002 genom drunkning. Drunkning är därmed den i storleksordning tredje dödsorsaken efter trafikolyckor och fallolyckor. (World Health Report 2004). World total AFR AMR EMR EUR SEAR WPR Total 65 196 22 698 25 705 37 987 98 106 Rate per 6,2 9,7 2,7 5,1 4,3 6,1 7,7 AFR: African Region AMR: Americas Region EMR: Eastern Mediterranean Region EUR: European region SEAR: South Eastern Asian Region WPR: Western Pacific Region Ovanstående drunkningssiffror exkluderar översvämningar, transportolyckor och självmord. Sverige år ,6/ inv. Under 2000-talet 1,1/ inv.

3 Olyckor i Sverige hur många vad händer

4 Antal omkomna drunknade i Sverige historiskt
-98 -87 -254 -92 -72 -89 -46 -88 -78 -26 -34 -17 -15 -12 -10 -9

5 Antal omkomna drunknade 2003-2012
Under 100

6 Typ av olyckor 2012

7 Antal omkomna drunknade i badolyckor 2003-2012

8 Antal omkomna drunknade i isolyckor 2003-2012

9 Antal omkomna drunknade i
fritidsbåtsolyckor

10 Antal omkomna drunknade i
övriga olyckor

11 Trend drunkningsolyckor

12 Antal omkomna drunknade barn 2003-2012
Vanligaste dödsorsaken barn 0-6 år Näst vanligaste dödsorsaken 7-17 år

13 Antal omkomna/län 14,1 2,3 3,6 3,2

14 OKUNSKAP ÄR FARLIGT – INTE VATTEN

15 LIVRÄDDARE - BEHÖVS DE

16 SLS ATTITYDUNDERSÖKNING 2012
Anser att det borde finnas badvakter vid offentliga badplatser, vid sjöar och hav Anser att det borde finnas badvakter vid offentliga badplatser, i simhallar Anser att det borde finnas badvakter vid offentliga badplatser, vid sjöar och hav 64% Anser att det borde finnas badvakter vid offentliga badplatser, i simhallar 97%

17 SLS tillbudsundersökning Simhallar/bad 2000 - 2006
1 drunknad Varje år inträffar cirka …olyckor som leder till besök på akutmottagning. *IDB drunkningstillbud olyckstillbud 25-30 miljoner besökare

18 SÄKERHET - TRYGGHET Är säkerheten på badet den som besökarna förväntar sig? Har besökarna den kunskap som badet förväntar sig? Är ansvaret tydligt?

19 Riskanalys/systematiskt säkerhetsarbete…
ETT SÄKERT BAD Riskanalys/systematiskt säkerhetsarbete… Kartlägg risker och förbättra kontinuerligt säkerheten för personal och badgäster. Dokumentera och följ upp incidenter och olyckor. Analysera och utvärdera kontinuerligt. …leder till Att åtgärder vidtas för att eliminera eller minska riskerna. Att rutiner och instruktioner skapas och förankras hos personalen. Att personalen får anpassad utbildning och träning.

20 BEHÖVS LIVRÄDDARE Ja, för vem ska annars…
Kartlägga risker och kontinuerligt förbättra säkerheten. Dokumentera och följ upp incidenter och olyckor. Analysera och utvärdera tillbud. Bevaka i enlighet med genomförd riskanalys.

21 KAN LIVRÄDDARE ANVÄNDAS
TILL NÅGOT ANNAT Utbildade livräddare har kunskap som kan användas i kommunernas övriga vattensäkerhetsarbete…

22 EN VATTENSÄKER KOMMUN

23 SEX KRITERIER FÖR EN VATTENSÄKER KOMMUN

24 Lagen om Skydd mot Olyckor
Kommunen skall i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap 1§ LSO. En plan skall tas fram hur målen uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker skall bedrivas.

25 SKOLAN Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål: För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 6 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna Badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 9 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna Första hjälpen och hjärt- och lungräddning, Badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap enligt principen för förlänga armen, under olika årstider.

26 ÖKAD SÄKERHET VUXNA 3. Kommunen skall ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov.

27 PERSONAL PÅ BADANLÄGGNINGAR
4. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen skall ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen skall vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens.

28 INFORMATION Kommunen skall aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt, dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta, dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen.

29 FLYTVÄST- SÄKERHETSDEPÅ
6. I kommunen skall finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten.

30

31 LIVRÄDDARE - BEHÖVS DE JA VERKLIGEN

32 OKUNSKAP ÄR FARLIGT – INTE VATTEN

33 SIMUNDERVISNING I SKOLAN

34 SKOLAN HISTORIK 1898 SLRS bildas
1920-talet Torrsim i svenska folkskolan 1930-talet Simkunnighet i betyget 1934 Simborgarmärket 1960-talet Kommunsammanslagning – simhallsbyggnation 1970-talet Simma - undersökningar i skolan 1980-talet God och jämn simkunnighet 1990-talet Skolan kommunaliseras – ”resultatenheter” 1994 LGR94 – kunna simma och hantera… 1996 Simkunnighetsdefinition – Nordiska livräddningsorg. 2004 Bad-, Båt- och Isvett i läroplanen 2007 sep Förtydligande av läroplanen – 200m varav 50 meter bröst 2011 LGR11 – betyg i sexan – Idrott och hälsa

35 SKOLAN LGR11 Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål: För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 6 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna Badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 9 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna Första hjälpen och hjärt- och lungräddning, Badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap enligt principen för förlänga armen, under olika årstider.

36 NYA LÄROPLANEN årskurs 1–3
Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. årskurs 4–6 Simning i mag- och ryggläge. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap . årskurs 7–9 Olika simsätt i mag- och ryggläge. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

37 NYA LÄROPLANEN Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

38 SAMMANFATTNING Målet är att alla ska ha den kunskap som gör att man kan undvika risker vid vatten, känna trygghet och klara sig själv om man ofrivilligt skulle hamna i vattnet. Alla ska ha den kunskap som behövs för att kunna bistå den som hamnat i nöd med hjälp av livräddningsutrustning.

39 BARNENS LIVRÄDDNINGSSKOLA

40 ATT FUNDERA PÅ Vilket simsätt är vilsammast?
Hur bogserar du en person som är medvetslös i vatten? Är vattentramp bra att kunna vid något tillfälle? Cirka 50 % av kroppsvärmen försvinner via huvudet. ”Bröstsim är det överlägsna simsättet om man trillar i vattnet med kläderna på och det vilsammaste simsättet om man vill motionera på gamla dar”. Simgurun Birger Buhre

41 OKUNSKAP ÄR FARLIGT – INTE VATTEN