Hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

En presentation över ämnet: "Hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan"— Presentationens avskrift:

1 Hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan
Att lära laga mat Hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan Albina Brunosson Konferensbidrag NOFA4, fredag 31 maj

2 Från skolkök till hem- och konsumentkunskap
118 timmar/9 skolår grundskola 525 timmar/9 skolår grundsärskola Konsumtion och ekonomi Miljö och livsstil Mat, måltider och hälsa Berätta om hur ämnet har utvecklats från skolköksundervisning till dagens hk.. Tidigt 1900-tal: då var det ett matlagningsämne för flickor. Vetenskapliga framsteg. Kampen för jämställdhet: höja hushållsarbetets status genom utbildning, kvinnors rätt till utbildning. Utbildningen i matlagning kan bidra till att minska fattigdom och klassklyftor (sic..). Pedagogiskt nytänk med ”allas” rätt till utbildning. 1950: hemkunskap. Flickor praktik, pojkar teori. Konsumentfostran. kost. 1962: Obligatoriskt för alla oavsett kön. 1969: minskat praktiskt arbete. Sätt för att effektivisera hushållsarbetet (arbetsmarknad). Samlevnad. Kost. 1980: ökat praktiskt arbete. Globalt fokus. Mat. Jämställdhetsfostran. Hälsa. 1994: samlevnad och familj minskar. Mat. 2000: jämställdhet, resurshushållning, kultur, hälsa, mat och måltider. 2011: konsumtion och ekonomi, miljö och livsstil, mat, måltider och hälsa. Jämställdhet på individnivå och enbart inom hushållet. Mkt fler timmar på grundsärskolan på grund av att de behöver mer tid för att lära sig. De som går på grundsärskolan har en lindrig utvecklingsstörning eller begåvningsmässigt handikapp. Klarar man inte att gå i grundsärskolan finns träningsskolan. Där här man inte hk utan ett ämne som heter vardagsaktiviteter. Anledningen till att jag tittar på särskolan är dels att de har så mycket mer hk än grundskolan och att fler och fler barn från särskolan integreras i grundskolan och lärare utan vidareutbildning möter deras behov. Dessutom tror jag inte att sätten att lära skiljer sig mellan elevgrupperna utom möjligtvis att barn på särskolan behöver mer tid och har svårare för logiskt tänkande.

3 Mat, måltider och hälsa • Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas. • Bakning och matlagning och olika metoder för detta. • Redskap och teknisk utrustning vid bakning, matlagning och måltider. • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. • Samband mellan mat och hälsa. • Planering av varierade och balanserade måltider, till exempel hur måltiderna kan fördelas över en dag. Det här är utdrag ur kursplanen för grundskolan. Innehåll som eleverna ska möta.

4 ”Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • planera måltider och tillaga mat för olika situationer och sammanhang, • hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, • värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling, och • använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.” Också från kursplan. Detta ska eleverna efter avslutad utbildning klara av. Samma mål för grundskolan förutom att särskolans kursplan poängterar de ämnesspecifika begreppen, orden och symbolerna i högre utsträckning. Vad det är kan man fråga sig, framgår inte tydligt i kursplanen.

5 Teoretisk utgångspunkt
Att lära laga mat Vad är matlagning i hk på grundsärskolan? Hur förmedlas matlagningskunskaper? Varför väljer lärare en viss sorts recept till undervisningen och vad ges elever möjlighet att lära? Metod Deltagande observationer, intervjuer, receptanalys Teoretisk utgångspunkt Sociokulturell teori om lärande med särskilt fokus på användande av artefakter Forskningsfrågor och metodologi. Etnografisk utgångspunkt. I nuläget enbart hunnit observationer (16 st på 3 grundsärskolor). Berätta om den sociokulturella teorin om lärande som finns i flera varianter. Min utgångspunkt är i den som Roger Säljö (GU) skriver fram. Lärande är kulturellt situerat. Artefakter är fokuserat. Med artefakter menas dels de fysiska artefakter som vi använder när vi gör något, t ex en visp för att vispa grädde eller en telefon för att ringa. Artefakter kan också vara mentala och då är det begrepp, symboler, nummer osv. man kan säga att artefakter här ses som redskap som används när vi tänker. Språk, tänkande och lärande är således nära sammankopplade. I hem- och konsumentkunskap finns det en uppsjö av artefakter. Kokböcker, redskap, ingredienser men också hur vi talar om maten vi har lagat, begrepp och annat. Det abstrakta (mentala artefakter) och konkreta (fysiska artefakter) existerar sida vid sida och en sådan här uppdelning är egentligen olycklig, men det förenklar förhoppningsvis förståelsen för artefakter som de komplexa redskap de är. Artefakter är inte neutrala objekt. De är resultatet av flera generationers kunskap som är ”nedärvt” i artefakten, som vid ett recept. Att lära sig något är att förstå hur specifika artefakter används och att kunna något är då att kunna hantera de artefakter som uppkommer i en specifik kulturell kontext.

6 Resultat Recept! Det är ingen underdrift att säga att resultatet på väldigt många nivåer handlar om artefakten recept. Samtliga av mina observationer utgår från recept när eleverna ska lära sig laga mat. Inget underligt eftersom det dels är ett mål i kursplanen och dels är receptet en så kulturellt accepterad artefakt att den sällan ifrågasätts. Blir ett förgivettagande av den sortens instruktioner som recept är. Olika recept har använts, bildrecept, textrecept, handskrivna recept och recept från läroboken. Men…

7 HÖGER SIDA: Lägg upp m (inkl 1 kantm i varje sida) på rundst 2,5 med Baby Alpaca Silk - sticka fram och tillbaka på st. Sticka 1 v avigt från avigsidan. Sedan stickas det resår (= 1 rm, 2 am) med 1 RÄTST kantm – se förkl ovan, i varje sida. När resåren mäter 4 cm minskas på nästa v från rätsidan, alla 2 am till 1 am = m. Byt till st 3 och sticka 1 v avigt från avigsidan SAMTIDIGT som det minskas m jämnt fördelat = m. Nästa v stickas så här från rätsidan: 1 rätst kantm, m slätst, sticka mönster efter diag A.1 tills det återstår m, avsluta med m slätst och 1 rätst kantm. Fortsätt mönstret så här. KONTROLLERA STICKFASTHETEN! När arb mäter cm ökas det 1 m i varje sida. Upprepa ökningen med v mellanrum, ggr till = m – OBS: De ökade m stickas fortlöpande in i mönstret, de m som inte går upp i mönstret stickas i slätst. När arb mäter 43 cm i alla stl sätts det 1 markör i varje sida - härifrån mäts nu arb! Nu maskas det av i den ena sidan av arb (= framst) SAMTIDIGT som det läggs upp nya m i den andra sidan av arb (= mot bakst) så här: FRAMST: Maska av på vartannat v (dvs i början på varje v från rätsidan): 4 m 3 ggr, 3 m 2 ggr, 2 m ggr och 1 m ggr, sedan maskas det av på vart 4:e v (dvs i början på vartannat v från rätsidan): 1 m ggr. Om man inte är invigd i matlagningens kontext så är ett recept ungefär lika tydligt som en stickbeskrivning för den som inte kan sticka och inte kan begrepp likt maska, framstycke, rätsida, avigsida.. Det har visat sig på flera sätt under observationerna..

8 Lära laga mat med hjälp av recept
Receptets konstruktion Ingredienser och instruktioner är särskilda Stor del information Receptet som text Receptets innehåll Måttsatser, vikt och volym Tid Köksredskap och husgeråd Ingredienser Verb Att följa eller att frilansa Kunskaper man behöver ha för att kunna följa recept är fler än vad man först kan tro. Här har jag gjort en uppdelning mellan receptets konstruktion och receptets innehåll. I recept så är ofta ingredienser och instruktioner särskilda, det vill säga att ingredienserna är skrivna på ett ställe och instruktionen på ett annat. Det innebär att eleverna måste flytta blicken fram och tillbaka i texten vilket försvårar läsandet. Samtidigt som man läser ska man också utföra praktiska uppgifter. Recept innehåller ofta en stor del information, vilket t ex kan vara genom en omfattande textmassa. Några recept är skrivna för att undvika missförstånd och med väldigt många förklaringar för att minimera risken att misslyckas eller inte förstå vad som menas, men det kan också ge resultatet att det är för mycket text – man orkar inte läsa eller missar ett par rader. Med receptet som text åsyftas att receptet är skrivet som en instruktion som måste följas i den ordningen som är skriven, mer eller mindre förstås, men ändå. Några av de eleverna jag observerade skulle göra muffins och arbetade två och två. För att spara tid och vara rationella kom de överens om att de skulle ta varannan punkt på receptet. Det är på många sätt väldigt klokt och rationellt och logiskt och vid andra instruktioner är det möjligt att det hade fungerat bra, men här gjorde det inte det. De kom i otakt, men brydde sig inte om det utan gjorde bara det som stod på deras punkter. Innan en av dem hade hunnit vispa ägg och socker pösigt så hade den andra eleven redan hällt i mjöl och bakpulver i äggsmeten. Receptet som text är en komprimerad sådan, man kan inte skriva allt som man gör. En elev stod och tittade på ugnen och väntade på att den skulle bli varm. Kan inte läsa mellan raderna. Receptets innehåll rör det matlagningsspecifika som eleverna måste kunna för att kunna följa ett recept. Vad är oregano? Vad betyder varva? En elev kommer fram till mig och säger att de har provat med ”petaren” men att muffinsen inte var klara. Jag frågar hur man ska veta om de är klara, hur det ska bli när man sticker ner en sticka. Jag får lite olika förslag, att det ska vara tunt (?), mjukt, hårt och mörkt. Inget alternativ som riktigt stämmer överens med vad eleverna ska känna efter. En annan elev är snabb med att ha i mjölet när de gör lussekatter, och läraren stoppar honom och säger att man ska ju ha i nästan allt, inte allt. Elevenberättar att han är på 8 dl, och det stod 8 dl i receptet och då måste han ju ha i det. Läraren säger att det är bra att han väntar, för det kan vara så att man behöver lite när man knådar ut degen, och det är lättare att ta till än att lägga ifrån. Eleven sätter händerna i sidan, glor på läraren och säger argt ”du vill att jag ska baka lussekatter, va?! Och sen så står det 8 men jag ska inte ta 8!! Varför?”.

9 Lära laga mat med hjälp av recept
Matematik i recept Måttenheter Bråktal, 1 ½, ¾, ¼ Decimaltal Procent Att dubbla och att dela Liter, dl, msk, tsk, krm. G. Vi mäter gram med en ”linjal” på smörpaketet.. Våg används ibland, t ex som när några elever ska koka spagetti. De ska ha ett visst antal gram, och jämför med vad det står på receptet och vad det står på vågen och lägger noggrant på spagettin tills det blir exakt den mängd det ska vara. När de sedan ska plocka bort spagettin från vågen och lägga ner den i pastakastrullen är det inte lika noggrant att alla strån kommer med – ibland ligger någon tredjedel kvar. De har alltså inte förståelse för att de måste ta all pasta från vågen för att det ska stämma. ¾ dl socker kan vara 3-4 dl socker. 2,5 dl mjölk blev 25 dl. Vissa bråk svårare än andra, fjärdedelar kan de inte alls. Använder ibland begreppet halvor synonymt med alla slags bråk. Ser ej +-tecken mellan heltal och bråktal, blir antingen eller. En elev skulle ha 100 gram fetaost, förpackningen innehåller 150 g men hon säger att den innehåller 10 gram. Läraren tittar- det är 10% fett den innehåller.

10 Exempel på recept från mina observationer.

11 Exempel på recept som använts i undervisningen och kommer från en av läroböckerna i hk

12 ”Fem enkla recept som alla kan klara” från Hembakningsrådet och ett recept från Specialpedagogiska myndighetens material. Dessa recept har inte använts under observationerna utan är recept som jag samlat på mig. Vad tycker ni – är det enkla recept?

13 Matlagningens grunder Recept måste problematiseras
Reflektioner ”Recipe Literacy” Misslyckanden Matlagningens grunder Recept måste problematiseras Alternativa sätt att lära sig matlagning Det är lätt att tänka att eleverna i de observerade lektionerna misslyckades gång på gång eftersom de faktiskt saknade de kunskaper som krävdes för att följa recept, men så är inte fallet. De lyckades varje gång därför att lärare eller elevassistenter tog över varje gång eleverna riskerade att göra fel. Det kan uppfattas som ”snällt” men det medför att eleverna faktiskt inte lär sig det ämnesinnehållet som de enligt kursplanen ska göra. Jag menar att varje gång en lärare tar över, när något riskerar att brännas eller koka över eller inte jäsa ordentligt så erövrar man också elevernas förmåga att kunna använda sina sinnen för att lära sig laga mat. Matlagning handlar i stor utsträckning om hur vi använder våra sinnen, och inte bara smaken. Vi ser när sockerkakan har fått ”rätt” färg, vi hör när smöret i stekpannan tystnar och vi kan dofta oss till när löken har stekt för länge och karamelliseringen övergått till något bränt. Jag menar att misslyckanden måste få finnas på lektionerna, att det inte är något som i mesta möjligaste mån ska undvikas. Då menar jag givetvis inte misslyckanden på så sätt att elever hängs ut eller aldrig får lyckas, men min uppfattning är att vi måste ändra på hur vi ser på hk-lektioner. Målet kan inte vara att varje lektion ska avslutas med en måltid eller en fikastund. Det måste finnas ett syfte med just det momentet. Som jag ser det så saknas ofta syftet till varför lärare gör på ett visst sätt eller varför eleverna ska lära sig något. En av lärarna jag träffade sa att eleverna får baka mycket för att det är mysigt att fika – men att något är mysigt är inget lärandemål. Dessutom, om man ska lära sig grunder för att klara ett hushåll – är bakning prio 1? Anledningen till att eleverna inte kan följa receptet är ju att de inte har lärt sig matlagningens grunder, för dessa elever är det lika dumt som att sätta den där stickbeskrivningen i handen på någon som inte kan sticka. Jag menar att dessa grunder måste finnas innan man lämnar ut ett recept, och recept som instruktioner måste problematiseras och inte tas för givet. Det finns andra sätt att lära sig matlagning, matlagning kan läras så som det traditionellt sätt har lärts inom familjer, att man står bredvid den som kan och härmar och lär sig på så vis. Matlagning kan ske mer experimentiellt – t ex att man ser vad som är mest rimligt i en muffinssmet, ¾ dl socker eller 3-4 dl. På så sätt skapas en känsla för matlagning och först då kan elevernas lärande utvecklas. Till hösten kommer jag att intervjua lärare som undervisar i hk på grundsärskolan för att försöka ta reda på vad som ligger till grund för deras val av recept och hur man ser på elevernas lärande. Så långt som jag har kommit nu så kan jag säga att lära sig laga mat..

14 Tack! Kontakt: Albina Brunosson Albina.brunosson@hkr.se
,