Utifrån entreprenöriellt lärande

En presentation över ämnet: "Utifrån entreprenöriellt lärande"— Presentationens avskrift:

1 Utifrån entreprenöriellt lärande
Pedagogisk planering Utifrån entreprenöriellt lärande

2 Närvaro!

3 Var kommer det entreprenöriella lärandet in?
Syfte Aktivitet Bedömning När och hur skall bedömning ske för att passa förmågor som ska bedömas och för att öka lärandet? Vilka förmågor i syftestexterna vill vi träna och kring vilket centralt innehåll? Hur har vi tänkt att eleverna ska träna förmågorna i syftestexten? Var kommer det entreprenöriella lärandet in?

4 När? Var? Hur? Få träna på att ta initiativ
Få träna på att ta ansvar för sitt lärande Få träna på att omsätta idéer till handling Utveckla nyfikenhet Utveckla sin självtillit Utveckla sin samarbetsförmåga Utveckla sin kreativitet Samarbeta med omvärlden Verklighetsanknytning Samverkan med arbetslivet Kommunikations förmåga

5 Vilka är våra nästa steg? (STEPS…)
Lust till lärande Hur skapar vi motivation och lust till lärande? Lärare som lär sig i sin egen undervisning och som därför tillåter undervisningen att utvecklas. Entreprenöriellt förhållningssätt Bedömning som motiverar och inte avmotiverar Vilka är våra nästa steg? (STEPS…)

6 Yngre gruppen Tanken med eftermiddagen
Tillsammans titta på bedömning för lärande Tid att tillsammans arbeta med Planering av samarbete från Syfte- Aktivitet –Bedömning till en färdig, entreprenöriell LPP. Träning i att skriva matriser utifrån Lgr 11. Tillsammans formulera matriser för att säkrare tolka värdeorden i Lgr. Utarbeta elevexempel Andra förslag?

7 Bedömning - är det viktigt?
Hur bedömer vi det eleverna lärt sig idag? Vilka olika sätt kan vi bedöma elevernas förmågor på?

8 Hur synliggör vi bedömningen för eleverna och för oss själva?

9 Tankar om bedömning Bedömning av elever kan vara det mest positiva eller negativa man som lärare kan göra för en elevs lärande. Allt beroende på hur vi väljer att bedöma och hur vi väljer att förmedla vår bedömning. I en undersökning där eleverna fick genomför PISA –testet muntligt presterade alla generellt 42 % bättre än de gjort skriftligt! Hur ska bedömning ske? Vad finns det för vägar att välja mellan? Hur påverkar de lärandet? När ska bedömning ske? 75 % Hur ska vi dokumentera vår bedömning utefter de förmågor som vi bedömer? Hur kan vi effektivt förmedla vad eleverna ska utveckla? Hur skriver vi inför utvecklingssamtal?

10 Exempel på ”Bedömning för lärande” Planeringsprocess
Matriser Tydliggör syfte, förmågor och kunskapskrav som tränas Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess Bedömningstekniker Involvera eleverna i planering Måldialoger Målplansch Exit tickets m.m. Halva rättningar checklistor Utvecklande och lärande frågor No hands up! måldialoger elevexempel Feedback Nya strategier Inte göra om samma fel Icke hämmande feedback kamratbedömning Two stars and a wish IUP, hur kan vi vara precisa men ändå effektiva

11 Måldialoger – ställa frågor för reflektion
Vad menas med att..? När behöver du kunna det? Hur kan du göra för att lära dig? Vem kan du lära dig med? Hur kan du visa att du kan? När vet du att du verkligen kan? Vad tror du är nästa steg för att du ska utveckla förmågan att…?

12 Feedback - betyg Viktigt att göra en kvalitativ analys av vad eleven visat för kvalitet i den bedömda förmågan – hur hinna det? Ställ dig frågan- hur mycket måste jag veta för att kunna bedöma förmågan? Ge feedback som visar hur eleven kan nå längre. Betyg har en klar påverkan på självbilden. Så ge feedback som inte involverar ett betyg, eftersom det är stor risk att betyget är det enda eleven inriktar sig på!

13

14 Tydliggöra värdeorden i Lgr
Bedömningen avser: Nivå 1 Nivå 2 Hypotesformulering Med hypotes menas att man genom de kunskaper man har …. Formulerad hypotes baserad enbart på gissningar. Formulerad hypotes är inte testbar. Formulerad hypotes baserad på teori från tidigare undersökningar eller litteratur . Formulerad hypotes är testbar. Vilken information ger vi eleverna i den här matrisen?

15 Exempel på mer analytisk matris
Matris Föra underbyggda resonemang Resonemang innefattar alla förmågor som kräver att eleven underbygger-ger argument- för sina påståenden. Förmågor som kan räknas hit är Dra slutsatser Skapa förklaringar Argumentera för sin ståndpunkt Göra jämförelser Beskriva samband Beskriva konsekvenser

16 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Logik/relevans Logiken i resonemanget Resonemangen är till viss del relevanta, logiska eller relevanta för frågeställningen Resonemangen är till del stor relevanta, logiska eller relevanta Resonemangen är helt relevanta, logiska eller relevanta Saklighet Hur väl är resonemanget underbyggt av relevanta ämnesfakta? Resonemangen är till del uppbyggda av fakta. Alternativt bygger på åsikter som inte är underbyggda med fakta Resonemangen underbyggs till del av relevanta fakta. Alternativt det kan förekomma åsikter som inte är underbyggda med fakta. Belyser detaljer med exempel Alla resonemang är till alla delar underbyggda av fakta. Det finns en balans mellan detaljer - exempel och helheten Perspektiv eller aspekter Vägs flera olika aspekter eller perspektiv i resonemanget Resonemanget utgår från ett perspektiv. Alternativt ett resonemang Resonemanget utgår från några olika perspektiv. Alternativt några olika resonemang Resonemanget utgår från flera olika perspektiv. Alternativt flera olika resonemang Resonemangskedjor Tankegångarnas flexibilitet Resonemanget byggs upp i ett led / ett steg Resonemanget byggs upp i några led/ några steg Resonemanget byggs upp i flera led/flera steg. Mönster och generella drag Hur delar hänger ihop och bildar mönster och sammanhang Resonemanget berör ett enda sammanhang Resonemanget är överförbart till andra sammanhang, genom att beskriva något/några mönster eller något samband. Resonemanget är överförbart till andra sammanhang, genom att beskriva generella drag, mönster eller samband. Begreppsanvändning Använder ofta vardagliga begrepp. Blandar vardagliga begrepp med relevanta ämnesspecifika begrepp. Begreppen används i huvudsak på ett riktigt sätt. Använder alltid relevanta ämnesspecifika begrepp. Använder begreppen på ett riktigt sätt.

17

18

19

20

21 Hur involverar vi eleverna mer?
Ta med inlämningar som bedömts: hur kan de bedömas så att eleven vet vad de ska lära sig mer av, och när ska de få göra det? Skapa en bedömningsform som fungerar till syftena så att även andra kan förstå dess upplägg. Synliggöra bedömningen för eleven. Testa skillnaden mellan att lämna ut en kommentar istället för ett resultat eller betyg Vilka frågor kan jag ställa för att avgöra om eleven kan det vi jobbar mot och för att jag ska veta om undervisningen når fram eller måste förändras. Vad använder jag bedömning i skolan till? Plocka fram exempel där jag använder bedömning i syfte att eleven bättre ska veta hur den ska nå målet Får eleverna fler möjligheter att genomföra samma, eller motsvarande bedömning? Hur utvärderar jag min undervisning för att se om eleverna gör framgångar? Se ex i Lärande bedömning

22 Skolverkets film 17 m 41 s

23 Bedömningspolicy – våra tankar om bedömning
Bedömning ska inte endast ske i slutet, utan ge eleven chans att utvecklas efter bedömningen. Bedömning ska ske både formativt och summativt. Med formativbedömning menar vi….. Eleverna ska veta vilka förmågor som ska bedömas och hur det ska ske.

24