Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?

En presentation över ämnet: "Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?"— Presentationens avskrift:

1 Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?
Lars Lindholm

2 Disposition: Problemet – ojämlik hälsa Utbildning och hälsa
Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?

3 Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år?
dödsfall i förtid, förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall på 2,2 miljarder och en förlust av hälsa på 13,9 miljarder kronor.

4 Hälsa och utbildning Hälsa och utbildning korrelerar, dvs de som har bra utbildning har god hälsa och tvärtom.

5 30-34 år 80-84 Universitet 1 Gymnasium 1,7 1,2 Grundskola 4,6 1,4
Relativ dödlighet beroende på utbildning och ålder. Män 30-34 år 80-84 Universitet 1 Gymnasium 1,7 1,2 Grundskola 4,6 1,4

6 Andel kvinnor i åldern 25-34 som rapporterar ”inte god hälsa”
Grundskola 60% Gymnasium 30% Universitet 22%

7 HRLK 1 År

8 Livstidshälsa för sex kohorter (från 16 till 100 år)
Kvinnor grundskola Män grundskola Kvinnor gymnasium Män gymnasium Kvinnor universitet Män universitet

9 EQ5D frågeformulär Rörlighet: 1. Jag går utan svårighet
2. Jag kan gå med viss svårighet 3. Jag är sängliggande Hygien: 1. Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning 2. Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv 3. Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter 1. Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter 2. Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter 3. Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär: 1. Jag har varken smärtor eller besvär 2. Jag har måttliga smärtor eller besvär 3. Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet: 1. Jag är inte orolig eller nedstämd 2. Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning 3. Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd

10

11 ”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död”
1000 År 0

12 Definition av ”states”
”God hälsa”=1-0,9 ”Ganska god hälsa”=0,8-0,89 ”Inte god hälsa”< 0,8 ”Död” = 0

13 ”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död”
1000 16 år ? ? ? ? 17 år

14 Källor: Dödlighet SCB Övriga övergångssannolikheter från ”Hälsa på lika villkor” 2010 (Norrland)

15 QALYs män kvin Grund 47,8 46,3 Gym 50,5 +2,7 49,5 +3,2 Univ 54,0 +3,5
Förväntade QALYs ( år) efter utbildning och kön QALYs män kvin Grund 47,8 46,3 Gym 50,5 +2,7 49,5 +3,2 Univ 54,0 +3,5 53,8 +4,3

16 Kan vi (och vill vi) minska gapen?

17 Det beror främst på hur vi ser på kausaliteten!
Utbildning ger bra hälsa Bra hälsa leder till god utbildning En tredje ”faktor” bestämmer både utbildning och hälsa

18 Utbildning ger bra hälsa.
Utbildning ger möjlighet till bra jobb med hög lön, stort eget besluts-utrymmen och god fysisk arbetsmiljö.

19 Utbildning ger bra hälsa.
God utbildning gör det lättare att förstå relevant information, och underlättar kommunikation med vårdanställda.

20 Utbildning ger bra hälsa.
God utbildning ändrar synen på risker. Nästan alla riskabla beteenden (rökning, fysisk passivitet, dåliga matvanor, köra utan bilbälte etc) är ovanligare hos sådana med god utbildning.

21 Utbildning ger bra hälsa.
God utbildning ger hög status. Status är hälsofrämjande. Symboler för status blir som regel mer hälso-vänliga ju bättre utbildning en grupp har.

22 Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för hälsa!!!
Slutsats: Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för hälsa!!!

23 Minska avhoppen från gymnasieskolan!
Andelen som fullföljer varierar betydligt mellan olika kommuner men också mellan enskilda år i samma kommun. Kommuner som ”tar tag” i problemet har ökat andelen som fullföljer med %-enheter på ett år!

24 Motverka studieavbrott SKL 2012
Vad kan göras? Motverka studieavbrott SKL 2012

25 Bra bemötande är avgörande
Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande

26 Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande
Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad

27 Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande
Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning

28 Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande
Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet

29 Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande
Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet Förmåga att upptäcka och tillgodose behov

30 Ett exempel! Två lärare i klassrummet 50% av tiden skulle kosta ca 8 mkr per år per 1000 elever

31 ”Exempel -interventionsresultat”
”Före” ”Efter” Grundskola 30% 20% Gymnasium 40% 50% Universitet QALY 64,74 65,01 ”Shortfall” 3260 per 1000 2990 per 1000

32 Ca 90 000 SEK/QALY (gränsvärde 500 000)
Kostnadseffektivt? Ca SEK/QALY (gränsvärde )

33 Den ”riktiga” studien kommer att bygga på ”Plug in” erfarenheter

34 AC har haft ”Plug-in” men inte grannarna
→ bättre betyg → hälsa i AC

35 ”Hälsa på lika villkor” 2010 och 2014 i bl.a norra Sverige
Jämföra hälsa (EQ5D) i åldersgruppen år i AC och ”kontrollområde”

36 Sammanfattning: Utbildning avgörande betydelse för hälsan!
Färre avhopp skulle sannolikt minska gapen till en högst rimlig kostnad! Hälsa är ändå bara en ”biprodukt”! Kausaliteten är den springande punkten för beslutsfattare och forskare! Är det värt att ta en chans?