Skyddsjakt på älg som skadar skog

En presentation över ämnet: "Skyddsjakt på älg som skadar skog"— Presentationens avskrift:

1 Skyddsjakt på älg som skadar skog
Christer Kalén

2 Disposition Skogsstyrelsens uppgift
Betets inverkan och utsikter att nå målen Politiska riktlinjer – betesskador Konkreta problemområden Kommande regeringsuppdrag

3 Skogsstyrelsens uppgifter
Skogsstyrelsen verkar för att landets skogar vårdas och brukas så att de beslutade målen för skogspolitiken uppnås. 1993 (proposition 1992/93:226) 2008 (proposition 2007/08:108) Produktion och miljö – Jämställda mål ”Frihet under ansvar” SVL §1 - exploateringslag

4 Viltet Källa: Bergström & Danell 2009

5 Skador på träd Bete på skott / blad, barkgnag, stambrott, tramp och fejningsskador Skottbete är den vanligaste

6 Jonnie Friberg HOLMEN SKOG AB 2010
Ett tydligt tecken på foderbrist är tallar betas under maj och juni, när viltet normalt skall äta örter och gräs. Bristen på normalt foder tvingar viltet att äta tallskott. Oblansen mellan foderutbud och viltpopulationen är ett faktum. Jonnie Friberg HOLMEN SKOG AB 2010 6 6

7 Skador på träd Bete på skott / blad, barkgnag, stambrott, tramp och fejningsskador

8 Skador på träd Bete på skott / blad, barkgnag, stambrott, tramp och fejningsskador

9 Skador på träd Bete på skott / blad, barkgnag, stambrott, tramp och fejningsskador

10 Direkta effekter Som ett resultat av riskerna med att idag anlägga tallskog har försäljningen av tallplantor i södra Sverige drastiskt förändrats sedan 1987. Vad säger då vår nationella statistik om felaktig ståndortsanpassning? Här har vi ett problem då det gäller kvantitativ och provytebaserad bevisföring. I varken Skogsstyrelsen ungskogsinventering (Polytax) eller ur Riksskogstaxeringens databaser har vi än så länge inte lyckats fånga upp det som så många andra indikatorer vittnar om. Åtminstone då vi talar om mekanismer. Av de försök till analyser som gjorts på Skogsstyrelsen inbjuder resultaten till mångtydig tolkning. Det är framför allt två processer som försvårar analysen. Det ena är vad markägarens intention med beståndet har varit och det andra är en kohort-effekt. Även om beståndet inledningsvis består av en stor andel tall kan det vara så att gran är det enda som växer ur beteshöjden. 10 10

11 Indirekt effekt - Omdaning av landskapet
11

12 Vad tycker politikerna?

13 Uppföljning av skogspolitiken (Regeringens skr. 2003/04:39)
“Betesskadorna av klövvilt på plant- och ungskog behöver minskas, bl.a. genom att klövviltstammarna hålls på en ur betesskadesynpunkt acceptabel nivå.”

14 Skogsutredningen Mervärdesskog (SOU 2006:81)
“Samhället kan inte acceptera att en önskan om en tät viltstam leder till att betydande virkesvärden förstörs. En bättre balans mellan dessa intressen måste således åstadkommas.”

15 Skogspropositionen (Prop. 2007/08:108)
Kap 6 Ökad produktion av biomassa 6.1 Investering för ökad tillväxt 6.2 Rådgivning för ökad produktion 6.3 Högre tillväxt med förbättrat växtodlingsmaterial 6.4 Skog och vilt i balans

16 Skogspropositionen (Prop. 2007/08:108)
Regeringens bedömning: Ytterligare åtgärder bör vidtas för att minska skador av vilt på skog. Regeringen avser att uppdra åt en särskild utredare att se över nuvarande älgförvaltning.

17 Ur Älgpropositionen (Prop. 2009/10:239)
Regeringens bedömning: skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna. hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjur, motverkande av trafikolyckor med älg, skador på skog samt inverkan på övrig biologisk mångfald. samverkan mellan de aktörer som påverkar älgstammen.

18 Rådande paradigm Skogspolitiken (Prop 2007/08:108):
”Frihet under ansvar” Jaktpolitiken (Prop 1991/92:9): Jägare och markägare ska ta ett större ansvar för att anpassa viltstammarna så att skador kan minska.

19 Hur långt kommer vi med samverkan och dialog?

20 Attitydundersökning Källa: Sv. Jakt Nyheter 2010

21 Frekvens (%) Mindre älg Som idag Mer älg Källa: Sv. Jakt Nyheter 2010

22 Frekvens (%) Mindre älg Som idag Mer älg Källa: Sv. Jakt Nyheter 2010

23 JL §7 Om det pga ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för trafikolyckor eller för allvarliga skador av vilt, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta om jakt för att förebygga eller minska dessa risker.

24 Var går gränsen för påtaglig risk?

25 Skyddsjakt på enskilds initiativ

26 Skyddsjakt efter älg (prop 2009/10:239)
Regeringens bedömning: Ansökningar om skyddsjakt bör handläggas skyndsamt av länsstyrelsen. Naturvårdsverket bör tillsammans med Skogsstyrelsen få i uppdrag att ta fram riktlinjer för handläggningen av ansökningar om skyddsjakt.

27 Vad ska markägaren tåla?

28

29 Betesskador- vad ska markägaren tåla?
10% Betesskador 5%

30 Betesskador- vad är en tolerabel skadenivå?
2% Betesskador

31 Dubbla budskap från samhället???
10% Betesskador 5% 2% Visst verkar det förvirrande om man samhället ena stunden menar att markägaren ska tåla 5% betesskador och i nästa att skadorna inte ska vara högre än 2%? Vi ska inte dra för stora växlar på detta resonemang av två orsaker. Det ena är att Naturvårdsverkets ståndpunkt kommer från en enskild handläggare och därmed inte klart om det är naturvårdsverkets officiella linje. Det andra är att 2% skador gäller som ett medeltal över ett större område. Inom detta område kan skadorna vara högre. 31

32 Hur vägs olika intressen in?
Viltolyckor Skogsskador Jordbruksskador Biologisk mångfald Äganderätten Mat till rovdjur Älgstammens kvalitet Rekreation Turism Rättviseaspekter

33 Riktlinjer Enhetlighet Kriterier Regionalisering Flexibilitet
Flyttat ansvar

34 Besiktning/inventering
Metodik Vad ska ingå? Vem betalar?

35 § 28 Jaktförordningen

36

37

38

39

40

41 Sammanfattning Samordning av jakt- och skogspolitiken
Skogsskador behöver minska Allmänna intressen Kommande regeringsuppdrag