Utredning på Embla Center Emblamodellen

En presentation över ämnet: "Utredning på Embla Center Emblamodellen"— Presentationens avskrift:

1 Utredning på Embla Center Emblamodellen
Cecilia Kjuus Leg psykolog/psykoterapeut Handledare KBT INM Limhamn ----- Mötesanteckningar ( ) -----

2 En översikt En komplex grupp att utreda! Hög psykiatrisk samsjuklighet
Hur påverkas hjärnan av långvarigt alkoholmissbruk? Hur påverkas hjärnan av långvarigt drogmissbruk? Könsskillnader Slutsatser ”Emblamodellen” Vinsterna med utredning och diagnos

3 En komplex grupp att utreda
Många samverkande faktorer; Biologiska sårbarheter (t.ex ADHD, kognitiv nedsättning) Sociala faktorer Psykiatrisk problematik Skador på hjärnan till följd av överkonsumtion Andra somatiska skador till följd av missbruk Skador på hjärnan som förvärvats genom den livsstil som ofta följer med missbruket Mindre forskning på kvinnor med missbruk

4 Hög grad av psykiatrisk samsjuklighet hos personer med missbruk:
- Egentlig depression - Bipolär sjukdom - Ångestsjukdom; GAD Panikångest Social fobi PTSD - Schizofreni - Antisocial personlighetsstörning - ADHD Autismspektrumdiagnos Mental retardation Inlärningssvårigheter Psykiatrisk problematik finns oftare hos kvinnliga än manliga missbrukare Sårbarhetsmodell - biologisk sårbarhet skapar grogrund för psykiatrisk problematik

5 Hur påverkar neuropsykologiska diagnoser missbruket?
ADHD Lägre debutålder Allvarligare missbruksförlopp Fler behandlingstillfällen Alla typer av droger förekommer Steget kortare från missbruk till beroende Intensivare missbruksstil Högre grad av återfall i missbruk Uppförandestörning i barndomen predicerar starkt

6 Undersökning gjord på Maria ungdom 2004
….visar att unga missbrukare i genomsnitt uppfyller kriterierna för 3 psykiatriska diagnoser. Dessa diagnoser föregår ofta missbruket. Ju tyngre beroendeproblematik desto vanligare är det med psykiatrisk samsjuklighet. Denna utreds dock sällan.

7 Tidiga tecken på alkoholrelaterad hjärnskada
Försämrat närminne Minnesluckor efter man har druckit alkohol Personlighetsförändring Bl.a. Brister i empati och impulskontroll. Ökad irritabilitet.

8 Vad händer i hjärnan vid långvarigt alkoholmissbruk?
Atrofiering av vitsubstans (hjärnan krymper) -Påverkar bl.a. Frontal loberna, lillhjärnan, limbiska systemet, hippocampus - Påverkar förmåga att fatta beslut - Planera - Reglera känslor och motivation - Minne - Motoriska funktioner bl.a balans Myeliniseringen försämras. Intressant att överinlärd information så som matematik och språk förvånansvärt opåverkat.

9 Vad händer i hjärnan vid långvarigt alkoholmissbruk?
Wernike-Korsakoffs syndrom Alkoholdemens Orsakad av kraftig näringsbrist (B1, tiamin) Ögonmotorik Förvirringstillstånd Problem med inlärning Axial amnesi, förlust av minnen Konfabulering Svårigheter att kontrollera känslor Så mycket som 60% av personer med alkoholberoende konstaterades ha WKS vid obduktion, ingen av patienterna var diagnostiserade vid dödsfallet Vi går vidare och gör en jämförelse med droger och hur de påverkar hjärnan. Vi skall se på några av de vanligaste drogerna

10 Långvarigt marijuana (Cannabis)missbruk
Dess neurotoxiska egenskaper har ifrågasatts. Nedsättningar i minnesfunktioner; Inkodning Lagring Framplockning Personlighetsförändringar Skadorna verkar reversibla – men heterogen bild Beror på när startade, hur länge, hur ofta i vilka doser. Studier på Jamaica, Coasta Rica o i Greekland visade inga nedsättningar. Genomsnitt 34 år och 5 joint/dag. Röka mycket under tonåren tycks ha en permanent negativ effekt på personlighet och kognitiva förmågor Förhöjd risk för schizofreni för de som har den genetiska sårbarheten.

11 Långvarigt opiatmissbruk
Uppmärksamhet Koncentration Inlärning Minne Ofta diffusa och generella nedsättningar Påverkar hjärnans förmåga att nybilda nervceller

12 Långvarigt kokainmissbruk
Minne (framplockning, lagring) Koncentration Nedsatt exekutiv förmåga Personlighetsaspekter Depressiv

13 Blandmissbruk Ofta allvarligare klinisk bild
Större kognitiva och beteendemässiga nedsättningar Återigen heterogen bild. Debutålder, frekvens, duration, sårbarheter, yttre trauman påverkar

14 Vad säger forskningen kring könsskillnader?
Kvinnor mer sårbara för hjärnskador till följd av missbruk än män Mer sårbara för minnesnedsättningar och skador på nervsystemet Senare debut, men processen från missbruk till beroende tycks gå snabbare Orsakerna till dessa skillnader är otillräckligt utforskade Dock – heterogen bild! Skadorna påverkas av debutålder, mängd, hur ofta o länge man missbrukat, generell hälsostatus, individuella medfödda sårbarheter etc

15 Vad kan vi dra för slutsatser inför neuropsykiatrisk utredning?
Komplexa! Utred inte under abstinensfas- vänta 3-6 veckor Kartlägg tydlig tidslinje för missbruket och förekomst och utveckling av olika symtom. Viktigt att i möjligaste mån kartlägga barndom och hur denna person fungerade innan missbruket kom in i bilden samt hur hon fungerar i missbruksfria perioder T.ex. intervjuer med förälder eller annan vuxen kring utveckling och beteende Samla in journalanteckningar Kolla skolbetyg Ofta mycket svårt att fastställa exakta diagnoser som t.ex ADHD. Inte heller det viktigaste med exakt diagnos utan kartläggning av styrkor och svagheter. Missbruksrelaterade skador kan läka helt eller delvis. Tar dock upp till 2år vilket innebär att uppföljande utredning bör rekommenderas. Ofta återfås det som finns kvar av de kognitiva funktionerna inom 3-6 veckor. När det gått längre och det t.ex. skett en förlust av vitsubstans så tar det självklart längre tid. Men situationen är sällan hopplös. Då missbruket och abstinens orsakar många symtom som kan förväxlas med psykisk problematik krävs 3-6 veckors nykterhet för att den kliniska bilden skall bli tydlig

16 Vinsterna med utredning/diagnos:
Ordet diagnos kommer från grekiskan och betyder delad kunskap Har betydelse för prognos och val av insatser Möjlighet att anpassa det som lärs ut efter kognitiv förmåga Utan diagnos – svårt att hävda evidensbaserad vård! Kliniska erfarenheter visar att individen efter väl genomförd utredning har: Lättare tar till sig problemen Lättare hanterar dessa känslomässigt t.ex. skuld och skam Kan formulera mer realistiska mål Blir mer motiverade att genomgå behandling o fullfölja eftervård >Te.x använda bilder, verktyg för att stärka upp minnet o skapa struktur i lärandet.

17