SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur

En presentation över ämnet: "SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur"— Presentationens avskrift:

1 SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
M. Fogelberg SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur SAMBA

2 Hur började det? Augusti 2001 initiativ av Monica Winge och Gösta Enberg, Stockholms Läns Landsting Nätverksmöte med företrädare för andra landsting Andra intressenter engagerades: Örebro Universitet Svensk Förening för Medicinsk Informatik Konsultfirman Guide anlitades för modellering Ett projekt skapades och fick stöd från ITHS 2-programmet våren 2002. SAMBA

3 Varför? I svensk hälso- och sjukvård förekommer flera olika processmodeller som beskriver vård av enskild patient Modellerna är inte lika Perspektiven varierar Det finns behov av en enhetlig modell för utveckling av samverkande IT-system Projektets mål: att skapa en enhetlig bild av vårdprocessen ”Vård av enskild patient” Att definiera begreppen i denna process SAMBA

4 Organisation Programansvarig: Nils Schönström, Landstinget i Jönköpings län Styrgrupp med Nils Schönström som ordförande Projektgrupp med Magnus Fogelberg som projektledare SAMBA

5 Projektgrupp Maria Areblad, landstinget i Östergötland Lars Björkman, Västra Götalandsregionen Margareta Ehnfors, Örebro Universitet Gösta Enberg, Stockholms Läns Landsting Magnus Fogelberg, Svensk Förening för Medicinsk Informatik, projektledare Mats Gustafsson, Alkit Communications AB Anders Hallberg, Landstinget i Värmland Göran Holmberg, Stockholms Läns Landsting, biträdande projektledare Per-Arne Lundgren, Region Skåne Torsten Lundmark, Guide Konsult AB, projektsekreterare Lars Midbøe, Landstinget i Värmland Nils Schönström, Landstinget i Jönköpings län Åsa Schwieler, Carelink Britha Sjöberg, Västra Götalandsregionen Sven-Bertil Wallin, Guide Konsult AB Anna Vikström, Stockholms Läns Landsting SAMBA

6 Beredningsgrupp Maria Areblad Magnus Fogelberg
Mats Gustafsson Göran Holmberg Torsten Lundmark Sven-Bertil Wallin SAMBA

7 Remissberedningsgrupp
Maria Areblad Magnus Fogelberg Lars Midbøe SAMBA

8 Arbetsform Projektmöten Möten med beredningsgruppen Internetforum
Preliminär rapport augusti 2003 Remissbehandling till februari 2004 Slutrapport november 2004 SAMBA

9 De tidigare processmodellerna
HoS process för vård av en enskild patient Uppleva vårdbehov Patientens process fullmakt att begära vård bedöma eget behov tillhandahålla vård Motta vårdbegäran angående patient Ställa mot vårdutbud Hänvisa / Avvisa Skapa / utforma vårdåtagande Hälso o sjukvårds- mandat = vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utvärdera måluppfyllelse Avveckla Framställa begäran om ger avvakta / inte göra något matchar inte sortiment matchar sortiment fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande avveckla SAMBA – Guide - Astrakan //TLK SAMBA

10 Problemet Flera olika objekt hanteras i samma process:
patientents tillstånd sådant det uppfattas hälsoproblem beslut planering information resurser SAMBA

11 Genombrottet ur termforum: 2002-12-16 klockan 23.02 skrev … :
... jag vill föreslå att vi vid Jönköpingsmötet modellerar detta igen. Jag ska då försöka förklara hur jag tänker. Jag vill att vi då väljer ett förädlingsobjekt, t ex problemkomplex, och identifierar status för detta efter varje processteg. Beroende på vad man väljer för förädlingsobjekt kommer modellen att se olika ut. Det är bra om vi har med i tanken att en modell bör vara repetitiv i sin helhet och att ett processteg (fisk/båt) innehåller andra processteg. SAMBA

12 SAMBA-principen En process hanterar ett enda förädlingsobjekt SAMBA

13 Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden SAMBA

14 Process Vårdprocess Klinisk process SAMBA

15 Process paket SAMBA Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut
Klinisk process Kommunikationsprocess SAMBA

16 Processerna i paketet enligt SAMBA
Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälsotillstånd såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat tillstånd) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på vårdbegäran och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden SAMBA

17 Modellens byggstenar SAMBA

18 Processens struktur och aktiviteter
SAMBA

19 Vårdbegäran mottas i kommuni-kationsprocessen som den första delen i den informationsmängd som utgör kommunikationsprocessens förädlingsobjekt. Att verifiera vårdbegäran är en aktivitet i styrprocessen. När vårdbegäran verifierats utgör den det preliminära mandat som berättigar en vidare bedömning. Patientens hälsotillstånd är beskrivet i vårdbegäran. Uppfattningen av hälsotillståndet är det ingående objektet i den kliniska processen där hälsoproblemen identifieras. Det uppfattade tillståndet matchas mot enhetens vårdutbud, vilket leder till beslut om vårdåtagande eller hänvisning av vårdbegäran. SAMBA

20 När åtgärdande aktiviteter genomförts och tillståndet efter dessa bedömts, skall det göras en jämförelse mellan eftersträvade och uppnådda resultat. Skillnaden mellan dessa är ett mått på kvaliteten på det utförda arbetet. Om resultatet är det förväntade kan målet i vårdplanen behållas och vårdplanen följas. Om resultatet är bättre eller sämre måste målet omprövas och vårdplanen förnyas. Om målet i vårdplanen är nått finns inte grund för vidare vårdåtagande och hälso- och sjukvårdsmandatet kan avslutas genom att vårdåtagandet avvecklas. SAMBA

21 Om målet i vårdplanen nåtts skall vårdåtagandet avvecklas
Om målet i vårdplanen nåtts skall vårdåtagandet avvecklas. Detta innebär i idealfallet att de hälsoproblem som skapade ett vårdbehov inte längre föreligger, och detta kommuniceras med och betecknas avslutsmeddelande. Avslutsmeddelandet kan också utgöras av en epikris eller i fråga om stödprocesser till exempel labsvar eller röntgensvar. Om man efter utredning och åtgärdande aktiviteter funnit att målet i vårdplanen inte uppnåtts utan ett kvarvarande vårdbehov finns framställs en remiss (en ny vårdbegäran) till en annan enhet om ett vårdövertagande. Denna remiss är en åtgärdande aktivitet i den egna processen. SAMBA

22 Begreppsmodeller Få begreppsmodeller, 7 stycken
UML använt som notationsspråk SAMBA

23 Begreppsmodeller SAMBA

24 Projektets mål SAMBA visar en enhetlig bild av processen ”Vård av enskild patient” och nådde sitt mål Huvudprocessens begrepp har definierats SAMBA ledde till en delvis ny syn på process i förhållande till arbetsflöde. Modellen har blivit ett verktyg vid verksamhetsanalys och i utveckling av processorienterad dokumentation. SAMBA

25 Användning av SAMBA SAMBA har använts i upphandling bl.a. av Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland Flera landsting har använt SAMBA i utveckling av processorienterad dokumentation. SAMBA har använts i Carelink PLUS och Info-VU samt är analysverktyg i RIV. Det har använts i projektet Väntetider i Vården. SAMBA

26 SAMBA internationellt
Structured Architecture for Medical Business Activities SAMBA har använts internationellt och presenterades första gången i Oslo 2003 vid möte med CEN och ISO. CEN – HISA och CEN – CONTsys följer SAMBA. I ISO har Sydkorea visat intresse för modelleringstekniken i utveckling av vårddokumentation. SAMBA

27 Vidare utveckling SAMBA har presenterats vid kongressen Medical Informatics Europe 2005 i Genève och rönte brett intresse. Fortsatt vetenskalig utveckling av processprincipen sker vid Linköpings universitet. Carelink kommer att förvalta SAMBA och önskar systematiska prov vid flera landsting samt testa modellen mot liknande som diskuterats under projektarbetet. SAMBA

28 Slutrapporten finns att hämta ner från:
Illustrationer i bildspelet också av Maria Areblad Torsten Lundmark Lars Midbøe SAMBA