Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)

En presentation över ämnet: "Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)"— Presentationens avskrift:

1 Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
Historien om GENETIK Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet) ANVÄND BILDSPELSVY !!

2 Fakta om generna Det heter: en gen, flera gener I bestämd form heter det: genen, generna Det uttalas som: ”jen” Ordet gen kommer från det gerkiska ordet genos, som betyder arv eller ras.

3 Detta är generna En stor molekyl som består av massor med atomerna kol, syre, väte kväve och fosfor som sitter i en mycket bestämd ordning De är samlade i långa molekyler som kallas DNA Något man får från sin mamma och pappa Gener Ger dig de flesta av dina egenskaper Finns inuti varje levande cell i hela kroppen i något som kallas cellens kärna Kan ibland slås på eller stängas av Styr hur alla proteiner i kroppen ska byggas ihop genom ”proteinsyntesen”

4 Genetikens historia - Mendel
Mendel studerade arvet för första gången på 1860-talet, innan man visste vad gener var. Han upptäckte att man kan ärva egenskaper från både mamma och pappa. Han upptäckte 3 olika sorters arv – en sort som märks (dominerande egenskap), en sort som inte märks (recessiv egenskap) och en sort som är mittemellan (intermediär egenskap). Läs gärna mer om Gregor Mendel på internet. Länk till bra text på engelska Länk till bra text på svenska

5 Genetikens historia - Darwin
Darwin undersökte hur olika arter förändras med tiden. Under sin långa resa med skeppet Beagle på 1830-talet hittade han fossil som han förstod visade djur och växter som var äldre än dagens, men som var förfäder till dagens arter. Han förstod att de hade förändrats under en lång tid för att vara bättre anpassade till sin omgivning. Läs gärna mer om Charles Darwin på internet. Länk till bra text om Charles Darwin

6 Genetikens moderna historia
Att arvet är generna på DNA upptäckte man omkring år 1950. Sedan dess har den genetiska forskningen gått snabbt framåt. Idag känner vi till människans hela genetiska uppsättning och vi kan klona växter och djur - även människor (en klon har exakt samma gener som sitt original – det är alltså en kopia). Vi kan också byta ut vissa gener i individer för att få fram nya egenskaper (genmanipulation). En mycket viktig debatt pågår om etiken kring genteknik. Hur mycket förändringar är det rätt att göra? När har vi gått över gränsen för vad som kan anses vara lämpligt? Läs gärna mer om kloning och genmanipulation på internet. Länk till mycket bra faktasidor om genteknik Länk till debattartikel om genmanipulation

7 Genetikens gamla historia
Efter att Darwin hade presenterat sin teori om att arter förändras med tiden eftersom de anpassar sig till sin miljö så utvecklades rasismen i Europa. Europas länder hade kolonier i hela världen och många i Europa började tycka att eftersom många folkslag i kolonierna levde som stenåldersmänniskor, så var de mindre utvecklade än Européerna som ju hade tåg, telefoner och skjutvapen…

8 Genetikens gamla historia
…och eftersom de var mindre utvecklade skulle de inte behandlas som människor. Man behandlade dem istället som djur (man var inte så snäll mot djur på 1800-talet). Det betydde att man slog dem om de inte lydde, man jagade och sköt ihjäl dem, man satte dem i bur så att man kunde titta på dem… Man kallade det att människosläktet bestod av flera olika raser. Läs gärna mer om rasismen och kolonialismen på 1800-talet på internet. Länk till en bra, kort förklaring av vad socialdarwinism är. Länk till en bra text om kolonialism och socialdarwinism

9 Genetikens gamla historia
Man startade skolor i Europa för att studera dessa olika raser och försöka hitta bevis för att det man trodde verkligen var sant. I Uppsala fanns Statens Institut för Rasbiologi. …och så kom Adolf Hitler till makten i Tyskland 1933… Länk till bra text om den svenska rasbiologiska forskningen på tidigt 1900-tal

10 Genetikens gamla historia och andra världskriget
Efter Andra Världskriget började man långsamt ändra tankarna om människorna till det vi vet idag – Människor är likadana, ingen är förfader till någon annan. Våra förfäder är utdöda och vi är alla genetiskt likadana, oavsett om vi är från Asien, Europa, Amerika, Afrika eller Oceanien. Vi kom alla från samma förfäder i Östra Afrika en gång för mycket länge sedan… Slut !