Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket

En presentation över ämnet: "Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket"— Presentationens avskrift:

1 Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket

2 Skolverkets roll Alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar huvudmäns, förskolors och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

3 Skolverkets ansvar Skolverket är en förvaltningsmyndighet för förskola
förskoleklass grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola fritidshem gymnasieskola, gymnasiesärskola grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux och Sfi utfärdandet av lärarlegitimationer Skolverket har även ett särskilt ansvar för handikappfrågor, miljöfrågor samt frågor som rör nyanlända barn och elever inom utbildningssektorn.

4 Skolverkets uppgifter
Styrdokument Vi sätter ramar och riktlinjer för hur utbildningen ska bedrivas Nationell skolutveckling Vi stödjer förskolor och skolor i deras utveckling för ökad måluppfyllelse Utvärdering Vi utvärderar verksamheterna genom fördjupade studier och analyser Uppföljning Vi följer upp verksamheternas förutsättningar, hur verksamheterna genomförs och hur resultaten utvecklas Lärarlegitimation Vi beslutar om legitmation för förskollärare och lärare

5 Vår vision Gränslös kunskap och lust att lära – Skolverket visar vägen

6 Vår verksamhetsidé Skolverket arbetar aktivt med bred och djup kunskap som grund, för kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Skolverket ska genom engagemang, integritet och nytänkande ange tydliga mål och kunskapskrav ge stöd till utveckling i förskolor och skolor ta fram ny kunskap till nytta för våra målgrupper, och kommunicera för att förbättra.

7 Organisation Generaldirektör Överdirektör Utveckling Utvärdering
Analys och utredning Ekonomi Personal IT Undervisningsstöd Insynsråd Utbildning Administration Professionsutveckling Kvalitetsutveckling Utbildningsstatistik Resultatutvärdering Vuxenutbildning Gymnasieskola Förskola och grundskola Prov och bedömning Verksstab Rättssekretariat Upplysningstjänst Information Internrevision Statsbidrag

8 Det svenska utbildningssystemet

9 Hur styrs förskolan och skolan?
Ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna och på huvudmän för fristående förskolor och skolor.   Riksdag och regering anger de övergripande nationella målen i: skollagen läroplanerna skolförordningen, gymnasieförordningen och vuxenutbildningsförordningen kursplaner för grundskoleutbildningen ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena examensmål för gymnasieskolan

10 Skolverkets styrning Skolverket utarbetar och fastställer
Kursplaner för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Ämnesplaner för gymnasieskolan Kunskapskrav för alla skolformer Föreskrifter Allmänna råd Huvudmännen har huvudansvaret och ska fördela resurser och organisera verksamheterna så att eleverna når de nationella målen. Utifrån detta kan sedan varje förskola, skola och fritidshem välja ett arbetssätt som passar dem. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

11 Betygsskalan I grundsärskolan sätts betyg endast om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. F eller streck används inte i grundsärskolan. De nationella kunskapskraven som beskriver betygsstegen E, C och A relaterar till målen under rubriken ämnets syfte i kursplanerna. De relaterar också till det centrala innehållet i respektive ämne. Kunskapskraven är formulerade som en sammanhållen text och uttrycker vad eleven gör och med vilken kvalitet. Oavsett betygssteg beskriver kunskapskraven ett brett kunskapsregister. Huvudprincipen är att det ska finnas med samma aspekter av kunskap på såväl E-, C- som A-nivån och att progressionen mellan betygen synliggörs i de begrepp som är markerade i texten. Nationella kunskapskrav finns för betygen E, C och A. Kunskapskraven innehåller för varje nivå en fullständig beskrivning av vad som krävs. En elev som uppfyller lägsta godtagbara kunskapskrav i sin helhet får betyget E. Betyget C får en elev om kunskapskravet för C är uppfyllt i sin helhet och betyget A om kunskapskravet för A är uppfyllt i sin helhet. Om en elev inte når kunskapskravet för E, får eleven betyget F. Detta gäller dock inte i grundsärskolan, där F och streck inte används. Streck När det saknas bedömningsunderlag för en elevs kunskaper på grund av mycket stor frånvaro ges ett streck istället för betyg, dock inte i grundsärskolan. Skolan måste kunna redovisa de åtgärder som vidtagits i samband med frånvaron. Till övervägande del Betygen D och B speglar en kunskapsutveckling på väg mot nästa steg. Exempelvis får en elev som uppfyller kunskapskravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C, betyget D. Bedömningen av "till övervägande del" är strikt relaterad till innehållet i kunskapskraven och är en kvalificerad pedagogisk bedömning som måste göras individuellt för varje elev. Kunskapskrav på B- respektive D-nivå ska inte formuleras. Läs mer på

12 Förskolan Ny som skolform för barn i åldrarna 1-6 år.
Frivillig, allmän, avgiftsfri förskola från 3 år - från ett år om det behövs för föräldrars förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Ska ”stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.” Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Förskolan är en egen skolform och verksamheten kommer att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Undervisningen sker under ledning av förskollärare, men det kan också finnas annan personal för att främja barnens utveckling och lärande. Personalen planerar den pedagogiska verksamheten så att barnen får skapa, lära och utforska. Det gör man till exempel genom att leka, samarbeta, måla, snickra och sjunga. Att skapa trygghet för både barn och föräldrar är en viktig uppgift för förskolan. Läs mer på

13 Förskoleklass Frivillig, avgiftsfri skolform för barn som är sex år.
Omfattar minst 525 timmar per läsår. Ska ”stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.” Kombinerar förskolans och skolans arbetssätt och metodik. Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Verksamheten ska betraktas som undervisning i samma mening som övriga skolformer. Förskoleklassen är obligatorisk för kommunerna sedan 1998 genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. Förskoleklassen ska fungera som en övergång mellan förskolan och den obligatoriska skolan. Förskoleklassen ska kombinera förskolans och skolans arbetssätt och metodik. Syftet är att den ska stimulera varje elevs utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning samt främja elevernas harmoniska utveckling. Lek och skapande ingår som väsentliga delar i verksamheten. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Verksamheten pågår under ungefär tre timmar per dag. Resten av dagen är de flesta eleverna i fritidshem eller i pedagogisk omsorg. Det är kommunerna som ansvarar för att det finns förskoleklassverksamhet och att eleverna faktiskt erbjuds sådan verksamhet. Verksamhet som anordnas av fristående skolor är ett alternativ till den kommunala verksamheten. Det kostar ingenting att gå i förskoleklass. Läs mer på

14 Grundskoleutbildning
Skolplikten inträder det år barnet fyller sju år. Skolplikten fullgörs i allmänhet i grundskolan. Grundskolan bedrivs med kommunal eller enskild huvudman. Eleverna ska vara mellan 7 och 16 år bosatta i Sverige. Kommunerna är skyldiga att bereda sexåringar plats i grundskolan om vårdnadshavarna vill. Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor i Sverige är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet. Varje grundskola har möjlighet att profilera sig, eller ha olika inriktningar, till exem­pel Montessori, engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser. De fristående grundskolorna är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala grundskolor. Fristående grundskolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen. Huvudmannen kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening. De fristående grundskolorna är godkända och inspekteras av Statens skolinspektion. Läs mer på

15 Alternativ till grundskolan
Grundsärskola med träningsskola - egen läroplan och kursplaner, åk 1-9 med möjlighet till ett extra år. Specialskolan (statlig) 5 regionskolor - hörsel, 3 riksskolor, åk 1-10. Sameskolan (statlig), åk 1-6. Det finns även andra möjligheter, t.ex. 7 internationella skolor, 3 riksinternatskolor, särskilda ungdomshem och svenska utlandsskolor. Grundsärskolan Grundsärskolan ska ge barn med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Läs mer på Specialskolan Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de är dövblinda eller annars synskadade och har ytterligare funktionsnedsättningär döva eller hörselskadade, eller har en grav språkstörning. Specialskolan består av 10 årskurser. Läs mer på Sameskolan Barn till samer får gå i sameskolan. Även andra barn får gå i sameskolan, om det finns särskilda skäl. Utbildningen i sameskolan består av årskurserna 1-6. Därefter går eleverna vidare till grundskolan. Grundskolans kursplaner gäller för sameskolan, men sameskolan har dessutom en kursplan i samiska. Om eleverna vill kan de läsa samiska som modersmål i grundskolan. Läs mer på

16 Fritidshem Kompletterar skolan för elever i åldrarna 6-13 år.
Ska ”stimulera elevernas utveckling samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.” ”…i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov.” Fritidshemmet tar emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshemmet ska i tillämpliga delar följa läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Läs mer på

17 Gymnasieskolan Alla elever som avslutat grundskolan ska erbjudas en gymnasieutbildning av sin hemkommun. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till eleven fyller 20 år. Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig. När eleven har påbörjat gymnasieskolan innebär det att eleven accepterar att följa de bestämmelser som finns angående närvaro och att genomföra utbildningen. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen ger en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Läs mer om gymnasieutbildning på

18 Behörighetskrav Yrkesprogram Högskoleförberedande program
Godkända betyg i svenska el. svenska som andraspråk engelska matematik fem andra grundskoleämnen Högskoleförberedande program Godkända betyg i svenska el. svenska som andraspråk engelska matematik åtta andra grundskoleämnen EK, HU, SA: geografi, religion, historia, samhällskunskap NV, TE: biologi, fysik, kemi ES: färdighetsprov Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att komma in på ett nationellt program från läsåret 2011/2012 måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen måste ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria - utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och ibland tester.

19 Utbildningar inom gymnasieskolan
Yrkesprogram/Lärlingsutbildning Barn- och fritid Bygg- och anläggning El- och energi Fordons- och transport Handels- och administration Hantverk Hotell- och turism Industriteknik Naturbruk Restaurang- och livsmedel VVS och fastighet Vård och omsorg Studieförberedande program Ekonomi Estetisk Humanistisk Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Introduktionsprogram Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet och utbildningen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Det ska vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana efter utbildningen. Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför en större del av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. För att stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet finns programråd för yrkesprogrammen. Alla elever på ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen. Läs mer om lärlingsutbildning här De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier. Läs mer om programmen på Preparandutbildning ska ge eleven behörighet till ett nationellt program och är anpassad för en elev som är studiemotiverad och snabbt vill bli behörig. Den utformas för en enskild elev och ska pågå i högst ett år. Det ska också vara möjligt för en elev att göra mindre ämneskompletteringar för att bli antagen till ett nationellt program efter kort tid. Programinriktat individuellt val ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. För att antas ska eleven ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom krävs godkända betyg i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Eleven kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som han eller hon läser de kurser som saknas för behörighet. Yrkesintroduktion vänder sig till ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Läs mer om introduktionsprogrammen på

20 Nationellt beslutade avvikelser
Särskilda varianter Riksrekryterande utbildningar med eget examensmål Spetsutbildningar Yrkesdansutbildningen Idrottsutbildning En särskild variant är en utbildning där hela eller del av en inriktning eller programfördjupning avviker från det nationella programmet. De här utbildningarna kan ha särskilda förkunskapskrav och får använda antagningsprov för urval bland de sökande. Särskilda varianter inom det estetiska området ska ställa särskilda förkunskapskrav och använda kompletterande urvalsgrunder i form av prov. Särskilda varianter inom det estetiska området får bara finnas på högskoleförberedande program. Läs mer om särskilda varianter på Riksrekryterande utbildning innebär att elever kan söka från hela landet på samma villkor. Riksrekryterande utbildningar får finnas på yrkesprogram och inom estetisk spetsutbildning. Dessutom är utbildningar med egna examensmål riksrekryterande. En elev som vill söka en riksrekryterande utbildning ska söka via sin egen kommun. En skola kan bli riksrekryterande om det finns en nationell efterfrågan på de kunskaper som utbildningen ger och om det finns ett nationellt intresse av att kunna rekrytera elever från hela landet till en utbildning. Läs mer om riksrekryterande utbildningar på Spetsutbildningar i gymnasieskolan är utbildningar som är tydligare profilerade och koncentrerade mot vissa specialområden än andra gymnasieprogram. De faller inom två kategorier: Försöksverksamheten med spetsutbildningarna i gymnasieskolan ska ge elever möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora. En spetsutbildning ska också göra det möjligt för eleven att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier. Totalt ingår 20 spetsutbildningar i försöksverksamheten fram till Elever har rätt att söka till valfri spetsutbildning. Estetisk spetsutbildning är ingen försöksverksamhet utan är en riksrekryterande utbildning inom det estetiska programmet.  Läs mer om spetsutbildningar på Yrkesdansarutbildningen ska erbjuda eleverna en yrkesutbildning i klassisk balett och modern nutida dans. Utbildningen har inga inriktningar, men ger möjlighet till specialisering i klassisk balett eller modern nutida dans inom ramen för programfördjupningen. Målet är att eleverna ska bli anställningsbara på nationella och internationella dans- och balettscener. Utbildningen ges av Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Läs mer om yrkesdansarutbildningen på Det finns två sorters nationellt kvalitetssäkrade idrottsutbildningar, riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Riksidrottsgymnasier, RIG, är riksrekryterande, det vill säga elever från hela landet kan söka till dem. Skolverket beslutar om dessa efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund. Nationellt godkända idrottsutbildningar, NIU är utbildningar som Skolverket beslutar om efter det att ett specialidrottsförbund har tillstyrkt ansökan. Utbildningarna har tydlig elitidrottskaraktär. Därför får endast RIG och NIU använda ämnet specialidrott. Specialidrott får ingå med 200 poäng i programfördjupningen och 200 poäng i det individuella valet. Ämnet får dessutom läsas som utökat program med 300 poäng. Elever som går de här utbildningarna kan alltså få läsa 700 poäng specialidrott. Läs mer om idrottsutbildniigar på

21 Examensmål Program-fördjupning Inriktning Gymnasiearbete
Gymnasie-gemensamma ämnen Program-fördjupning Gymnasiearbete Program-gemensamma ämnen Individuellt val De gymnasiegemensamma ämnena är ämnen som alla gymnasieelever läser. De gymnasiegemensamma ämnena varierar i omfattning mellan de olika programmen. I den nya gymnasieskolan finnas nio gymnasiegemensamma ämnen: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska/svenska som andraspråk. Varje program innehåller också ett antal programgemensamma ämnen, programfördjupning, inriktningskurser och individuellt val. Programgemensamma ämnen är ämnen som alla elever på ett specifikt program läser. De ger programmet dess prägel. Inriktningar finns på alla program utom vård- och omsorgsprogrammet. En inriktning är ett område som eleven väljer inom ett program. Programfördjupning är kurser som ska leda fram till de olika yrkena på yrkesprogrammen. Inom det individuella valet på yrkesprogrammen ska skolan erbjuda kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Estetiska kurser och kurser i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på samtliga program. Dessutom ska de nationella programmen innehålla ett gymnasiearbete som sammanfattar utbildningen på programmet. Gymnasiearbetet måste vara godkänt för att eleven ska få examen. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till universitets­ och högskolestudier har en elev som i sitt slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng.

22 Alternativ till gymnasieskolan
Gymnasiesärskolan (ny from 2013) Internationella skolor Riksinternatskolor IB-utbildning Distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås Särskilda ungdomshem (statlig) (Svenska skolor i utlandet) Läs mer om gymnasiesärskolan på

23 Kommunal vuxenutbildning
Grundläggande vux från 20 år Gymnasial vux från 20 år eller slutfört ett nationellt program eller likvärdig utbildning Särskild utbildning för vuxna Utbildning i svenska för invandrare (SFI) Elever från yrkesprogram rätt till grundläggande högskolebehörighet Mål Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Strategi Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera till deltagande i utbildning och kompetensutveckling. Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar gemensamt för att olika individers och olika gruppers behov av såväl allmän som specialutformad utbildning tillgodoses. Allt formellt och icke formellt lärande, som åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att för verkliga individernas lärande och kompetensutveckling. Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande Ge alla vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning. Läs mer om vuxenutbildningen på

24 Följ Skolverket i sociala media!