Patientsäkerhetslagen (2010:659)

En presentation över ämnet: "Patientsäkerhetslagen (2010:659)"— Presentationens avskrift:

1 Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Den 1 januari 2011 trädde en ny lag om patientsäkerhet i kraft, patientsäkerhetslagen. Den ersatte lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS), men allt i LYHS togs inte bort. Mycket av det gamla finns kvar helt oförändrat, men får nya kapitel och nya paragrafnummer. Detta gäller t.ex. behörighetsbestämmelserna och kvacksalveribestämmelserna. Denna genomgång av lagen fokuserar på de kapitel som har genomgått stora förändringar eller som är helt nya. Det är en välkommen lag för många i vården, eftersom den har till syfte att främja hög patientsäkerhet – att så få som möjligt ska drabbas av vårdskador. Vi vet att alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete. Carita Fallström

2 Vad vet vi om säkerhetsbrister i vården?
8,6% av alla vårdtillfällen inom somatisk slutenvård leder till en vårdskada. = skadas. = dör. = 6 extra vårddygn/patient. = 5,7 miljarder kronor = ca.20% av vårdkostnaderna. SoS Vårdskademätning 2008. Inom enbart slutenvården drabbas cirka patienter av undvikbara vårdskador varje år och cirka 3000 avlider. Det medför ett stort lidande för patienter och närstående, men också för den personal som på något sätt varit inblandad. Vårdskadorna medför också stora kostnader för samhället. De undvikbara vårdskadorna inom slutenvården leder varje år till cirka extra vårddygn, vilket motsvarar kostnader på omkring 5,7 miljarder kr. Dessa siffror gäller enbart den somatiska slutenvården. Vi vet inte hur det ser ut i psykiatrin, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har fått uppdrag om nya vårdskademätningar 2011 – somatiska slutenvården 2012 – psykiatrin 2013 – primärvården + kommunala vården Sedan ska dessa studier upprepas med tre år mellanrum inom varje område Vi måste minska vårdskadorna. Det är därför viktigt att föra ut kunskapen om den nya lagen och vad den innebär. Men det räcker inte med kunskap, vi måste alla ta ansvar för att den nya lagen tillämpas och används i vården. Vårdförbundet har sedan riksdagen beslutade om lagen arbetat aktivt med information om den. Vi har arrangerat många medlemsmöten m.m. har information på webben och vi har tagit fram en broschyr om lagen. Varför har vi gjort det? Varför är det viktigt för Vårdförbundet att få ut information om den nya lagen? . Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

3 Säker vård – en del av visionen
Varför är det viktigt för Vårdförbundet att få ut information om den nya lagen? Lagstiftning och regelverk är verktyg, ett medel, att uppnå politiska mål och Vårdförbundet har säker vård som ett uttalat politiskt mål. Den nya lagen ligger i linje med Vårdförbundets politiska mål. Om alla i förbundet - medlemmar, förtroendevalda och anställda - för ut kunskap om den nya lagen och bidrar till att den används i vården, bidrar vi inte bara till att vården blir säkrare utan också att Vårdförbundets politiska mål uppnås. Säker vård är ett prioriterat område för Vårdförbundet och det utgör en betydande del av Vision 2018 för Hälsa och Helhet. Det främsta budskapet med säker vård i visionen är att de risker som finns i vården kan förebyggas genom ett aktivt arbete med säkerhetsanalyser och en genomgripande säkerhetskultur. Genom att öppet redovisa vårdens resultat på olika sätt kan alla få kunskap om verksamheten och bedöma värdet av verksamheten. Den kunskapen kan också användas för att nå en bättre användning av vårdens resurser, t.ex. genom att fullt ut använda den kompetens som yrkesgrupperna i Vårdförbundet har. Att rätt kunskap ska finnas på rätt plats i rätt tid. Annars är det inte möjligt att uppnå varken hög kvalitet, säker vård eller god tillgänglighet. Kongressen har också beslutat att säker vård ska vara ett av tre strategiska områden kring vilka vi ska fokusera våra insatser under denna kongressperiod ( ). Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

4 Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador
Ett av tre politiska mål 2011 Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador Säker vård är också ett av Förbundsstyrelsen tre politiska mål för Det har formulerats som: Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador.  Jämför t.ex. Nollvisionen för trafiksäkerheten personer omkom i trafiken under 2010, nästan en halvering på tio år tack vare ett systematisk trafiksäkerhetsarbete med rondeller, mitträcken, säkerhetsbälten, säkrare bilar m.m. Var finns vårdens rondeller och mitträcken? Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

5 Verksamhetens uppdrag och värdegrund
Vårdmiljö – säker vård Verksamhetens uppdrag och värdegrund En öppen kultur Tänk efter före Lär av misstag – fråga varför och inte vem Legitimationen och yrkes-ansvaret Dokumentationen i vården Arbetstid Kunskap och kompetens Kvalitetsmått Vårdtagaren – en del av sin egen säkerhet Några viktiga delar av Vårdförbundets politik om säker vård tas upp i skriften Vårdmiljö säker vård. Den kom i januari 2007 och det före arbetet med den nya lagen kom igång. Det kan vara intressant att bära med sig innehållet i den när vid genomgången av lagen. Det finns mycket vi kan känna igen oss i. Det är bara två delar i Vårdmiljö - säker vård som inte finns uttalade i det nya regelverket, arbetstid och dokumentation. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

6 Lagstiftningsprocessen
Utredning tillsätts i april 2007 Betänkande (SOU 2008:117) i december 2008 Remissomgång våren 2009 Lagrådsremiss i februari 2010 Proposition till riksdagen (prop. 2009/10:210) i april 2010 Beslut i riksdagen i juni 2010 Lagen gäller från den 1 januari 2011 – LYHS har upphört Detaljföreskrifter m.m. senare… Lång process mot den nya lagen. Vårdförbundet med redan från början vid framtagandet av utredningsdirektiv. I utredningen ingick ett stort antal experter från vården, bl.a. deltog Lisbeth Löpare Johansson som är vice ordförande i Vårdförbundet. Patientsäkerhetsutredningen skulle göra en översyn av lagstiftningen om tillsynen och ansvarssystemet i vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Utredningen skulle svara på om regelverket var ändamålsenligt och om det var accepterat av vården. I utredningens betänkande konstaterade utredningen att regelverket inte var ändamålsenligt och att det inte var accepterat av vården - förslag på ett reviderat regelverk om patientsäkerhet. Remisshantering under våren Vårdförbundet var övervägande positivt eftersom förslaget låg i linje med Vårdförbundets politik om säker vård. Betänkandet bearbetades, bl.a. utifrån remissyttrandena och lagrådets synpunkter. I april kom propositionen till riksdagen. Propositionen innehöll inte alla förändringar som patientsäkerhetsutredningen föreslagit, bl.a. hade man tagit bort ett förslag om att det skulle finnas ett patientsäkerhetscentrum och det skulle krävas utdrag ur belastningsregister för anställning i vården. Propositionen ger en väldigt bra bakgrundsbeskrivning till lagen för den som vill veta mer. Riksdagen beslutade om den nya lagen i juni 2010 och den nya lagen började gälla den 1 januari Samtidigt en ny förordning med lite mer detaljerade bestämmelser. Det ska också komma också nya föreskrifter från Socialstyrelsen . Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

7 Patientsäkerhetslagen
Varför ny lag? Stort antal vårdskador Behövs systemperspektiv och proaktivitet Dagens regelverk i LYHS alltför individinriktat Patienternas erfarenheter inte i centrum Ny lag därför att: Trots nuvarande regler inträffar ett stort antal vårdskador - nuvarande lag är inte effektiv. Vi lär oss inte av de vårdskador som inträffar och samma typ av fel upprepas gång på gång. Säkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården måste i ökad utsträckning ha ett systemperspektiv och arbeta proaktivt. Så länge vårdgivare betraktar negativa händelser som i första hand orsakade av enskilda medarbetares felhandlingar och är dessas ansvar, hanteras händelsen många gånger som om det inträffade bara angår patienten och inblandad hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. händelsen föranleder inga åtgärder från vårdgivarens sida. Det går inte att uppnå hög patientsäkerhet i en repressiv miljö där tillbud och misstag anses orsakade av mänskliga misstag som kan förhindras genom hot om repressalier. Nuvarande system lyfter inte fram patienten som en viktig och självklar samarbetspartner för vårdgivarna i patientsäkerhetsarbetet. Patienternas kan se brister som vårdpersonalen inte ser och deras erfarenheter måste tas med i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

8 Patientsäkerhetslagen
Viktigaste nyheterna Vårdgivaren ansvarar för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete All vårdpersonal ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls Förstärkt yrkesansvar för vårdpersonal Klagomål hos Socialstyrelsen Disciplinpåföljder tas bort De viktigaste nyheterna som presenteras i bildspelet. Anledningen till att disciplinpåföljderna tas bort är : Inte effektivt ”straffa” personer som gör oavsiktliga misstag Erinran/varning administrativ påföljd som inte följs upp Hämmar avvikelserapportering Anmälningar utreds olika hos HSAN och Socialstyrelsen – inte rättssäkert Svårt för patienter att anmäla ”rätt” person och ”rätt” fel Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

9 Patientsäkerhetslagen
Fler nyheter Verksamhetschef även inom tandvården. Skyldighet för apotekspersonal att anmäla missbruk av förskrivningsrätt. Patientnämndernas betydelse för patientsäkerheten tydligare. Socialstyrelsen direktåtkomst till belastningsregistret om vissa brott som föranlett annan påföljd än böter. Vid förundersökning beträffande händelse som inträffat i hälso- och sjukvården ska utredning inhämtas från Socialstyrelsen. Fler nya föreskrifter och förordningar, t.ex. patientsäkerhetsförordningen. Det finns också nyheter som inte ingår i bildspelet. De är bl.a. följande: Det införs en bestämmelse om att det ska finnas en verksamhetschef även inom tandvården. Det införs en skyldighet för apotekspersonal att anmäla till Socialstyrelsen om en legitimerad yrkesutövares förskrivning av bl.a. alkoholhaltiga och särskilda läkemedel (inkl. narkotika) skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tydliggörande av att patientnämnderna ska bidra till hög patientsäkerhet, informera om sin verksamhet och uppmärksamma Socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Socialstyrelsen ska systematiskt ta tillvara information från patientnämnderna. Vilka brott som Socialstyrelsen ska få uppgift om kommer att preciseras senare i förordningen (1999:1134) om belastningsregister. Uppräkningen av vilka uppgifter som Socialstyrelsen ska få tillgång till bör ha som utgångspunkt den rapportering som redan sker enligt förordningen (1982:117) om underrättelse till Socialstyrelsen om domar i vissa brottmål, med tillägg av ytterligare brott som anses relevanta. Tillgången till uppgifter bör begränsas till brott som föranlett annan påföljd än böter. De brott det kan vara frågan om är t.ex.: narkotikabrott, misshandel, vållande till annans död, mord, dråp, olaga hot, våldtäkt, rån, mordbrand, våld eller hot mot tjänsteman. Uppgifterna i registret gallras efter viss tid. Uppgifter om bl.a. fängelse- eller förvandlingsstraff för böter gallras som huvudregel tio år efter frigivningen. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

10 Hur ser lagen ut? 1 kap. Inledning: syfte, innehåll och definitioner
2 kap. Anmälan om verksamhet 3 kap. Vårdgivarens skyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 4 kap. Behörighetsfrågor 5 kap. Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (f.d. kvacksalverilagen) 6 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. 7 kap. Socialstyrelsens tillsyn 8 kap. Prövotid och återkallelse av legitimation m.m. 9 kap. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 10 kap. Straffbestämmelser och överklaganden Den nya lagen ersätter LYHS, men allt i LYHS tas inte bort. Mycket av det gamla finns kvar helt oförändrat, men får nya kapitel och nya paragrafnummer. Detta gäller t.ex. anmälan om verksamhet i kap 2, behörighetsbestämmelserna i kap. 4 och kvacksalveribestämmelserna i 5 kap. Det är inte heller några stora ändringar i kap. 9 och 10. Detta bildspelet fokuserar på de kapitel som har genomgått stora förändringar eller är helt nya. (finns förslag om att kvacksalverikapitlet ska tas bort från patientsäkerhetslagen och finnas i en egen lag istället) Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

11 1 kap. Syfte, definitioner m.m.
Patientsäkerhetslagen 1 kap. Syfte, definitioner m.m. Syfte: främja hög patientsäkerhet Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Vårdskada = lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarlig vårdskada = vårdskada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Vårdgivare = statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Med vårdgivare avses i lagen statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Den nya lagens syfte är att förhindra vårdskador. Det är därför viktigt att veta vad en vårdskada är. En vårdskada kan bestå av en fysisk eller psykisk sjukdom eller skada eller ett dödsfall. Även lidande kan anses som en vårdskada – försenad diagnos leder kanske inte till att patienten drabbas av en ny skada eller sjukdom utan snarare till ett förlängt fysiskt eller psykiskt lidande till följd av att inte få vård i rätt tid. Det ska dock vara fråga om ett icke alltför bagatellartat tillstånd för att lidandet ska anses som en vårdskada i lagens mening. Lidandet, skadan, sjukdomen eller dödsfallet skulle ha kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Om en patient t.ex. söker vård för smärta i ett ben och utredningen leder fram till benet måste amputeras pga. cancer innebär det inte att det är fråga om en vårdskada, trots att konsekvensen för patienten blir en livslång funktionsnedsättning. Men om fel ben amputerades, har patienten drabbats av en (allvarlig) vårdskada dels i form av att ett ”friskt” ben tagits bort, dels i form av att rätt behandling fördröjts och därmed kan ha försämrat patientens prognos att överleva sin cancersjukdom. Det finns ofta många bakomliggande orsaker till en vårdskada, t.ex. brister i rutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap och organisation. Det krävs inte heller oaktsamhet eller uppsåt från vårdspersonalens sida för att det ska vara fråga om en vårdskada. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

12 3 kap. Vårdgivarens skyldigheter
Patientsäkerhetslagen 3 kap. Vårdgivarens skyldigheter Vårdgivaren ska leda, planera och kontrollera verksamheten så att kraven på god vård uppfylls Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas Nytt fokus för vårdgivarens skyldigheter är att det är bättre att förebygga skador än att agera i efterhand. Krävs system för intern och extern insamling av iakttagelser, och information om risker. Det räcker inte med avvikelsehantering. Det handlar om att fortlöpande granska att uppdrag fullgörs och att processer och rutiner finns i tillräcklig omfattning och att de efterlevs. Risker ska identifieras och analyseras. Riskinventeringar bör göras regelbundet och alltid vid införandet av ny teknik och vid organisationsförändringar. Risker för vårdskador ska undanröjas eller, om det inte är möjligt, begränsas. En risk kan vara känd genom att en vårdskada har inträffat i en liknande verksamhet eller genom att personalen har bedömt en situation eller process som riskfylld. Information kan även inhämtas exempelvis genom systematiska journalgenomgångar, regelbundna observationer av vårdverksamheten, intervjuer eller enkäter till patienter och anhöriga. Man kan mäta följsamhet till fastställda rutiner, nationella och kliniska riktlinjer och ta del av ärenden som behandlats i patientnämnder, hos Socialstyrelsen och av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Genom att delta i nationella kvalitetsregister kan man också få bra koll hur man ligger till. Ansvaret för att vidta åtgärder till skydd för patienter begränsas inte till patienter i den egna verksamheten utan gäller generellt. Om en vårdgivare får vetskap om något som kan vara av betydelse för patientsäkerheten i en annan verksamhet ska vårdgivaren att vidta lämplig åtgärd, exempelvis uppmärksamma den andra verksamheten på bristerna. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

13 Om kompetens i propositionen (s. 206)
I vårdgivarens ansvar för att verksamheten organiseras och bedrivs i överensstämmelse med regelverket ingår att tillse att personalen har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Vårdgivaren ansvarar för att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjligheter till regelbunden fortbildning och kompetensutveckling. Vårdgivarna har också ett ansvar för att instruktioner och rutiner är ändamålsenliga och att dessa och regelverket efterlevs. I vårdgivarens ansvar ingår skyldighet att tillse att personalen har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Detta står inte i lagen, däremot i förarbetena, i propositionen . Kraven finns också i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Föreskrifterna håller dock på att revideras och i det förslag som finns idag till nya föreskrifter finns inget skrivet om kompetens. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

14 Mer om vårdgivarens skyldigheter
Patientsäkerhetslagen Mer om vårdgivarens skyldigheter Händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska utredas för att: 1. så långt möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det. 2. ge underlag för beslut om förebyggande åtgärder Om det inträffar vårdskador eller risker för vårdskador ska de utredas, analysera och åtgärdas. Det centrala är inte att ta reda på om någon individ har gjort fel. Utan att ta reda på vad som kan göras för att förhindra att det inte händer igen. Det är inte tillräckligt att t.ex. konstatera vad som hänt, dvs. den direkta händelsen. Vårdgivaren måste dessutom försöka få en förklaring till varför det kunde ske. En utredning ska om möjligt inte bara öka kunskapen om varför det inträffade kunde ske, utan också innehålla förslag till åtgärder för att minska sannolikheten för att det ska hända igen. Om man inte åtgärdar de grundläggande orsakerna till vårdskador kommer någon annan yrkesutövare i samma situation sannolikt snart att begå samma sorts misstag igen, och en ny patient riskerar att skadas. Ju fler riskanalyser man gör, desto färre händelseanalyser behöver man göra. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

15 Anmälningsskyldigheter
Lex Maria: snarast anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada + utredning av händelsen Ny anmälningsplikt: anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en legitimerad vårdpersonal kan utgöra en fara för patientsäkerheten (Propositionen: Får inte bygga enbart på spekulation el. allmänna bedömningar, utan ska vara grundade på faktiska omständigheter, t.ex. iakttagelser av bristande kompetens, bristande vilja att följa rutiner eller missbruk.) Lex Maria – samma som förut, men med nytt lagkrav på att vårdgivarens utredning ska bifogas anmälan. Vårdgivarna ska vidta de åtgärder som behövs för att trygga patientsäkerheten. Detta innefattar även en skyldighet att tillse att de som arbetar i verksamheten har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter samt att de fullgör sina åligganden på ett korrekt sätt. Det finns ett starkt allmänintresse (och patientsäkerhetsintresse) av att den som är legitimerad har erforderliga kunskaper samt att denne i övrigt är lämpad att utföra yrket. Om det finns skälig anledning att befara att så inte är fallet bör legitimationsmyndigheten, dvs. Socialstyrelsen, få vetskap om detta. Därför ska s.k. riskindivider anmälas till Socialstyrelsen. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

16 Arbetsgivaransvar enligt propositionen
Om en utredning visar att orsaken eller en av orsakerna till det inträffade är att någon i verksamheten inte har fullgjort sina skyldigheter ska vårdgivaren ta ställning till åtgärder, t.ex. Brott  polisanmälan Interna regler inte följts  tillrättavisande eller, om det inte bedöms vara verkningsfullt, arbetsrättsliga åtgärder Kompetens/kunskapsbrist  fortbildning I anslutning till bestämmelserna om vårdgivarens ansvar finns i det propositionen ett avsnitt om vårdgivarens arbetsgivaransvar. OBS detta anges inte i lagen. Fokus vid händelseanalyser ska vara på vad som kan göras för att det inträffade inte ska inträffa igen. Man ska fråga varför och inte vem. Men i de fall felet kan anses ligga på individnivån måste vårdgivaren vidta åtgärder. Om arbetsgivarna agerar enl. arbetsrättsliga regler, exempelvis genom disciplinpåföljd enl. kollektivavtal, motverkas syftet med att ta disciplinpåföljderna i HSAN. Dessutom skulle det strida mot grundläggande syften med patientsäkerhetslagen – att få till stånd ett säkerhetsklimat där brister i vården kan diskuteras öppet utan rädsla för repressalier från arbetsgivare eller myndigheter. Ett öppet klimat är en förutsättning för att man ska kunna bedriva ett effektivt och systematisk förebyggande patientsäkerhetsarbete och därmed minska vårdskadorna. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

17 Fler skyldigheter… Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patienter och närstående ser ofta sådant som hälso- och sjukvårdspersonalen missar och det är angeläget att deras kunskap används i patientsäkerhetsarbetet. Patienterna ska tas med i arbetet genom att vårdgivarna: lyssnar på patienternas synpunkter. underlättar för patienter att aktivt fråga och ifrågasätta. Systematisk klagomålshantering Patientråd Uppföljningssamtal Pågår arbetet på Socialstyrelsen om en patienthandbok – råd och stöd till den som är patient. Pågår även arbete om detta hos SKL. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

18 Skyldighet informera patienter
Patienten (närstående) ska informeras om: - att det inträffat en händelse som medfört en vårdskada - vilka åtgärder vårdgivaren vidtar - möjlighet att klaga hos Socialstyrelsen - möjlighet att begära ersättning - patientnämndernas verksamhet Informationen ska antecknas i journalen 9 § Vårdgivaren har en skyldighet att snarast informera patienten om att han eller hon drabbats av en vårdskada. Detta behöver inte alltid vara uppenbart för patienten. Bestämmelsen är avsedd att säkerställa att patienten får information om vad som hänt, och om möjligt varför, samt annan information som möjliggör att han eller hon kan tillvarata sina rättigheter på olika sätt. Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen. Vårdgivaren ska härvid vinnlägga sig om att ge ett gott bemötande, lyssna på patientens synpunkter och – i förekommande fall – be om ursäkt för det inträffade. Det finns internationella studier som visar på vikten av att hälso- och sjukvården i mötet med patienten kan uttrycka empati och be om ursäkt. Detta för att underlätta för patienter att själva bearbeta det inträffade. Vården måste bli bättre på att visa att den faktiskt kan hantera fel, misstag, risker m.m. på ett seriöst och förtroendeingivande sätt. Om patienter får bra och ärlig information om vad som hänt, hur vårdgivaren utreder händelsen, varför händelsen inträffat, vilka åtgärder som vidtas och också själv får möjlighet att vara delaktiga kan man vinna mycket. Om patienter och närstående känner att de blir tagna på allvar, att de lyssnas på och att vården inte försöker dölja eller nedvärdera det som hänt, kan behovet av upprättelse genom anmälningar till Socialstyrelsen och också till polisen, minska. Om ett avskaffande av disciplinansvar leder till ett ökat antal polisanmälningar har vården misslyckats med att ta sitt ansvar. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

19 Ur handboken ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”
Checklista till hjälp vid planering av rutiner: 1. Förklara för patienten och närstående vad som har hänt. 2. Lyssna på deras upplevelser av skadan. 3. Beklaga att patienten fått en skada och be om ursäkt. 4. Förklara hur ni arbetar för att förebygga liknande skador. 5. Hjälp till att minska den medicinska skadan. 6. Informera om var patienten kan klaga. 7. Informera om var patienten kan söka skadeersättning. 8. Analysera vad ni kan lära av skadan. 9. Ge stöd till personal som varit med vid skadetillfället. I sommar (2010) kom en ny handbok från Socialstyrelsen, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. I den finns samlad beskrivning av lagstiftningen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt andra regelverk som gäller patientens ställning och rätten till självbestämmande, information, delaktighet och kontinuitet. I den finns också detta tips , en checklista om vad man kan göra när en vårdskada inträffat. Den kommer ursprungligen från LÖF. Något som är viktigt, men som inte framgår av lagen eller förarbetena är hur viktigt det är med stöd till medarbetare som varit med i händelser som orsakat vårdskador. Det finns krav på det i regelverket för arbetsmiljön – Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

20 Dokumentation Dokumentation om fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom verksamheten. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av den ska framgå: - hur arbetet bedrivits - vilka åtgärder som vidtagits - vilka resultat man uppnått Ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Fördelning av ansvaret - Vårdgivaren får själv besluta om vem eller vilka som i vårdgivarens ställe ska svara för att kraven i 3 kap. fullgörs. Hänsyn måste tas till bestämmelser om verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Syften: säkerställa att t.ex. Socialstyrelsen, men även andra kan få kännedom om hur ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat. Det ska också säkerställa att organisationen för patientsäkerhetsarbetet både är genomtänkt och transparant. För att en delegering ska vara giltig i ansvarshänseende krävs bl.a. att den eller de personer som har fått uppdraget till fullo har förstått uppdraget och att de har erforderlig kompetens. Det krävs också att de har fått de befogenheter och de resurser som behövs för fullgörandet av uppdraget. Patientsäkerhetsberättelse – Den ska finnas den 1 mars varje år och redovisa vad som har hänt under föregående kalenderår. Kravet gäller redan Den innebär att vårdgivarna redan den 1 mars 2011 ska redovisa det som hänt under Syften: förstärka vårdgivarens kontroll över patientsäkerhetsarbetet i verksamheten, underlätta Socialstyrelsens tillsyn över verksamheten, tillgodose informationsbehov hos andra intressenter, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. I patientsäkerhetsberättelsen ska anges vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, exempelvis att rutiner har förändrats, att utbildnings- och träningsmöjligheter har tillskapats eller att nya tekniska stödsystem har införts och beskrivning av vilka resultat som uppnåtts, exempelvis att följsamheten till rutiner har ökat, om fallskador och vårdrelaterade infektioner ökat/minskat. (Jämför detta med arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap. 2 a § 2 st.) Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

21 6 kap. Vårdpersonalens skyldigheter
Patientsäkerhetslagen 6 kap. Vårdpersonalens skyldigheter Personligt yrkesansvar kvar Alla ska bidra till hög patientsäkerhet Rapportera vårdskador och risker för vårdskador Andra skyldigheter förs över från LYHS För vårdpersonalen finns det personliga yrkesansvaret kvar, men med ett intressant tillägg – det personliga yrkesansvaret innebär inte någon inskränkning av vårdgivarens ansvar. All hälso- och sjukvårdspersonal att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Arbetet med att säkerställa hög patientsäkerhet är inte en uppgift som bara berör en eller flera särskilt utsedda personer, utan något som alla som arbetar inom vården måste medverka i. Alla vårdskador och risker för vårdskador ska rapporteras till vårdgivaren. Syftet med rapporteringen är att öka patientsäkerheten. Det handlar inte om att rapportera att individer har begått felhandlingar utan om att anmäla sådant som vårdgivaren behöver känna till för att kunna vidta patientsäkerhetshöjande åtgärder. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

22 7 kap. Socialstyrelsens tillsyn
Tillsynen ska främst riktas in på granskning av att vårdgivaren följer 3 kap. Råd, vägledning, förmedla kunskap + informera och ge råd till allmänheten. Tillvarata information som patientnämnderna lämnar Säkerställa att de händelser som anmälts enligt Lex Maria utretts i nödvändig omfattning och att vårdgivaren vidtagit åtgärder. Sprida information om händelser som anmälts. Utreda klagomål Utreda på eget initiativ. Socialstyrelsen tillsyn över all hälso- och sjukvård och dess personal (utom Försvarsmakten). Ökat fokus på vårdgivarnas ansvar genom kontroll av att vårdgivarna fullgör sina skyldigheter enligt 3 kap. i lagen. Information - Att den som har anmält eller rapporterat en händelse får återkoppling är viktigt i flera sammanhang. Detta gäller både vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal som rapporterar avvikelser. Utreda klagomål – mer längre fram i bildspelet Utreda på eget initiativ – som tidigare Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

23 Tillsyn enl. SoS webb: Med tillsynen kan vi upptäcka och påtala brister i kvaliteten och säkerheten i den svenska socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Om vi hittar brister ställer vi krav på verksamheterna att vidta åtgärder som eliminerar risker och missförhållanden. Vi fokuserar på att identifiera brister i verksamheter – inte på att leta efter syndabockar och straffa personal som har begått misstag. Att göra fel är mänskligt. Vården och omsorgen måste därför ha utvecklade system och rutiner som förhindrar att människor utsätts för risker och missförhållanden till följd av personalens felhandlingar. Inriktningen på tillsynen framgår också av Socialstyrelsens webb. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

24 Klagomål Inga krav på vem som kan anmäla.
Anmälningar bör vara skriftliga samt ange vårdgivare eller personal, händelse, tidpunkt och anmälares namn och adress. Måste inte pröva alla anmälningar. Soc. kan utreda och pröva omständigheter som inte åberopats i anmälan. Fokus hitta orsakerna till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen Den anmälde har rätt att yttra sig över anmälan. Om kritik (åtgärd strider mot lag/föreskrift eller olämplig ur patientsäkerhetssynpunkt) rätt att yttra sig över förslag till beslut i förväg. F.n. inte möjligt klaga på beslut (utredning på gång) Patienterna ska klaga till Socialstyrelsen istället för HSAN. Vem som helst får klaga. Om det är uppenbart att klagomålet är obefogat eller om klagomålet saknar direkt betydelse för patientsäkerheten behöver SoS inte utreda. Händelser som inträffade för mer än två år sedan behöver inte utredas om det inte finns särskilda skäl. Socialstyrelsen är inte bunden av vad som anmälts. Anmälaren kan t.ex. ha pekat ut en viss sjuksköterska såsom ansvarig för det inträffade. Om utredningen visar att just den sjuksköterskan inte var inblandad i händelsen får även andra yrkesutövare granskas. Klagomål kan anmälas muntligen. Det ska vara så enkelt som möjligt för enskilda att framföra klagomål. Den som anmäls ska ha möjlighet att yttra sig. Socialstyrelsen får i beslut i klagomålsärenden uttala sig om en åtgärd eller underlåtenhet strider mot lag eller annan föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Om Socialstyrelsen överväger att utdela kritik har man som anmäld rätt att bemöta ett förslag på ett sådant beslut i förväg. Besluten ska alltid vara offentliga. De kan f.n. inte överklagas men det pågår en utredning om det. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

25 Åtgärder mot vårdgivare
Patientsäkerhetslagen Åtgärder mot vårdgivare Åtalsanmälan Föreläggande om att fullgöra skyldigheterna Vite Helt eller delvis förbjuda verksamhet Påtaglig fara – förbud att bedriva verksamhet utan föreläggande Om Socialstyrelsen får kännedom om att någon har brutit mot en bestämmelse ska myndigheten vidta åtgärder så att bestämmelsen följs och, om det behövs, göra anmälan till åtal. Socialstyrelsen ska utfärda ett föreläggande om rättelse för vårdgivaren som inte följer lagen. För det krävs också att underlåtenheten medför en fara för patientsäkerheten. Det räcker att vårdgivare inte bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete inom vilket det regelbundet görs riskbedömningar och vidtas patientsäkerhetshöjande åtgärder utifrån identifierade risker för vårdskador samt inträffade händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som ska utföras och när de senast ska vara utförda. I föreläggandet får vite sättas ut. Om ett föreläggande inte följs och om missförhållandena utgör en fara för patientsäkerheten eller annars är av allvarligt slag, får Socialstyrelsen helt eller delvis förbjuda verksamheten. Om det är påtaglig fara för patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Socialstyrelsen utan föregående föreläggande helt eller delvis förbjuda verksamheten. Om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis kommer att förbjudas och ett sådant beslut inte kan avvaktas, får Socialstyrelsen tills vidare helt eller delvis förbjuda verksamheten. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

26 Åtgärder mot vårdpersonal
Patientsäkerhetslagen Åtgärder mot vårdpersonal Krav på vårdgivaren Åtalsanmälan Anmälan till HSAN om: prövotid återkallelse Läkarundersökning Begränsad förskrivningsrätt Får Socialstyrelsen kännedom om att en enskild yrkesutövare inte fullgör sina skyldigheter bör detta alltid föranleda en dialog med berörd vårdgivare såsom ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande föreskrifter. Det kan t.ex. innebära att myndigheten för vårdgivaren/arbetsgivaren påpekar vikten av att personen i fråga ges råd och stöd. En underlåtenhet från vårdgivare att åtgärda eventuella missförhållanden som är hänförliga till en anställd kan leda till att Socialstyrelsen ingriper med åtgärder mot vårdgivaren. Nya utökande grunder för prövotid och återkallelse av legitimationen. De ”gamla” grunderna finns också kvar. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

27 Prövotid Oskicklig vid yrkesutövning och den befaras få betydelse för patientsäkerheten I eller i samband med yrkesutövning gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet Uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten Andra omständigheter som medför olämplighet Sjukdom el. likn. omständighet Prövotidsplan, om möjligt i samråd med den legitimerade I den nya lagen utvidgas möjligheterna att föreskriva tre-årig prövotid. Prövotiden betraktas som ett första led i den skyddsåtgärd som återkallelse av legitimationen utgör. Nytt: Brott - Situationer där den legitimerade i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, exempelvis vållande till annans död, misshandel, innehav av barnpornografi på arbetsgivarens dator, rattfylleri vid transport mellan arbetsställen, stöld av läkemedel, falska eller osanna intyg. Krävs det inte att yrkesutövaren utgör en fara för patientsäkerheten. Brottslighet utanför yrkesutövningen kan inte läggas till grund för beslut om prövotid. Om sådan brottslighet är allvarlig kan legitimationen återkallas. Brott mot föreskrifter m.m. – exempelvis att yrkesutövaren har gjort sig skyldig till upprepade regelöverträdelser. Kan också bli prövotid redan efter en överträdelse om den är så allvarlig att lämpligheten kan ifrågasättas. Om yrkesutövaren underlåtit att vidta åtgärder för att begränsa eventuella effekter av en inträffad vårdskada eller underlåtit att rapportera det inträffade till vårdgivaren lämpligheten att utöva yrket ifrågasättas. Föreskriften som överträtts ska vara av väsentlig betydelse för patientsäkerheten. Det ska ha varit en konkret fara för patientsäkerheten. Prövotiden kan kombineras med prövotidsplan. Den ska innehålla de krav som Socialstyrelsen anser att yrkesutövaren ska ha uppfyllt vid prövotidens utgång. Exempelvis krav på kompetensutveckling, missbruksbehandling eller regelbunden kontakt med Socialstyrelsen. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

28 Återkallelse Grovt oskicklig vid yrkesutövning
I eller utanför yrkesutövning gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet På annat sätt uppenbart olämplig Sjukdom el. liknande omständighet Misskött prövotid Underlåtit följa prövotidsplan Egen begäran Nytt: Allvarlig brottslighet - Bestämmelsen har förts in för att förtydliga att även allvarlig brottslighet som saknar samband med yrkesutövningen kan utgöra grund för återkallelse. Skälet för återkallelse är inte primärt patientsäkerhetshänsyn utan att värna legitimationen som ”garantibevis” . T.ex. brott mot annans liv eller hälsa, narkotikabrott, sexualbrott, barnpornografibrott, förfalskningsbrott, osant intygande och mened. Helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter, såsom brottslighetens art, straffvärde, påföljden, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter och gärningsmannens motiv för brottet. Uppenbar olämplighet – Samma som idag. Men med tillägg i förarbetena med exempel om att systematiskt undanhålla sig Socialstyrelsens tillsyn. Prövotidsplan - Har det i planen exempelvis uppställts krav på att den legitimerade ska genomgå behandling för sitt missbruk och han eller hon inte följer detta ska legitimationen som huvudregel återkallas. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

29 Vad händer med ”gamla” ärenden?
Leg. ärenden som anmälts före 1/ – gamla regler gäller. Överklagade ärenden - gamla regler gäller. De disciplinärenden som HSAN inte hunnit avsluta har överlämnats till Socialstyrelsen och handläggs enligt nya lagen. I ärenden som inletts hos HSAN före den 1 januari 2011 och som rör prövotid, återkallelse av legitimation och annan behörighet eller begränsning i förskrivningsrätten, ska LYHS fortfarande tillämpas. Detta gäller även vid prövning i domstol efter överklagande. I de ärenden där HSAN fattat beslut före 1/1 och som överklagats ska LYHS fortfarande tillämpas. Handlingarna i ärenden om disciplinpåföljd, dvs. erinran eller varning, som inletts hos HSAN före den 1 januari 2011 och som ansvarsnämnden inte hunnit avgöra innan lagen träder i kraft, har överlämnats till Socialstyrelsen för handläggning där enligt bestämmelserna om klagomålsärenden. Ärenden om disciplinpåföljd som överlämnats från HSAN kan avgöras genom beslut varigenom Socialstyrelsen riktar kritik mot en enskild yrkesutövare. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström

30 Vårdförbundet och den nya lagen
Patientsäkerhetslagen Vårdförbundet och den nya lagen Sprid kunskap om lagen Se till att den används Engagera medlemmar och förtroendevalda Säkerhetskultur Hur används lagen i praktiken? Den nya lagen är i linje med Vårdförbundets politik om säker vård och det därför angeläget att få ut kunskapen om lagen så att den börjar användas. För Vårdförbundets del handlar det också om att uppmärksamma att yrkesgrupperna i Vårdförbundet gör skillnad. De har stor kunskap om vad som krävs för god och säker vård. De har därmed också god kunskap om patientsäkerhetsrisker - den kunskapen måste användas i vården. Något som är viktig för att lagen ska få genomslag är att alla bidrar till att utveckla en kultur där säkerhetstänkande ska vara en naturlig del i vården för alla medarbetare. Engagera medlemmar och förtroendevalda i de systematiska patientsäkerhetsarbetet, genom att t.ex. medverka i risk- och händelseanalyser, påverka innehållet i patientsäkerhetsberättelser m.m. Och som med all ny lagstiftning finns det risk för barnsjukdomar - man kan inte förutse alla komplikationer. Det gäller att hålla koll på hur lagen används i praktiken och om de blir negativa effekter som beror på själva lagen, måste vi uppmärksamma det. Patientsäkerhetslagen / Carita Fallström