Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

En presentation över ämnet: "Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?"— Presentationens avskrift:

1 Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

2

3 Några skäl: Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen sammanfaller Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

4

5 Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap?
Pedagogik (undervisning och socialisation) Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen) Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings-ämne för lärare) Metodik (praktiska och oftast normativa idéer om undervisning) Didaktik (läran om undervisning)

6

7 Didaktiska frågor: Vad? Hur? Varför?

8 Från 1600-tal fram till idag

9 1600-tal Johan Amos Comenius
Kristendom Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna Naturvetenskap Passivism Humanism

10 Allmänna metoder: Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: - öva sinnena - öva fantasi och minne -öva förståelse och minne - öva självständig behandling & bedömning

11 Kravet på grundlighet:
Bara sådant som länder till nytta får förekomma Allt ska meddelas Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt ska vila på den Överallt där man kan särskilja delar ska uppdelning företas - varje senare del ska grundas på de tidigare - allt som står i inbördes sammanhang ska förknippas Allt ordnas efter förståendets, minnets och språkets måttstock och ska befästas med övningar

12

13 1700-tal Jean Jacques Rousseau
Jämförelse med naturen, Emile Uppfostran & undervisning

14

15 Per Reinhold Svensson Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

16 Svensson om Pestalozzi:
*Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller åtminstone att komma det allt närmre. Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens ungdomskraft. Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig,okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande och verkande i kärlek och välvilja.

17

18 Resan till England Bell & Lancaster: Stora klasser
Stoffet tillrättalagt En specifik metod

19 ”Lancastermetoden”

20 Innehåll DIDAKTISK TRIANGEL Lärare Elev

21 Från slutet av 1800-talet: Innehållet är detsamma för alla elever
Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna

22 1900-tal Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare
Skolan består därmed av många elever - och många lärare Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas Läromedel utvecklas som ska passa alla Vissa pedagoger vill förändra skolan så som den utvecklas: Dewey Montessori Freinet Freire Reggio Waldorfskolan ……

23 Dewey Naturlig instinkt att vilja undersöka
Föra samman teori och praktik: Vetenskapligt tänkande & arbete Avgränsa stoffmängd Anknyta till elevens intresse Avsikt - planering - handling - reflektion - bedömning

24 Montessori Läraren är iaktagaren Självständiga elever
Material och praktiskt prövande Lek = arbete

25 Steiner Antroposofi: kropp - själ - ande
Vilja (1-7), Känsla (7-14), Tanke (14-21) Läraren är förebild Rytm och skapande

26 Freinet ”För folkets skola” (vänsterrörelse) - skolan är en del av samhället Handens arbete Kommunikation

27 Reggio ”Ett barn har 100 språk, …” Temaarbete Forskande inställning
Dokumentation

28 Koppling till denna kurs?

29 NÅGRA BEGREPP: Positivism Hermeneutik Hypotesprövning Paradigm
Förklaringstyper Individ - struktur Kvalitativa - kvantitativa studier

30 Positivism Naturvetenskap = positivt, framsteg
Logisk positivism - fysik och logik är förebilder Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

31

32 Positivism ur ett skolperspektiv:
Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. … Intelligenstester Betyg (1-5) Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t.ex. Skinner)

33 Normalfördelning

34 Normalfördelat betyg 1 – 7% 2 – 24% 3 – 38% 4 – 24% 5 – 7%

35

36 Hermeneutik Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem man är. - Förförståelse Du ska redovisa din förförståelse Du ska redovisa din tolkningsprocess - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur

37

38 Hermeneutik ur ett skolperspektiv
Att se varje elev som någon som redan kan något - jfr. olika lärandeteorier Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av Popper)

39

40 Hypotesprövning Främst inom naturvetenskaplig forskning
Hör i skolsammanhang mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” Aktionsforskning

41

42 Paradigm Kuhn studerade långa perioder
Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: Om vi betraktar det som hände när det gäller synen på undervisning: 1) 1800-tal med Herbart 2) mitten av 1900-tal med Piaget

43 Comenius Rosseau Pestalozzi Herbart (Dewey Steiner Hammer) Skinner Pavlow Piaget 1800-tal 1700-tal 1900-tal

44 Individ - Struktur Individ
Vetenskapliga studier som tar fasta på individer Struktur Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder

45 Klassisk

46 Moralisk

47 Realistisk

48 Rationell

49 Demokrati

50 Förklaringstyper Orsaksförklaring
Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet ________________ Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet Socialgrupp påverkar resultat Nu: lärarskicklighet påverkar resultat Funktionell förklaring Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning _________________

51 Vetenskapliga metoder
Kvantitativa i skolan Ofta enkät Resultat i form av tabell/diagram Population Studien ska kunna upprepas med samma resultat Kvalitativa i skolan Ofta intervju/observation Resultat i form av (långa) beskrivningar Individer Knappast samma resultat om studien upprepas

52 Så kallad alternativ pedagogik
…

53 Frågor? Tankar... ...?