Från kvalitet till meningsskapande

En presentation över ämnet: "Från kvalitet till meningsskapande"— Presentationens avskrift:

1 Från kvalitet till meningsskapande
Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan Gunilla Dahlberg Peter Moss Alan Pence

2 Modernismen Postmodern
Samhällstillstånd som både bevarar och drivs av upplysningstidens tro på en rationell vetenskaplig utveckling. En tro på teknologins seger över naturen och på möjligheten att kontrollera Fast strukturer, otidsenliga mål, standadiceringar, centralisering, massproduktion Rigida och föga konkurrenskraftiga styrningsmodeller Obligatoriska prov, uppnåendemål, kvalitetssäkring Ämnesisolering och myten om oföränderlighet Systematik och ordning Samhällstillståndet som omfattar mönster av sociala, ekonomiska och kulturella relationer. Flexibilitet och känslighet i en decentraliserad och platt beslutsstruktur. Krav på ökad rörlighet, gränser upplöses, snabb föränderlighet, kulturell mångfald, komplexitet, stor flexibilitet, förändringsberedskap Utbilda för att möta framtiden, äga sin yrkesutveckling. Vara ledare för elevers lärande. Verka i lärandeprocesser. Ökad reflektionsförmåga Praktiker och kulturella yttringsformer inom konst, litteratur, musik, arkitektur, filosofi och intellektuell diskurs i vid mening, en blandning av olika stilarter.

3 Individualism Individualitet Personlighet Självständighet
Privatism, privatliv Självförverkligande Personlighet Självständighet Egen kompetens

4 Generaliserande synsätt
Den traditionella forskningens ”medelvärden” (som aldrig uppträder i verkligheten) utvecklingspsykologins ”lagbundenheter” (som visar sig bestå av mest undantag), ”kvalitetstänkandet” (med dess tekniska maskinmässighet) . Arbete med barn och ungdomar kan aldrig följa på förhand uppgjorda mallar och aldrig bygga på generella ”sanningar”.

5 Pedagogisk dokumentation
Synliggöra lärandeprocesser Lyssna på barn För samtal om praktiken. Rektor motor i samtal kring dokumentation Jobba med pedagogik och organisation parallellt Bygg verksamhet inifrån

6 Pedagogisk dokumentation
Tala om detta! Det säger så mycket! Foton – vad händer Vilket material används Anteckningar Återbesöker tillsammans med barnen vad som hänt.

7 Samtal Samtal i relation till pedagogisk dokumentation. Det är i det lilla det stora sker.

8 Det sker i mötet Det är i mötet med barn och ungdomar lärande sker

9 Rhizomatisk Vi vill förenkla - linjärt Vi borde komplicera –komplext
- tänka tvärt om Det är på riktigt och det finns en mottagare. Det handlar om både ock, det är inte antingen eller.

10 Kvalitet Diskursen om kvalitet har en tydlig lockelse att söka efter klara, enkla och säkra svar, garanterade av akademiska, professionella eller andra auktoriteter Eftersom vi känner oss trygga i modernitetens övertygelse om att fakta kan skiljas från värderingar, hoppas vi kunna behandla definitioner och val som tekniska frågor och överlämna dem åt experttekniker, och därvid slippa fråga hur och varför de kom fram till dessa resultat. En respons på dessa förhållanden är att man skyddar sig genom att reducera komplexitet till enkla säkerheter

11 Kriterier Hur säkert är det att använda kriterier?
Hur effektivt är det att använda kriterier?

12 Kvalitetssäkring Tala inte om det abstrakta Skapa det som berör
Varje barn har rätt att använda flera språk Uppgiften är att utbilda eleven. Går ej kvalitetssäkra – det är komplext

13 Kvalitetsstyrning Vilken är den bästa metoden för att få svar på frågan? Hur skapar jag genom min handling andra handlingar? Hur agera i lärandemiljöer?

14 Diskursen om meningsskapande
En mötets etik, som betonar betydelsen av meningsskapande i dialog med andra Konstruera och fördjupa förståelsen av förskolan och skolan och dess projekt, i synnerhet dess pedagogiska arbete – innebörden i det som pågår. Strävan efter ett visst mått av enighet om vad som pågår och värdet av det Vad är ett gott arbete – hur kan det definieras – hur kan det utföras

15 Diskursen om meningsskapande
Att få någon förnuftig mening i det som pågår – konstruera och skapa mening I interaktion med andra göra världen meningsfull Reflekterande tänkande – kommunicerande reflektion

16 Visdom Förmåga att skapa mening och fördjupa förståelse
Visdom kan odlas Diskursen sätter behovet av demokratisk och samhälleligt ansvar i förgrunden. Det förutsätter specifika, krävande och öppna villkor, som möjliggör en interaktiva och dialogiska processer.

17 Pedagogistarollen Tid för analys, debatt och reflektion kring den pedagogiska praktiken finns inbyggd i pedagogernas arbetsvecka Pedagogiskt arbete behöver en organisation och ett pedagogiskt kompetent ledarskap, som är berett att undersöka sitt eget arbete i relation till hur det bidrar till stödet för pedagogisk förändring och för konstruktionen av barnet och pedagogen Pedagogisk handledning skapar möjlighet för reflektion över det pedagogiska arbetet. Det är nödvändigt att vara flexibel och beredd att pröva olika strategier för att finna framgångsrika former för arbetet.

18 Förundran Förundran är den främsta förutsättningen för erfarenhet och lärande. Därför måste vi ta vara på barnens förundran över omgivande världen – en värld som kan vara både välbekant och sällsam. Vi måste återupptäcka nyfikenhet och förundran inför naturen, kulturen och samhället men framförallt inför vad barn tänker och gör och därmed nyfikna på att fortsätta att lyssna på dem och höra vad de säger och gör.

19 Meningsskapande Positivt bejaka komplexiteten i mångfaldiga verkligheter Mångfaldiga tolkningar Mångfaldiga perspektiv Alternativa perspektiv Fler möjligheter att tänka och handla på andra sätt Fler valmöjligheter

20 Vad önskar vi för våra barn här och nu och i framtiden
De strategier vi väljer för att arbeta med barn, dvs vår pedagogiska praktik, säger mycket om vårt sätt att begreppsliggöra barns potential, deras ställning och medborgliga rättigheter i samhället; de säger också en hel del om hur vi konstruerar våra idéer om demokrati Tillfällen för barn och vuxna att komma samman och engageras i samtal – innebär att ge dessa institutioner en särskild betydelse: som en gemenskap, där barnens liv och arbete synliggörs som bidrag till denna gemenskap Kommunikation, reflektion och handlande kan ses som ett slags cement som håller samman det pedagogiska arbetet.

21 Reggio Emilia Se barnet och pedagogen som medkontruktörer av kunskap och identitet Förskoleinstitutionen som ett forum i det civila samhället Förskolepedagogik som ett av det offentliga rummets huvudprojekt Ge barn mod att tänka och handla självständigt Praktik genomsyrad av aktivt deltagande En reflekterande kultur som värdesätter Demokrati – dialog - ,mångfald En kultur öppen för den omgivande världen Aktiv och utforskande

22 Perspektivets beståndsdelar
Förkastande av föreskrivna regler, mål, metoder och måttstockar i fullt medvetande om att detta medför risk för osäkerhet och komplexitet Mod att tänka själv Konstruera nya diskurser Våga välja att förstå barnet som ett rikt barn Ett barn med oändliga förmågor Ett barn med hundra språk Uppbyggnad av ett nytt pedagogiskt projekt Relation om möten Dialog och förhandling Reflektion och kritisk tänkande sätts i förgrunden Gränsöverskridande ämnen och perspektiv Både/och-öppenhet