Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?

En presentation över ämnet: "Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?"— Presentationens avskrift:

1 Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?
Tony Cederberg, Husö biologiska station

2 Innehåll Läget idag Framtiden - Eutrofiering - Klimatförändringen
Slutsatser & Diskussion

3 Läget idag EU:s ramdirektiv för vatten: God ekologisk och kemisk status i alla EU:s vatten fram till 2015. Variabler: Makrofyter Klorofyll a Siktdjup Totalkväve Totalfosfor

4 Eutrofiering Största hotet mot Östersjön idag.
Tillförseln av näringsämnen till Östersjön ca ton kväve och ca ton fosfor per år (mer än en fördubbling under de senaste 100 åren). Följder bl.a.: Algblomningar, grumligare vatten, syrebrist på bottnar och ökad intern belastning... Ettåriga snabbtväxande alger (bl.a. trådalger) konkurrerar ut fleråriga alger och växter. Kaskadeffekter – Hela ekosystemet påverkas!

5 Eutrofiering och effekter: exempel
Algblomningar  Biomassa som sjunker till botten  Syrebrist på botten när biomassan bryts ner  Fosfor frigörs  Algblomningar Syrebrist i bottenvatten  Torskens reproduktion påverkas negativt  Vassbuken ökar  Ökad predation på djurplankton (+ torskens ägg & yngel)  Växtplankton ökar  Algblomningar Syrebrist i bottenvatten Bottendjuren försvinner (bl.a. maskar)  Botten ”luckras inte upp”  Näringsämen binds inte utan frigörs till vattenmassan  Algblomningar

6 Blåstång och eutrofiering
Fleråriga brunalger av Fucus-släktet är det vanligaste och viktigaste habitatet på hårda bottnar ner till 10 meters djup. Av undervattensmiljöerna i Östersjön har blåstångsbältet det största art- och individantalet (bl.a. snäckor, musslor, vattengråsuggor, räkor, virvelmaskar, havsborstmaskar mm.). Viktig som lek-, uppväxt- och födoområde för ett flertal fiskarter. Kallas ibland för Östersjöns barnkammare.

7 Blåstång och eutrofiering
Foto: Forststyrelsen 2005 Blåstången har gått kraftigt tillbaka och helt försvunnit från flera områden i Östersjön. Grumligare vatten har minskat på den potentiella djuputbredningen. Snabbväxande ettåriga trådalger tar över: Om trådalger koloniserar en klippa kan blåstång inte växa där. Drivande trådalger som lossnat från sitt underlag fastnar lätt i blåstången och hindrar på så sätt solljuset att nå blåstången. Fintrådiga alger kan växa direkt på blåstång. Foto: Forststyrelsen 2005

8 Klimatförändringen och Östersjön
Högre temperatur Ökad nederbörd Lägre pH Hela ekosystemet kommer att påverkas! - Frågan är bara hur?

9 Högre temperatur, effekter:
Arternas utbredningmönster förändras. Algblomningar blir vanligare. Havsnivån stiger. Den isfria perioden förlängs med förändrad skicktning som följd. Tillväxten och överlevnaden hos varmvattensarter förbättras (t.ex. mörtfiskar). Fiskleken påverkas (jfr. temperaturoptimum). Stressnivån ökar hos kallvattensarter (t.ex. laxfiskar, torsk) med förhöjd känslighet mot patogener. m.m.

10 Ökad nederbörd, effekter:
Ökad tillrinning från land: - minskning av salthalten - ökad närsaltsbelastning - ökad grumlighet p.g.a. humus  Förstärkning av eutrofieringens negativa effekter: Grumligare vatten p.g.a. ökad algproduktion Drivande algmattor Försämrade syreförhållanden + intern näringsbelastning Mera ettåriga trådalger Påverkar främst områdena norr om Åland Kan påverka Åland indirekt p.g.a vattencirkulationen i Östersjön Marina arter missgynnas, limniska arter gynnas En höjd havsnivå kan till viss del komma att minska på utsötningen p.g.a ökat inflöde av saltvatten via de Danska sunden.

11 Lägre pH Försurning av haven p.g.a. förhöjda koldioxidhalter i atmosfären  haven hinner inte buffra koldioxiden som istället blir till kolsyra. Världshaven försuras idag snabbare än vad de har gjort på 55 miljoner år! Musslor, snäckor, plankton, kräftdjur, m.m. med skal får det svårare att bilda skal. De flesta marina arterna reglerar inte sin interna pH  hela organismen påverkas. Stora skillnader i känslighet mellan olika arter. Relativt nyupptäckt problem, mera kunskap behövs.

12 Slutsatser Läget idag är inte tillräckligt bra.
Eutrofieringen största hotet mot Östersjön idag. Klimatförändringen förstärker eutrofieringens negativa effekter. Östersjöns framtid är hotad på många olika sätt, ”en olycka kommer sällan ensam”

13 Tack!