Norrbackas språkgrupp

En presentation över ämnet: "Norrbackas språkgrupp"— Presentationens avskrift:

1 Norrbackas språkgrupp
Träff 3 Anna Kaya (CC BY-NC-SA 2.0)

2 Eftermiddagens innehåll
Redovisning av uppgift 3a ”reflektera över hur samtalen i klassrummet” och 3b ”en lektion som bygger på interaktion”. Diskussionsuppgift 3 ”Att föra ett resonemang” Från tal till skrift Vardagsspråk – skolspråk Uppgift till träff 4

3 Redovisning Sätt er två och två, eller tre och tre.
Redogör för uppgifterna tills idag. Låt en redovisa i taget. Sammanfatta era redogörelser och reflektioner kring frågeställningen: ”Vilka lärdomar har vi dragit av att genomföra denna uppgift?” Skriv era svar här:

4 Från vardagsspråk till skolspråk
Bridge At Versailles - SpeakerX (CC BY-NC 2.0)

5 Vardagsspråk Skolspråk
Muntligt Vardagsrelaterat ordförråd Informellt Konkret Muntlig närhet Språk som handling Interaktiv, dialogisk Skriftligt Ämnesspecifikt ordförråd Formellt Abstrakt Skriftlig distans Språk som reflektion Monologisk Skolspråket är ingens modersmål. Elevernas sociokulturella miljöer ser olika ut har de haft olika kontakter är olika rustade. Elever med svenska som modersmål har hunnit snappa upp språkets nyanser i sin omgivning och är betydligt bättre förberedda, de har i regel betydligt mer input i bagaget Vardagsspråk och skolspråk inte separata, mer eller mindre betydelsefulla sätt att använda språket på. Det handlar i stället om olika konstellationer av språkliga drag och olika sätt att använda språket på som vart och ett har sin speciella funktion. Att utveckla skolans specialiserade språk/register handlar inte om att överge eller ”korrigera” elevernas vardagliga språkbruk utan om att erbjuda eleverna möjlighet att utvidga sin språkliga repertoar och tillägna sig språkliga resurser för en flexibel och ändamålsenligt språkanvändning för varierande syften i olika social kontexter. 5

6 Mattespråk Vardaglig betydelse Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda
Värde Roten Bas Flyr Olikhet Ljudvolym, hårvolym Rita Kroppsdel axel Konstiga Något värdefullt Roten på en växt Basljud, baslivsmedel Flerspråkiga elever har ofta mindre bredd och djup i ordförrådet vilket gör att läsförståelseförmågan påverkas. Till bredd: synonymer och motsatsord, till exempel titta, se, plira, glutta, snegla, kisa och se, eller motsatser som hinder och möjligheter, salt och sött, konkret och abstrakt. Till djupet kan man då hänföra kunskaper om hur ord böjs och vad det finns för betydelsemässigt närliggande ord, exempelvis i ett ordfält som skriva där man kan ta in begrepp som skrivning, skrivande, skrivare, skrivdon, skrivkunnig och så vidare, eller ord som har med skrivande att göra som penna, papper, dator med flera. Det kan också handla om att känna till hur orden kan kombineras med varandra (ställa/sätta/ lägga krav på en uppgift?) Att läsa en text och tycka att man förstår alla ord, men ändå inte kan skapa mening i texten är frustrerande! Viktigt att eleverna tidigt lär sig strategier och kan upptäcka detta. I klassrummet bör vi aldrig arbeta isolerat med ord och begreppsförståelse, det måste ingå i ett sammanhang! Ex köra, som kan betyda köra bil, köra ett dataprogram eller misslyckas på en tenta. Affär = butik eller affär = gjort en stor affär av saken, det är svårt! Ur: Mer än matematik

7 Mode kontinuum Kommunikationssätt kommunikationskanalen i både talad och skriven form Talspråk Skriftspråk Texter kan vara ”mer talspråkslika” eller ”mer skriftspråkslika”. Ingen klar gräns mellan talat och skrivet språk utan mer gradskillnader. This is the notion of language mode. Broadly speaking, mode refers to whether a text is spoken or written. What I want to show, however, is that there is no clear linguistic distinction between the two. Rather, language changes occur along a continuum from, at one end, language that is spoken in a face-to-face context that refers directly to what is going on in that context, and, at the other end of the continuum, to language that is reflective and in which no direct action is involved. Here are four examples that show this movement from spoken to written language. EXAMPLE 3 Text 1. Look, it’s making them move. Those didn’t stick. Text 2. We found out the pins stuck on the magnet. Text 3. Our experiment showed that magnets attract some metals. Text 4. Magnetic attraction occurs only between ferrous metals. Läs mer: Pauline Gibbons sid 11 i ”Språket och kunskapen”:

8 1. Den här… nej, den går inte… den rör sig inte… ja, det går… (elever samtalar under ett experiment)
2. Vi prövade med en nål… en pennvässare… magneten attraherade inte nålen. (elev berättar om experimentet) 3. Vi kom fram till att en magnet attraherar vissa sorters metaller. (skrivet av samma elev) 4. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn. (hämtat ur uppslagsbok för barn) Pauline Gibbons 2013

9 Vägen från tal till skrift fyra faser/steg
Utföra ett experiment i smågrupper Introducera nyckelord Lärarstödd redovisning Loggbok

10 ”Gibbons beskriver i konkreta lektionsexempel hur man utifrån elevernas befintliga kunskaper och språk kan bygga vidare till ett successivt mer ämnesspecifikt språk som till sist kan nedtecknas. Detta sker i fyra olika faser. I den första fasen är eleverna i en undervisningssituation som är konkret och som kräver kommunikation. I Gibbons exempel deltar eleverna i ett experiment. I den andra fasen introducerar läraren ämnesspecifika nyckelord för arr beskriva det som skedde i fas ett. I nästa fas, fas tre redovisar eleverna muntligt det de upplevt/deltagit i. Här ska de ämnesspecifika orden användas. Lärarens stöttning är central för att eleverna ska lyckas och för att de ska kunna formulera sina slutsatser. I den fjärde och sista fasen skriver eleverna ner det de lärt sig i två moment; dels i sina loggböcker och dels som en formell rapport där ämnesspecifika ord, begrepp och sätt att uttrycka sig används.”

11 Vägen från tal till skrift
fyra faser/steg Utföra ett experiment i smågrupper

12 Text 1: (tre tioåriga elever samtalar under ett experiment)
Den här… nej, den går inte… den rör sig inte… försök så där… ja det går… litegrann… det där kommer inte… kommer inte att fungera, det är inte metall … de här är bäst… de går jättesnabbt

13 Utföra ett experiment i smågrupper
Introducera nyckelord

14 ”Nu ska jag ge er ett annat ord för det som Joseph försökte säga, ännu ett vetenskapligt ord några av er sa att den släpper taget …i stället för att säga att magneten släpper taget ska ni få ett nytt uttryck… stöta bort… (sägs klart och tydligt) det betyder att man stöter något ifrån sig (visar med armen) stöta bort När magneten drar till sig något kallas det för attrahera… magneten attraherar.”

15 Utföra ett experiment i smågrupper
Introducera nyckelord Lärarstödd redovisning

16 Gibbons 2006 Elev Lärare Kommentar Vad har du kommit fram till ?
Läraren inleder med en öppen fråga om man lägger en spik… på folien… och sedan tar upp… tar upp den… kommer magneten att… så om man lägger en… spik… under en bit folie… och sedan tar upp folien… och sedan tar upp… tar upp folien… med magneten fortfarande… fortfarande med spiken… under den… då… då vad hände? Vad hände? Läraren vill hjälpa eleven att ”få fram” ett specifikt verb. då rör den sig inte Vad var det som inte rörde sig? Vad = vad ”syftar” den på? den kommer att åka upp

17 Gibbons 2006 vänta lite .. kan du förklara det där lite bättre, Loretta? Läraren ber Loretta förtydliga om man liksom lägger dit en spik och sedan folie över den och sedan lägger spiken ovanpå. folien… spiken under folien… fröken jag kan inte förklara det här går ju jättebra . Jag förstår precis Läraren uppmuntrar Loretta. Visar att hon förstått vad Loretta försöker säga. glöm magneten fröken… hm… magneten håller kvar den med folien överst och spiken är under och folien är överst och man lägger magneten i den och lyfter upp den… och spiken kommer att… hm… fastna på magneten och folien är mellan… Åh… Så även när folien ligger mellan kommer magneten ändå att dra till sig spiken… bra… drar magneten till sig folien

18 Utföra ett experiment i smågrupper
Introducera nyckelord Lärarstödd redovisning Loggbok

19 Hög kognitiv svårighetsgrad
4. Skriva loggbok 3. Lärarstödd redovisning 5. Läsa text i lärobok Kontextbundet Kontextreducerat 2. Läraren ger ord och begrepp 1. Praktiskt arbete i grupp Låg kognitiv svårighetsgrad Cummins fyrfältare Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997

20 Från talspråk till skriftspråk
Talet räcker inte som stöttning för skriftlig kommunikation Börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det ämnesspecifika skriftspråket Ämnesspråket tydliggörs och blir ett undervisningsmål på samma sätt som stoffet

21 Läsanvisningar till träff 4
Läs kapitel 3 i Greppa språket Ev. extra fördjupningslitteratur om man önskar Titta på ett utdrag ur UR-programmet ”Barn av sitt språk”.

22 Uppgift till träff 4 Utgå ifrån Gibbons fyra faser som nämns i Greppa språket och i denna presentation. Planera ett liknande exempel i din egen verksamhet. Anpassa uppgiften så att den passar dina elever och din verksamhet. I tidiga årskurser kan man genomföra fas 4 gemensamt på så sätt att lärare och elever skriver texten tillsammans. Genomför sedan det du planerat i din verksamhet.

23 Vilket/vilka ord/begrepp
bär du med dig ifrån dagens träff? korta.nu/nbsprak5