Cykelplanering – en fråga om makt Till Koglin FM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg.

En presentation över ämnet: "Cykelplanering – en fråga om makt Till Koglin FM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg."— Presentationens avskrift:

1 Cykelplanering – en fråga om makt Till Koglin FM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg

2 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Vad är cykeltrafik? •Som cykeltrafik betraktas alla trafikanter som rör sig cykel •Cykeln är en enkel och billig transportform som är tillgängliga för de flesta •Muskelkraft d.v.s. krav på korta avstånd och genhet •Cyklister är oskyddade trafikanter – utsatta för väder och vind

3 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Vad är cykeltrafik? forts. •Utsatta för mycket höga olycksrisker där singelolyckor utgör ett stort problem •Cyklister är därmed mer utsatta än till exempel biltrafikanter •Cyklister är ofta marginaliserade inom trafikplanering

4 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Fakta om cykeltrafik •12 % av alla resor per år görs med cykel i Sverige •Daglig färdlängd med cykel (utslaget på hela Sveriges befolkning) ; 0.7 km för män och 0.5 för kvinnor

5 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Varför planera för cykeltrafik? •Minska olycksrisken för cyklister •Alla medborgarnas behov ska vara inkluderade i trafikplaneringen inte bara de som ha bil •En stad med bra planerade cykelstråk och en bra infrastruktur för cyklister leder ofta till en hög andel cyklande •Många cyklister bra för miljön, attraktiviteten av staden, hälsa … •För att skapa ett jämställt och rättvist transportsystem ska behoven av cyklister inte exkluderas

6 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn •Bra parkeringsmöjligheter nära kollektivtrafik •Säkra cykelparkeringar Andel cyklandet i Köpenhamn ligger på ca. 31 %, jämförd med Stockholm på ca. 5 %

7 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. •Bra och säkra cykelbanor •Egna trafikljus (prioriterad framför biltrafiken

8 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. •Cykel prioriteras framför biltrafiken genom cykling mot enkelriktad mm

9 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm •Ingen plats för cyklister •Små cykelfält där bilar parkerar

10 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. •Hinder på cykelfält •Dålig markerin g

11 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. •Hinder av biltrafiken

12 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Hur kan bilderna tolkas? •Fysisk planering skapa olika maktrelationer •Motoriserad trafik få mer makt i Stockholm än i Köpenhamn •Cyklister marginaliseras och exkluderas mer i Stockholm än i Köpenhamn •Cykelplanering är mer genomtänkt i Köpenhamn än i Stockholm

13 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Varför är det så olika? •Beslutsfattare •Planerare driva olika frågor •Organisationen av trafikplanering •Historisk utveckling •Stockholm fokus på kollektivtrafik, Köpenhamn fokus på cykeltrafik

14 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Varför är det så olika? forts. •Olika attityder bland medierna •Olika folkopinioner • Olika politiska ställningstagande

15 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Vad är då makt? •Makt har olika dimensioner •Enligt Lukes: “My view was, and is, that we need to think about power broadly rather than narrowly – in three dimensions rather than one or two – and that we need to attend to those aspects of power that are least accessible to observation: that, indeed, power is at its most effective when least observable.” (Lukes 2005: 11)

16 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Vad kan då sägas om studien? •Olika faktorer påverkade utfallet av cykelplanering •Maktrelationer man kan observera: –Politiska beslut –Planerings beslut –I trafiksituationer •Maktrelationer man inte kan observera: –Sociala strukturer –Ekonomiska strukturer –Kulturella strukturer

17 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg Viktigast •Gräsrötter i Köpenhamn –Medborgar aktivism •Politiska beslut och därmed politikerna –På kommunalt plan –På riksplan •Planera initiativ •Reklam/bilindustri (lobby)