Så styrs Sverige -en introduktion.

En presentation över ämnet: "Så styrs Sverige -en introduktion."— Presentationens avskrift:

1 Så styrs Sverige -en introduktion

2 Så styrs Sverige Riksdag= 349 personer (ledamöter) från hela landet. Proportionellt fördelat efter valresultatet. Regering= Bildas av det, eller de, parti/er som vann valet.

3 Riksdagens Uppgifter Stifta lagar
Statsbudgeten – statens inkomster och utgifter Granska regeringens arbete

4 Tryckfrihet och Yttrandefrihetsgrundlagen
Riksdagen beslutar om nya lagar och avskaffar de som blivit föråldrade. Dock inte grundlagarna som kräver 2 voteringar med riksdagsval mellan. Regeringsformen Succesionsordningen Tryckfrihet och Yttrandefrihetsgrundlagen

5 . I september varje år presenteras en budgettproposition = ett förslag på hur Sveriges inkomster och utgifter ska se ut nästa år. Riksdagen kontrollerar så regeringen följer våra lagar. KU = konstitutionsutskottet kontrollerar ministrarna. JO = justitieombudsmännen kontrollerar tjänstemän och myndigheter.

6 Var sitter dom?

7 Ett nytt år börjar… Arbetsåret inleds med ett riksmöte för alla 349 ledamöterna. (September) Riksdagen utser en talman som leder mötena. Riksdagen sammanträder i Plenisalen.

8 Riksdagen är uppdelat i 15 utskott.
Eftersom ingen kan sätta sig in i alla de tusentals ärenden som riksdagen har arbetar man med de frågor man specialiserat sig på. Skolfrågor behandlas av utbildningsutskottet Armén i försvarsutskottet Miljö och jordbruk i jordbruksutskottet Ekonomi i finansutskottet Lagar i justitieutskottet Vägar och trafik i trafikutskottet Bistånd, överenskommelser och förhållande till andra stater i utrikesutskottet

9 Rangordna 1 – 10 där 1 är viktigast för dig. Motivera 1 – 3.
Vad tycker du är viktigt? Bra skolor Inga köer till vården Ett starkt försvar Sänkta skatter Mindre luftföroreningar Billigare mat Mindre arbetslöshet Mindre ungdomsvåld Kampen mot narkotika Större jämställdhet Skriv:

10 Demokratiska problem Demokratiproblem
Demokrati är inget perfekt system. Diskutera följande påståenden i grupp: ”Vi måste ha fler unga politiker, så att ungdomens åsikter kommer fram.” ”Jag struntar i politik och sånt. Det får väl andra sköta.” ”I en demokratisk omröstning bestämmer majoriteten. Så är det i skolan också. Men majoriteten kan ju ha fel. Vem avgör vad som är rätt eller fel?”

11 Olika typer av regeringar
Majoritetsregering Ett parti har mer än 50% stöd av folket. Minoritetsgregering Ett parti har mindre än 50% stöd av folket. Koalitionsregering Två, eller flera, partier har mer än 50% stöd av folket. Samlingsregering Används endast vid krissituationer, ex krig. Alla partier tillsammans fokuserar på viktiga frågor.

12 Kan du orden? Person som sitter i riksdagen Ordföranden i riksdagen
Rum där riksdagen sammanträder Annat ord för att rösta Riksdagen är uppdelad i olika (16st) sådana Ett förslag från regeringen till riksdagen Ett förslag från en eller flera riksdagsmän Lagar som bestämmer hur Sverige ska styras Förslag från regeringen om landets inkomster och utgifter JO KU

13 Kungen då? Sverige är en monarki.
Kungen eller drottningen är landets regent eller statschef. I Sverige har de samma makt som alla medborgare (en röst). Kungafamiljen är symboler för Sverige och gör ”reklam” för landet.

14 Regeringen Uppgifter: Förslag till riksdagen = proposition
Verkställa riksdagens beslut Ansvar för vårt försvar Utnämner högre tjänstemän

15 Regeringens arbete är uppdelat i departement.
Organisation: Regeringens arbete är uppdelat i departement. Man specialiserar sig på olika uppgifter (frågor). Ett statsråd är chef för ett departement. Ex. Finansministern, Anders Borg. är chef för finansdepartementet. Skolan ingår i utbildningsdepartementet. Chef är Jan Björklund.

16 Statsministern Chef för regeringen är Fredrik Reinfeldt.
Förutom departementen har regeringen hjälp av centrala ämbetsverk. Ex: Skolverket, migrationsverket och vägverket . Budgetproposition = förslag från regeringen ang. budgeten. Budgetmotion = förslag från riksdagsmän eller riksdagsgrupper. Statsbudgeten är viktig för alla eftersom landets ekonomi berör alla medborgarna. Riksdagen bestämmer ju t ex om skatt och bidrag.

17 Från val till riksdag När är det val?
Tre olika val Kommunfullmäktige (vit) Landstingsfullmäkrige (blå) Riksdagen (gul) När är det val? Vart 4:de år, tredje söndagen i september. 2006, 2010, 2014… När får du rösta?

18 Så går det till att rösta
Innan valet pågår en valkampanj där partierna försöker vinna röster genom att synas på torg, i tidningar, valaffischer, debatter i TV och broschyrer. Förstagångsväljare är viktiga. Varför? Strax innan valet skickas valsedlar hem till de som får rösta. Vilka är det? Svensk medborgare. 18 år. Finnas med i röstlängden. Invandrare som varit folkbokförda i Sverige 3 år. Från EU-land ok. Man får även ett röstkort med posten. Där står vilken valkrets man tillhör och var man ska rösta. Om man inte är hemma på valdagen kan man poströsta. Gamla och sjuka röstar genom en annan person, ombud.

19 Socialdemokraterna (s) Folkpartiet (fp)
Vänsterblocket – Socialism – Arbetarpartierna Högerblocket – Liberalism – Borgarna ”De rödgröna” ”Allians för Sverige” Vänsterpartiet (vp) Centerpartiet (c) Socialdemokraterna (s) Folkpartiet (fp) Miljöpartiet (mp) Moderaterna (m) Kristdemokraterna (kd) Utan blocktillhörighet Sverigedemokraterna (sd) Piratpartiet (pp) Junilistan (j)

20 Känner du igen symbolerna?

21 Valkretsar och mandat Riksdagen består av 349 personer. För att makten ska fördelas över landet kommer dessa från olika delar av Sverige. Det finns 29 valkretsar. Varje valkrets har ett bestämt antal platser i riksdagen. Om ett parti får 22% av rösterna i valet får de 22% av platserna i riksdagen = 77 mandat. Detta heter med ett finare ord proportionellt valsystem. För att det inte ska bli för många små partier i riksdagen finns en gräns på 4%. Annars blir arbetet ineffektivt.

22 Folkomröstningar I en folkomröstning tar folket ställning i en enda fråga. Resultatet är rådgivande. Riksdagen behöver alltså inte följa resultatet. Sverige har haft 5 folkomröstningar: 1922 om rusdrycker (nej) 1955 om vänstertrafik till högertrafik (nej) – ändrades 1967 ändå 1957 om allmän tilläggspension (ja) ATP 1980 om avskaffandet av kärnkraft (ja) 1994 om medlemskap i EU (ja)

23 Slut .