Genus & våld i arbetslivet

En presentation över ämnet: "Genus & våld i arbetslivet"— Presentationens avskrift:

1 Genus & våld i arbetslivet
Soheyla Yazdanpanah Ekonomisk historia institutionen - Stockholms universitet

2 Baserad på en kunskapsöversikt om genus och våld i arbetslivet –
Paulina de los Reyes & Soheyla Yazdanpanah

3 Kunskapsöversiktens syfte
att ge en bild av det nationella och internationella forskningsläget när det gäller våld i arbetslivet, peka ut områden där kunskapsunderlaget är starkt och områden där det behöver utvecklas. att lyfta fram på vilket sätt ett genusperspektiv kan ge fördjupad förståelse av såväl de sammanhang där hot och våld förekommer som de institutionella förutsättningar som motverkar detta våld.

4 Vad menas med våld i arbetslivet?
Det finns ingen konsensus i forskningen om vad våld är och vilka handlingar eller beteenden som skall betecknas som våld. Är våld en viss handling, ett visst beteende, eller är det konsekvenserna av handlingar eller beteenden eller både och? Generellt associeras våld i arbetet framförallt med fysiskt våld och hot om fysiskt våld. Det har skett en förskjutning i definitionen av våld över tid; från fysiskt våld till att omfatta också psykosocialt våld som mobbning, sexuella trakasserier och andra former av trakasserier. Det är svårt att identifiera en lika tydlig förskjutning i forskningen om våld i arbetslivet.

5 Ökat våld i arbetslivet?
Enligt internationella och svenska studier har våld i arbetslivet ökat sedan 1990-talet. Våld mot kvinnor i arbetslivet har fått ökad uppmärksamhet. brottsofferundersökningar, levnadsnivåundersökningar och arbetsmiljöundersökningar - ökad 5

6 Internationella rapporter
Det saknas en systematisk redovisning av könsskillnader rörande olika former av våld i arbetslivet. Det finns stora skillnader i ländernas rapportering. I en europeisk rapport konstateras exempelvis att våld och trakasserier förekommer oftare i Nordeuropa än i Sydeuropa. Kvinnor i Tjeckien, Norge, Turkiet, Kroatien, Danmark, Sverige och Storbritannien uppges vara värst drabbade när det gäller sexuella trakasserier. Däremot rapporteras få fall från Italien, Spanien, Malta och Cypern. I Finland har ca 20 procent av de kvinnliga anställda och ca 13 procent av de manliga anställda utsatts för mobbning eller någon form av trakasserier vilket är den högsta nivån i Europa. Detta kan jämföras med Italien och Bulgarien där andelen kvinnor och män som har utsatts för mobbning eller trakasserier uppges ligga under 3 procent (Eurofound 2007a, diagram 4.2).

7 Internationella rapporter
Våld är ett förekommande inslag i arbetslivet. Fysiskt våld, hot, mobbning, sexuella och könstrakasserier, ras/etniska trakasserier och andra former av trakasserier är de former av våld som uppmärksammas i rapporterna. Kvinnor drabbas oftare än män. Detta gäller i synnerhet sexuella trakasserier. Den generella bild som målas upp i flera rapporter och studier tyder på att (fysiskt) våld och hot har ökat mot yrkesgrupper som har direkt kontakt med patienter, klienter, kunder och andra grupper i arbetslivet. Kvinnor är överrepresenterade inom dessa yrkesgrupper.

8 Svensk forskning om våld
Svensk forskning visar på samma mönster. Våld i arbetslivet beskrivs som ett växande problem, särskilt bland kvinnor. Det gäller framförallt fysiskt våld från patienter, klienter och kunder mot personal inom vård och omsorg, socialtjänst, skola, polis och säkerhetspersonal. Fysiskt våld och hot i arbetslivet mot kvinnor har ökat snabbare än mot män sedan slutet av 1980-talet i Sverige. Detta trots att färre kvinnor jämfört med tidigare anmäler våld i arbetet. Kvinnor, i synnerhet unga kvinnor, drabbas oftare än män av mobbning och särskilt sexuella trakasserier. Den könssegregerade arbetsmarknaden anges som en förklaring till kvinnors utsatthet för våld. Att bryta könsbarriärerna ökar risken för mobbning och trakasserier för både män och kvinnor. De som befinner sig i underläge i arbetsorganisationen löper större risk att utsättas för mobbning och trakasserier.

9 Feministisk forskning om våld
Kritik av den manliga normen inom våldsforskningen och särskilt dess fokusering på det våld som män utövar mot andra män – ”främmande män slåss på offentliga platser”. Kritik av uppdelningen i privat och offentligt när det gäller våldets förekomst samt dess effekter på offren. Kritik av att betrakta våld som enbart fysiskt. Våldshandlingar ses i ett maktsammanhang. Mäns våld mot kvinnor problematiseras. Fokus på våld i nära relationer.

10 Feministisk forskning om organisation
Fokus ligger på våld inom arbetsorganisationen. Analyserar organisationer som hierarkisk ordning som avspeglar strukturerna i samhället. Problematiserar tystnaden om det våld som förekommer i arbetsorganisationer, vilken försvårar situationen för våldsoffren eftersom våld och kränkningar existerar först när de erkänns. Fokuserar på betydelsen av genusidentiteter och sexualitet i upprätthållandet av den organisatoriska ordningen på arbetsplatsen. Problematiserar manliga normer, kulturer och manliga hegemonier i arbetsorganisationer. Våldet utgör ett av många utryck för den manliga dominansen – sexuell objektifiering, nedvärdering och trakasserier. Uppfattningen att organisationer är könsneutrala eller asexuella utgör ett hinder för att förstå och motverka förekomsten av våld, trakasserier och mobbning på grund av kön och sexualitet. Föreställningar om skillnader associerade till genus och sexualitet har stor betydelse för hur erfarenheter av våld tolkas och begripliggörs.

11 Tre olika studier om våld i arbete – tre olika sammanhang
Ett utsatt yrke? Kvinnor i det militära (Maud Eduards 2007) Vård och omsorg. Är alla lika utsatta för våld och hot? (Ewa Menckel och Eija Viitasara, 2000) Sexuella trakasserier inom högskolan (Bondestam 2004, Carstensen 2004, Andersson 2007) (Förnamn??) Utsatt för hot och våld i vård och omsorg: en undersökning bland kommunalt anställda (2000), Normalisering, processer

12 Dessa studier visar: Att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män räcker inte för att förklara utsatthet för våld, hot och trakasserier. Förekomsten av våld är kopplad till genusordnande processer inom organisationen. Sexuella trakasserier och andra former av kränkande behandling förekommer i situationer där kvinnors närvaro upplevs som hotande för manlig dominans, manliga ideal och manliga identiteter inom organisationen. Språket har en betydande roll i hur kunskap om sexuella - och könstrakasserier produceras, uppfattas och tolkas.

13 Genusperspektiv på våld i arbetslivet – sammanfattning
Kvinnor utsätts i betydande utsträckning för olika former av våld i arbetslivet. Arbetsrelaterat våld är ofta inbäddat i organisationens kultur och uppfattas därför som ett givet inslag i organisationens arbetssätt. Genusojämlikheter i samhället och i arbetslivet gör kvinnor särskilt utsatta för arbetsrelaterat våld. Omstruktureringar, avregleringar och nedskärningar ökar risken för våld – kvinnor i offentliga sektorn är särskilt drabbade. Kvinnliga anställda i osäkra anställningar och på särskilt utsatta positioner i arbetslivet löper större risk att bli utsatta för våld. Risken är större att våld blir osynligt i hierarkiska arbetsorganisationer och i utsatta yrkesområden. Kvinnor är särskild utsatta. Fortfarande mycket kartläggning av fältet. Lite teori och framför få undersökningar där teori och empiri sätts i arbete

14 Framtida forskningsbehov
Förstärkning av genusvetenskapliga perspektiven för förståelse av våld i arbetslivet – forskningen är mycket ung och vi vet litet. Övergripande analys av våld i arbetslivet utifrån ett genusperspektiv. Forskning om våld i arbetslivet i ett längre historiskt perspektiv. Forskning om innebörden av de pågående omstruktureringar och omorganiseringar av arbetet, för förekomsten av våld i arbetslivet. Ett intersektionellt perspektiv på våld i arbetslivet – nödvändigt att se skillnaderna mellan män och kvinnor tillsammans med andra maktförhållanden som lever i arbetsorganisationer och arbetslivet.