Suicidpreventionsutbildning, region Norrbotten

En presentation över ämnet: "Suicidpreventionsutbildning, region Norrbotten"— Presentationens avskrift:

1 Suicidpreventionsutbildning, region Norrbotten
Psykisk ohälsa Suicidpreventionsutbildning, region Norrbotten Helena Tjäder 2019 Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

2 ”Förbudet utvidgas till samtliga självmord”
”En som frivilligt ställer sig inför domaren är ingen martyr utan en blodbesudlad självmördare, ett mörkrets och vredens barn” Clemens av Alexandria ”Begravning av personer som anklagas för brott och därefter begått självmord förbjuds” Kyrkomötet i Orleans år 533 ”Förbudet utvidgas till samtliga självmord” Kyrkomötet i Braga år 563

3 Fram till mitten av 1700-talet var det i Sverige vanligt att ”självmördare” brändes på bål och fram till år 1864 var det enligt svensk lag straffbart att försöka ta sitt liv. Den döde fick inte begravas på kyrkogården, utan skulle ligga i ovigd jord. Livet var givet av Gud, endast Gud fick avsluta det. I kyrko­rättsliga texter från 1100-talet framgår det att aposteln Judas begick en större synd då han hängde sig än när han förrådde Jesus. Inte sällan begravdes kroppen under en vägkorsning, för att förvirra själen så att den inte hittade tillbaka till byn. Kroppen pålades fast i marken. Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

4 Först år 1908 upphörde de kyrkliga restriktionerna som bland annat reglerade att personer som dött genom självmord inte fick begravas på kyrkogården. Även om dessa sanktioner inte längre finns är suicid fortfarande omgärdat av tabun, myter och skam.

5 Självmord –ett växande folkhälsoproblem
Det är inte ovanligt att ha självmordstankar någon gång i livet. Undersökningar pekar mot att en stor del av befolkningen någon gång under året har funderat allvarligt på att avsluta sitt liv. Det kan vara en helt normal reaktion på en onormal situation och är oftast helt ofarligt. Vi hittar vanligtvis andra sätt att lösa problemen än att ta livet av oss, men hos vissa av oss utvecklas självmordstankarna till konkreta planer och handlingar. Självmordet kan se ut som det enda sättet att få slut på den intensiva smärtan eller som det enda sättet att ta makten över sitt liv i en hopplös situation. Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

6 Män 838 st (71%) Oklar avsikt/orsak 133 st 42 st var mellan 10-24 år.
År 2017 klassades 1189 dödsfall som självmord i Sverige vilket motsvarar drygt tre självmord varje dag, året om. Kvinnor 344 st (29%) Män 838 st (71%) Oklar avsikt/orsak 133 st 42 st var mellan år. 7 st var barn under 15 år Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland våra barn & ungdomar idag. Självmord är också den vanligaste dödsorsaken bland män mellan år & näst vanligast bland kvinnor i samma åldersgrupp Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

7 Källa: Folkhälsomyndigheten
Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

8 Metoden avgör i de flesta fall platsen
Vad som inte bestäms är tiden Ambivalens Tid mellan beslut och handling mindre än 10 minuter Vanligaste metoden är intoxikation, främst med analgetika och psykofarmaka 9 av 10 överlever

9 Det är många människor som försöker att ta sitt liv men ångrar sig eller räddas. Alla hamnar inte på sjukhus, vilket gör det svårt att veta exakt hur många självmordsförsök det är i Sverige varje år. Men man uppskattar att det rör sig ungefär om 10 gånger fler självmordsförsök jämfört med självmord. Alltså runt 15 000 de senaste åren.

10 Hur såg det ut i norrbotten 2017? ålder 0-85+
Kvinnor 8 Män 29 Åldersgrupp år 9 st Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

11 Hur ser det ut i vårt upptagningsområde?
Luleå, Boden, Kalix person (kvinna) personer (8 kvinnor och 4 män) personer (7 män och 1 kvinna) personer (2 kvinnor och 1 man) personer (män) personer (7 män och 2 kvinnor) personer (2 män och 1 kvinna) Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

12 Det senaste decenniet har självmordsantalet i Sverige minskat
Utom för personer under 25 år Självmordsantalen tenderar att öka i gruppen unga, år

13 Dödligheten är störst 1-2 år efter försöket.
5 – 10 % som gjort ett självmordsförsök dör genom självmord inom 10 år. Dödligheten är störst 1-2 år efter försöket. Risken för självmord kvarstår under mycket lång tid, varför det är viktigt att ta hänsyn till självmordsförsök tillbaka i tiden vid bedömning.

14 De flesta som tar sitt liv har varit i kontakt med vården före sin död, men ofta utan att deras tankar på döden som en utväg har berörts

15 Myter.

16 ”Samtal om självmord kan ”väcka den björn som sover”

17 FALSKT Att tala om självmord innebär inte att man ”sätter griller i huvudet” på människor. Däremot kan det få till följd att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan, vilket kan vara bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp. Att ställa frågan visar också att Det är okej att prata med mig om det här Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

18

19 ”Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde”

20 FALSKT De flesta självmordshandlingar sker under inflytande av psykiska störningar eller missbruk. Många självmordsförsök sker dessutom på impuls, innan den drabbade hunnit tänka igenom situationen.

21 ”En som tänker på självmord vill dö”
Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

22 FALSKT Personen vill sällan dö men situationen kan upplevas så svår att denne inte orkar mer och inte ser någon annan lösning eller utväg. MEN! Viljan att leva är hög och konstant, medan viljan att dö ofta är plötslig och kortvarig, som vid t.ex. en kris. Så att stanna kvar vid en person en stund är ofta väldigt hjälpsamt. Våga fråga och bli inte rädd att göra fel. Du behöver inte säga Hur det ska bli bra igen, bara finnas där och lyssna. Sök hjälp tillsammans hos skolhälsovården eller hälsocentralen, eller vid akut fara ring 112 eller vänd dig till akutpsykiatrin. Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

23 ”Man kan inte hjälpa någon som har bestämt sig”

24 FALSKT! Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök dör inte på grund av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: ”Hur kunde jag tänka så?”

25 ”Självmord kan ofta föregås av att personen verkar må lite bättre”

26 SANT! En deprimerad person saknar ofta handlingskraft. Men när depressionen mattas av kan kraften återvända och detta kan innebära en ökad risk för självmord. Även när personen kommit till ett beslut om suicid (när, var, hur). Detta kallas för det suicidala lugnet. Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

27 Dysfunktionell problemlösning -en processmodell
En eller flera misslyckade problemlösningar Trötthet, som ger vanmakt och ökad sensibilisering Aktivitetsökning, ångest, outhärdlig smärta Retirering in i sig själv, ensam, övergiven, hjälplös Tanke på suicid som problemlösning: tanke, plan, handling

28 Exempel på verbal kommunikation
”jag orkar inte mer” ”Det finns ingen som kan hjälpa mig” ”livet är skit” ”det vore skönt att inte vakna imorgon” ”Alla skulle ha det bättre utan mig” ”vi får se om vi ses på måndag” ”här skulle jag vilja att min aska ströddes” ”Den här låten vill jag ha på min begravning” ”det finns ingen som bryr sig” Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

29 Direkt eller indirekt, icke-verbal suicidal kommunikation
Samla tabletter, förberedelser eller arrangemang för suicid som att bjuda in alla sina närmsta till en middag eller fest, ge bort sina tillhörigheter eller minnesgåvor, skriva testamente, avsluta bankkonton och konton på sociala medier, tömma mobilen, sluta äta etc. Talar, skriver eller målar om döden, talar om självmord eller att vara fångad utan utväg -i verkliga livet eller via sociala medier.

30 Hur- och kan man se tecken på att någon mår dåligt och/eller är självmordsbenägen?

31 Den suicidala processen
Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig. Lynnig Ledsen Tillbakadragen Talar om hopplöshetskänslor Känner sig hjälplös och värdelös Inte längre bryr sig lika mycket om sitt utseende Tidigare intressen är inte roliga längre Isolerar sig Uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger/musik och direkt/indirekt tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar Ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

32 Statistiska riskfaktorer
Kön: Män oftare än kvinnor. Ålder: Över 45 år oftare än under. Civilstånd: Frånskild, änka/änkling oftare än gifta och ogifta. Boende: Ensamboende. Arbete: Att vara utanför arbetslivet (arbetslöshet/sjukdom). Nedsatt arbetsförmåga. Konflikter på arbetet. Psykisk störning: Depressiv sjukdom, allvarlig sömnstörning, missbruk, psykos m.fl. Somatisk sjukdom: Kronisk, långvarig smärta. Tidigare suicidförsök Ärftlighet Psykisk sjukdom och tidigare självmordsförsök är de två faktorer som innebär störst risk för självmord Risken för självmord är störst i nära anslutning till ett självmordsförsök. Dock fortsätter risken att vara stor 1-2 år efter ett självmordsförsök.

33 Risksituationer/bakgrundsfaktorer
Många situationer, somliga helt alldagliga och andra mer ovanliga kan göra känsliga personer mer mottagliga för depressivt upplevande och suicidtankar. Det viktigaste är ofta inte situationen i sig, utan hur personen upplever den. Upplevelse av ensamhet, tillfällig nedstämdhet, vrede, bristande impulskontroll. Inträde i eller utträde ur utvecklingsfas: pubertet, menopaus, åldrande Att gå i pension Allvarlig sömnstörning, trötthet. Förlust och hot om förlust: dödsfall, separation från en betydelsefull nyckelperson, förlora arbetet. Relationsproblem: skilsmässa eller hotande skilsmässa, gräl. Kränkningar: misslyckande i karriär eller familjeliv, indragning av körkort, ertappad för lagbrott och andra skamsituationer, beskyllningar och oförrätter.

34 Risksituationer/bakgrundsfaktorer forts
Aktualisering av minnen av tidigare kränkningar; incest, tortyr. Ekonomiska problem, konkurs. Spelberoende Påverkan av droger/alkohol eller  bakrus, begynnande abstinens. Försämring/återfall av psykisk sjukdom, men även förbättring som medför klarare insikt om sjukdomens allvar och större kraft att genomföra en självmordshandling. In- eller utskrivning  från psykiatrisk klinik. Erfarenhet av våld, antingen att ha blivit utsatt för eller att själv ha utövat våld. Erfarenheter av självmord, antingen i den egna familjen eller bland vänner/arbetskamrater.

35 Risksituationer/bakgrundsfaktorer forts
Etnicitet: invandrare från länder med hög suicidfrekvens, flyktingar som hotas av utvisning. Att vara utlandsadopterad. Hbtq personer. Tidigare negativa erfarenheter av vård eller negativa förväntningar på vård. Patienter som söker psykiatrin för första gången.

36 Skyddsfaktorer Exempel på faktorer som skyddar mot, eller minskar risken för, självmordsförsök och självmord: Förmåga att kommunicera kring olika typer av svårigheter. Ett gott självförtroende. Känsla av gemenskap i familj, kamratgrupp, skola och kulturell grupp. Förmåga att skapa och vidmakthålla personliga relationer till både medmänniskor och professionella. Värderingar av kulturell eller religiös art med tabu inför suicidhandlingar. Upplevelse av mening och sammanhang i den egna livssituationen. Rädsla för kroppslig skada, smärta eller för långtidskomplikationer till följd av suicidhandling.

37 Suicidstegen Genomförd suicidhandling Förbereder suicidhandling
Suicidplaner Suicidönskan Suicidtankar Dödsönskan Hopplöshet Meningslöshet Nedstämdhet

38 Riktlinjer för kliniker
Tillsammans med patienten nå en gemensam förståelse av hens suicidalitet De flesta suicidala patienter lider av psykisk plåga, ångest och fullständig brist på självrespekt Intervjuarens attityd skall vara icke-värderande och stödjande Intervjun ska börja med patientens egen berättelse Målet ska vara att engagera patienten i en terapeutisk relation Nya modeller för att förstå suicidalitet, vilka kan ge ramar för patienten och klinikerna att nå en delad förståelse av patientens suicidalitet (Aeschigruppen,

39 Förhållningssätt när samtalet handlar om suicidtankar eller suicidplaner
•Låt personen få berätta med egna ord. •Uppmuntra berättandet genom att benämna det som något bra och modigt. •Låt inte lyssnandet för tidigt ersättas av goda råd eller omedelbara åtgärdsförslag. •Tystnad är ofta en viktig del av samtalet. •Bekräfta med jämna mellanrum det personen berättar för att visa att du hör vad hen säger. Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

40 Förhållningssätt forts.
•Ställ öppna frågor frågor som ej går att svara bara JA eller NEJ på. - Hur tänker du då? - Vill du berätta? •Bekräfta den känsla som personen förmedlar - Det låter som att du har det väldigt tungt just nu. - Du känner hopplöshet? - Jag förstår att du är besviken.

41 Samtalet med patienten
Terapeutisk allians Det mest grundläggande inom allt psykologiskt arbete och särskilt i mötet med sårbara och sköra personer Transparens Vikten av öppenhet när vi kartlägger personens tillstånd, vad vi kan göra för att hjälpa, betydelsen av en behandlingsplan samt hur den ska genomföras. Emotionell reflektion genererar ofta ett naturligt flöde i samtalet ”Du verkar nedstämd” ”Det måste kännas jobbigt” ”Jag ser att det här gör dig väldigt ledsen” Att få hjälp att sätta ord på sina upplevelser kan vara en suicidpreventiv åtgärd i sig som minskar känslor av skam och skuld och gör att möjligheter till förändring uppenbarar sig

42 Två forskarsamtal En dialog mellan två specialister, den ena är specialist inom sitt eget liv och den andre inom psykologi/psykiatri. Grunderna i samtalsmodellen -respektfullt jämlikt bemötande -engagera patienten i praktiskt arbete -tillvarata bådas kompetens -problematisera -problemlösningsstrategi

43 Samtalsmetoden innebär att terapeuten och klienten rent symboliskt lägger klientens mest påträngande problem mellan sig på ett bord och respektfullt och jämbördigt hjälper varandra att lösa problemet

44 ”Hotspots” Patienten börjar gråta under samtalet
Observerbara tecken på ilska, ångest, affektlabilitet, undandragande, sömnlöshet, dramatiska humörsvängningar Eskalerad vilja att dö Patienten är hjälplös, har en oförmåga att hitta någon anledning till att leva Patienten har gjort tidigare suicidförsök, varit utsatt för övergrepp, har allvarlig somatisk sjukdom, självmordsbrev, organiserat testamente etc. Pågående missbruk, tidigare intoxikation Observerbar hopplöshet

45 Självmord kan upplevas svårt att prata om

46 Vad är det vi är rädda för?
Säga fel saker Förstärka självmordsbenägenheten Möta känslor vi inte orkar bära Egen brist på kompetens Vad kan vi göra? Vara lite mindre rädda för att vara rädda Våga fråga Våga stå kvar Våga lyssna utan åtgärdsförslag Påminna om att förändring är möjlig Inge hopp Påminna om att livet är värt att leva Att personen är viktig Sök hjälp tillsammans Du behöver inte säga HUR det ska bli bra. Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

47 Vidta åtgärder Beroende på tillstånd, sjukdomsinsikt, nätverk och vilja att samverka. Försök träffa överenskommelser med patienten. Strategier – vad kan patienten själv göra vid försämring (krisplan). Samtalsstöd/krishantering via den egna hälsocentralen Misstanke om fara för livet –Vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus

48 Hur dokumentera? Strukturerad suicidriskbedömning enl. klinikens riktlinjer Beskriv alltid kortfattat aktuellt sjukdomstillstånd och aktuell behandling (diagnos, farmaka, samtalskontakt etc.) Beskriv det som ökar risken för suicidhandling (tidigare suicidförsök, när och på vilket sätt, aktuella och tidigare s-tankar/planer, belastning i livssituation, missbruk etc.) Beskriv det som minskar risken för suicidhandling (inga tidigare suicidförsök, förnekar tidigare/aktuella suicidtankar, gott socialt stöd, etablerad kontakt, fungerande medicinering etc.). Avsluta med en klinisk bedömning (ex låg eller hög suicidrisk, eller en beskrivning av risken) och vilka åtgärder som vidtas (kontakt med närstående, snart återbesök, medicinering, inläggning, extra tillsyn, extravak etc.) samt hur du uppfattar risken efter dessa åtgärder( ex: med dessa åtgärder bedöms risken som låg för närvarande) Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

49 Så här ser det ut i VAS

50 Vuxenpsykiatrin, sunderby sjukhus 2019

51 Inställningen ska vara
Jag vill att du ska välja att leva och jag ska göra allt jag kan för att det ska bli så

52 Värdet av mänsklig omtanke kan aldrig överskattas

53 Vill ni läsa mer? Folkhälsomyndigheten www.folkhalsomyndigheten.se
Suicidprevention i Väst Livlinan Nationellt center suicidprevention NSPHiG Suicidprevention och efterlevandestöd Folkhälsoinstitutet Suicide Zero Steg för livet