STÖD FÖR HANTERING AV RIKSINTRESSEN I FYSISK PLANERING

En presentation över ämnet: "STÖD FÖR HANTERING AV RIKSINTRESSEN I FYSISK PLANERING"— Presentationens avskrift:

1 STÖD FÖR HANTERING AV RIKSINTRESSEN I FYSISK PLANERING
Det finns många uppfattningar om riksintressen, alltifrån att de utgör hinder i planeringen, är otydliga och föråldrade till att de utgör en resurs och ger mervärden till kommuner. I upptakten till framtagandet av ”Stödet för hantering av riksintressen i fysisk planering” ställde vi oss frågorna varför bilden av riksintressen är så splittrad och vad vi kan göras för att bidra till känslan som präglar bilden till höger – att riksintressen är samhällets gemensamma angelägenhet och att kommunerna kan ta en aktiv roll i att säkerställa dess värden. För att förstå det grundläggande syftet med riksintressebestämmelserna behöver vi gå tillbaka till bestämmelsernas ursprung. Länsstyrelsen Västra Götalands län

2 Riksintressesystemet
Riksintressena har sitt ursprung från den fysiska riksplaneringen som redovisades i Mark och vatten, SOU 1971:75. Bakgrunden var att det mellan 1950 och 1970 skedde en betydande ekonomisk tillväxt i Sverige som bidrog till en omfattande strukturomvandling och urbanisering. Utvecklingen medförde ett ökat anspråk på våra naturresurser. Människor fick mer fritid och möjligheter att bygga fritidshus. Efterfrågan på mark för fritidshus och tung industri var extra stor vid kusterna runt de större städerna. Syftet med riksplaneringen var bland annat att få ett bättre beslutsunderlag och kunskap om Sveriges naturresurser. Den fysiska riksplaneringen resulterade bland annat i naturresurslagen. Naturresurslagen, som trädde i kraft 1987, var starkt knuten till fysisk planering. Parallellt infördes plan- och bygglagen samma år där kommunerna fick huvudansvaret för planering av mark- och vattenområden. För att ge staten möjlighet att fortsatt påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen infördes riksintressesystemet. När miljöbalken infördes 1999 överfördes riksintressena dit. Länsstyrelsen Västra Götalands län

3 Syftet med stödet - en gemensam kunskapsgrund för:
Bättre stöd & rådgivning Tydliga avvägningar/ ställningstagande Likvärdiga bedömningar Ökad förutsebarhet Knappt 30 år efter det att naturresurslagen trädde i kraft är frågan om riksintressen utgör hinder för bostadsbyggande en het potatis. Som ett led i detta fick länsstyrelserna ett uppdrag att titta närmare på hur hanteringen påverkade bostadsbyggandet inom sina respektive län. Länsstyrelsen i Västra Götaland diskuterade då hanteringen av riksintressen tillsamman med flertalet kommuner. Dom efterfågade en tydligare hantering av riksintressefrågan från Länsstyrelsen avseende; bland annt bättre stöd och rådgivning, tydliga avvägningar/ställningstaganden, likvärdiga bedömningar och ökad förutsebarhet. Vi genomförde en processbeskrivning för att identifiera förbättringsområden och något som framkom var behovet av en gemensam kunskapsgrund både internt och externt. Flertalet av oss som nu arbetar med samhällsplanering i olika roller var inte med vid tiden för riksplaneringen och införandet av riksintressesystemet. Vi kände därför att en bra början för att komma tillrätta med de brister som finns är att vi alla har en gemensam utgångspunkt och en förståelse för de olika roller som riksintressesystemet inrymmer. Genom att höja kunskapen rent allmänt har handläggarna bättra förutsättningar att ge stöd och rådgivning och känner en trygghet som kan leda till tydligare avvägningar/ställningstaganden. En gemensam kunskapsgrund ger också bättra förutsättningar för likvärdiga bedömningar och ökar förutsebarheten för berörda samhällsaktörer. Länsstyrelsen Västra Götalands län

4 TRE HUVUDBUDSKAP Riksintressebestämmelserna skyddar utpekade värdefulla områden av nationellt intresse och är samhällets gemensamma angelägenhet. Kommunen har en aktiv roll i hanteringen av riksintressen Riksintressebestämmelserna är ett led i samhällets naturresurspolitik och har därmed en inriktning mot arealhushållning. Även om staten genom bestämmelserna i miljöbalken kan påverka nationella intressen i samhällsplaneringen så innebär inte det att det är i egenskap av statens egenintresse. De värden som riksintressesystemet ska säkerställa är till nytta för hela samhället – våra gemensamma värden. Kommuner har en viktig roll i systemet och kan påverka utvecklingen. Grundläggande för riksintressesystemet är en långsiktigt hållbar hushållning med mark- och vatten. Genom fysisk planering (ÖP/DP) ska Länsstyrelsen bevaka att de förändringar av mark- och vatten d.v.s. fysiska åtgärder som föreslås av kommunen inte skadar de värden som anges för utpekade markområden (riksintresseanspråk). Det innebär inte att allt som kan skada de utpekade nationella värdena kan skyddas av bestämmelserna. Riksintressebestämmelserna hanterar fysiska förändringar/åtgärder/ingrepp i mark- och vattenområden – övrig lagstiftning stöttar samhällsplaneringen med helheten. Länsstyrelsen Västra Götalands län

5 Upplägg: Process/Metod/Bilaga
Stödet består av: Del I Process som ger fördjupad kunskap om riksintressesystemet och processen kring riksintressen. Del II Metod som ska utgöra ett stöd i översiktsplaneprocessen och detaljplaneprocessen när det gäller hantering av riksintressen. Bilaga 1 Innehåller en utveckling av grunder och motiv för de geografiska bestämmelserna i 4 kap MB. Länsstyrelsen Västra Götalands län

6 DEL I - PROCESS Riksintressen preciseras stegvis av olika aktörer genom planprocessen. Drivande i riksintressesystemet är översiktsplanen (ÖP), som ska föra dialogen om riksintressen inom lagstiftningens ramar. Riksintressesystemet är en komplex process. Diagrammet i mitten av bilden är den sk. FRP-ormen som visualiserar den dialog ska föras fram och tillbaka mellan olika beslutsnivåer genom planprocessen samtidigt som riksintressen preciseras stegvis. Drivande i riksintressesystemet är översiktsplanen. Här görs avvägningar mellan olika allmänna intressen som konkurrerar om en plats. De avvägningar som görs i ÖP kan ses som en överenskommelse mellan stat och kommun för hur intressen ska hanteras i detaljplaner och andra tillståndsprocesser som följer. Detta ökar förutsebarheten och blir vägledande för de som berörs av efterföljande beslutsprocesser exempelvis allmänhet, tjänstemän, beslutsfattare, markägare och exploatörer. I DEL I Process går vi igenom vart och ett av processtegen i riksintressesystemet; riksintressebestämmelser, riksintresseanspråk, översiktplaneprocess och detaljplaneprocess. Alla delar bygger på varandra och utgör viktiga pusselbitar för att systemet ska fungera. Länsstyrelsen Västra Götalands län

7 Kompletterande lagstiftning
Grundläggande för bestämmelserna är god hushållning med mark- och vattenområden. 3 kap MB Anger vad som är av allmänintresse för hushållning med mark- och vatten och vad som kan vara av riksintresse Avvägning mellan riksintressen Planeringsunderlag 4 kap MB Anger bestämmelser om större geografiska områden med särskilt höga natur- och kulturvärden och där konkurrensen om de fysiska resurserna är, eller förväntas bli, särskilt framträdande. Grovt angivna Särskilda villkor och undantag för markanvändning Helhetsperspektiv, samlade natur- och kulturvärden Natura 2000 I en avvägningssituation mellan riksintressen enligt 3 kap MB och 4 kap MB väger riksintressen enligt 4 kap MB tyngre Kompletterande lagstiftning Plan- och bygglagen - Anger att bestämmelserna om hushållning med mark- och vatten i 3 & 4 kap MB ska tillämpas vid planläggning. Förordningen om hushållning med mark- och vattenområden - anger statliga myndigheters roller och ansvar i tillämpningen av hushållningsbestämmelserna (3 och 4 kap MB). Riksintressebestämmelserna utgör ramar och motiv för hanteringen av riksintressen i planprocessen. Bestämmelserna finns i miljöbalken tredje och fjärde kapitel. Grundläggande för bestämmelserna är god hushållning – dvs mark och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpande för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt användning som ur allmän synpunkt medför god hushållning. Tredje kapitlet anger vad som är av allmänt intresse för hushållning med mark och vatten och vad som kan vara av riksintresse. De sakområden som utgör allmänt intresse ska enligt tredje kapitlet skyddas så långt möjligt mot påtaglig skada medans de som utpekas som riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. I tredje kapitlet finns också bestämmelser om hur riksintressen ska avvägas mot varandra och hur myndigheter ska hantera planeringsunderlag. I stödet för hantering av riksintressen har vi gjort en sammanställning i tabellform av de riksintressen enligt 3 kap som är aktuella för vårt län och grunder och motiv som anges för dessa i förarbetena. Bestämmelserna i fjärde kapitlet brukar också kallas geografiska bestämmelser och går längre än tredje kapitlet i det att de anger större geografiska områden som i sin helhet ska skyddas med hänsyn till de höga natur- och kulturvärden som finns där. Enligt förarbetena är konkurrensen om de fysiska resurserna inom dessa områden särskilt framträdande och de viktiga värden för landet som finns här förväntas inte bli tillräckligt beaktade utan stöd av en lag. Områdena är grovt angivna genom lokaliserande namn. För områdena gäller särskilda villkor och undantag. I ”Stödet för hantering av riksintressen har vi i tabellform sammanfattat de särskilda villkor och undantag som är aktuella för områden inom vårt län. Dessa är obruten kust, utveckling av befintliga tätorter, utveckling av lokalt näringsliv, beakta truism och rörligt friluftsliv samt fritidsbebyggelse. Ni kan läsa mer om vad de innebär och ur de bör tolkas i bilaga 1 som grundar sig på beskrivningar i förarbeten till bestämmelserna. Ett viktigt underlag att utgå ifrån för kommun och länsstyrelse vid hantering av ärenden inom 4 kapitelområden är ”Kustområdet och skärgården i Bohuslän – en värdebeskrivning av nationallanskapet enligt 4 kap MB. Alla Natura 2000 områden är också utpekade som riksintressen enligt 4 kap MB. I en avvägningssituation mellan riksintressen enligt 3 och fjärde kap MB väger riksintressen enlig 4 kap tyngre. KLICK! Det finns kompletterade lagstiftning till miljöbalkens hushållningsbestämmelser; dels i plan- och bygglagen som anger att bestämmelserna i 3 och 4 kap MB ska tilläpmas vid planläggning och dels Förordningen om hushållning med mark och vattenområden som reglerar ansvar och roller i riksintressesystemet. Länsstyrelsen Västra Götalands län

8 12 RIKSINSTRESSEMYNDIGHETER
Ansvarar för att peka ut anspråk och beskriva riksintressens BOVERKET Ska verka för att samordna de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpning av 3 och 4 kap MB. LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen ska bevaka att de utpekade riksintressevärdena tillgodoses i planering och prövning. Uppsiktsansvar över hushållning med mark- och vattenområden inom länet. Ska sammanställa och tillhandahålla planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter och som belyser hushållning med mark och vatten i länet. Länsstyrelsen tar fram områdesbeskrivningar på uppdrag av NV & RAÄ Områdesbeskrivningar och influensområden saknas i många fall Kommunen kan beskriva riksintresseanspråkets värden och synen på influensområden 12 riksintressemyndigheter listas i hushållningsförordningen som ansvariga för att peka ut riksintresseanspråk och beskriva dess värden i s.k. områdesbeskrivningar. I stödet för hantering av riksintressen kan ni se vilka dessa är och vilka riksintressen de ansvarar för. KLICK! Boverket roll är att samordna statliga myndigheters arbete med underlag för tillämpning av 3 och 4 kap, KLICK! Länsstyrelsen ska bevaka att de utpekade riksintressevärdena tillgodoses i planering och prövning. Områdesbeskrivningarna ska enligt bestämmelserna utgöra grunden för länsstyrelsernas bedömning av hänsynstagande till riksintressen i kommunala planer. Länsstyrelsen har också uppsiktsansvar över hushållning med mark- och vatten inom länet och ska sammantälla och tillhandahålla planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter. KLICK! Det är respektive riksintressemyndighet som ansvarar för framtagande och tillgängliggörande av områdesbeskrivningar och geodataunderlag för riksintressen. I vissa fall tar Länsstyrelsen fram områdesbeskrivningar på uppdrag av en riksintressemyndighet. Så är fallet när det gäller riksintresse natur, kultur och friluftsliv. För 4 kap områden är Länsstyrelsen själv ansvarig för att ta fram områdesbeskrivning. I många fall saknas områdesbeskrivningar och influensområden – det innebär att tolkning och precisering av dessa blir viktiga i översiktsplaneringen. Kommunen kan själva beskriva riksintresseanspråkets värden och synen på influensområden genom ÖP eller i eget framtaget underlag. Länsstyrelsen Västra Götalands län

9 Riksintressen är avsedd att hanteras i ÖP-processen.
Översiktsplanen ska ta ställning för om riksintresseanspråk anses påverkas av planerna, innehålla en beskrivning om hur värdena hanterats eller peka ut områden som bör utredas före planläggning. Riksintressen är avsedd att hanteras i ÖP-processen. I ÖP tolkas och preciseras riksintresseanspråken i förhållande till lokala förutsättningar – kommunens syn på riksintressen vägs in. ÖP blir vägledande för hur riksintressen ska hanteras i DP och andra tillståndsprocesser som följer. Tydliga riktlinjer i ÖP underlättar kommunernas bedömning ex. vid planbesked, förhandsbesked och i ärenden utanför detaljplanelagt område. Det är i ÖP som riksintressebestämmelserna främst är avsedda att hanteras - så att bedömningar och avvägningssituationer kan ske utifrån ett kommunalt och mellankommunalt perspektiv. Med utgångspunkt i de generella områdesbeskrivningarna ska riksintresseanspråken i detta skede tolkas och preciseras utifrån lokala förutsättningar – det är här som kommunens syn på riksintressen vägs in. Överenskommelser i ÖP bir vägledande för hur riksintressen hanteras i DP och andra tillståndsprocesser och gör det möjligt för kommuner, byggherrar och andra intressenter att planera för en viss sannolik utveckling. Detaljplanens hantering av riksintressen tar vid där översiktsplanens räckvidd slutar; med ett snävare geografiskt perspektiv och en mer detaljerad nivå. Riksintressehanteringen på detaljplanenivå ska alltid ta sin utgångspunkt i de ställningstaganden och riktlinjer som anges i aktuell ÖP och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Det är i DP som påverkan på riksintressen prövas skarpt. De DP som inte följer översiktsplanens inriktning, eller upprättas i ett område där länsstyrelse och kommun inte är överens angående bedömning av påverkan på riksintresse, är riskprojekt och kan leda till beslut om upphävande. Om inte riksintressen hanterats i gällande ÖP så kräver varje detaljplan, där riksintressen berörs, en mer omfattande hantering. Länsstyrelsen Västra Götalands län

10 DP är det skede där påverkan på riksintressets värden prövas skarpt.
Hantering av riksintressen i DP har ett snävare geografisk perspektiv än i ÖP och är på en mer detaljerad nivå. Utgångspunkten för hantering av riksintressen i DP-processen är de ställningstaganden och riktlinjer som anges i aktuell ÖP och Länsstyrelsens granskningsyttrande. DP är det skede där påverkan på riksintressets värden prövas skarpt. DP som inte följer översiktsplanens inriktning eller som upprättas i ett område där länsstyrelse och kommun inte är överens, exempelvis angående bedömning av påverkan på riksintresse, är riskprojekt och kan leda till beslut om upphävande av DP. Detaljplanen hanterar riksintressen i en mindre skala och på en mer detaljerad nivå. Riksintressehanteringen på detaljplanenivå ska alltid ta sin utgångspunkt i de ställningstaganden och riktlinjer som anges i aktuell ÖP och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Det är i DP som påverkan på riksintressen prövas skarpt. De DP som inte följer översiktsplanens inriktning, eller upprättas i ett område där länsstyrelse och kommun inte är överens angående bedömning av påverkan på riksintresse, är riskprojekt och kan leda till beslut om upphävande. Om inte riksintressen hanterats i gällande ÖP så kräver varje detaljplan, där riksintressen berörs, en mer omfattande hantering. Länsstyrelsen Västra Götalands län

11 Länsstyrelsens roll i ÖP/DP
Kommunens roll i ÖP/DP Länsstyrelsens roll i ÖP/DP Endast DP Förutsägbar prövning förutsätter en regelbunden översiktlig planering. Här ser vi en tabell och en motsvarande modell som visar kommunens roll i hanteringen av riksintressen i jämförelse med Länsstyrelsens roll. Kommunen ska sträva efter att tillgodose riksintressen i planering. De får ej påtagligt skadas. Länsstyrelsen ska tillhandahålla riksintresseunderlag och ge råd och stöd till kommunen så att planförslaget kan tillgodose riksintressen. Kommunen ska redovisa sin tolkning av riksintressena, planförslagets påverkan och konseskevenser för riksintressena och redovisa ställningstaganden och riktlinjer. Länsstyrelsen ska redovisa och motivera sin bedömning om planförslaget riskerar påtagligt skada ett riksintresse. I DP ska Länsstyrelsen upphäva en antagen DP om den riskerar påtaglig skada på riksintresset. I de få fall som planärenden lett till överprövning är det tydligt att MÖD tagit fasta på de områdesbeskrivningar som finns, tillsammans med skrivningarna i förarbetena och ställningstaganden i ÖP. Länsstyrelsen Västra Götalands län

12 OM ställningstaganden saknas i ÖP
KOMPLEXA OMRÅDEN MED MÅNGA KONKURRERANDE INTRESSEN NY ÖP eller FÖP/TÖP MINDRE KOMPLEXA OMRÅDEN Påbörja DP med ett planprogram Komplettera med utredning om riksintresseanspråk och ställningstagande kring detta, i dialog med riksintressemyndighet. Planeringsbesked kan användas vid otydliga ställningstaganden kring riksintressen i ÖP. OBS! För att Länsstyrelsen ska kunna ta ett beslut om påverkan på riksintresse i ett planeringsbesked behöver kommunen ta fram ett bedömningsunderlag. Även om riksintressen ska hanteras i ÖP så kan det av olika anledningar förekomma att en översiktsplan saknar ställningstaganden och rekommendationer för riksintressehantering. Om ställningstaganden saknas i ÖP när riksintressen berörs i en detaljplan så kan det hanteras på lite olika sätt beroende på situation. Om det berör ett område där många konkurrerande intressen finns så bör revidering/ny ÖP övervägas alternativt framtagande av FÖP/TÖP För mindre komplexa områden kan det vara lämpligt att påbörja planprocessen med ett planprogram. Det ger möjligheten att tolka riksintresseanspråket i ett helhetsperspektiv, göra en riskbedömning och stämma av frågan med berörda parter. Ett alternativ är också att komplettera med utredning om riksintresseanspråk och ställningstagande kring detta innan ny ÖP är antagen. När det gäller planeringsbesked så är alltid ÖP utgångspunkten för hantering av riksintressen. Finns det tydliga ställningstaganden kring riksintressen i ÖP så kommer länsstyrelsens beslut följa dessa. Man skulle kunna tänka sig att planeringsbesked kan användas vid otydliga ställningstaganden kring riksintressen i ÖP. För att Länsstyrelsen ska kunna ta ett beslut om påverkan på riksintresse i ett planeringsbesked behöver kommunen ta fram bedömningsunderlag. Egentligen är inte planeringsbesked något Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna att använder för att få klarhet kring riksintressen – för det finns egentligen ingen snabbfil för hantering av riksintressen. Länsstyrelsen Västra Götalands län

13 ÖP Metod DP NU har vi gått igenom den först delen i stödet som rör riksintresseprocessen. Nästa del vi ska titta på är Metoddelen. Modellen ni ser till vänster är egentligen en sammanfattning eller förenkling av hela metoddelen. Tanken är att den kan användas som arbetsstöd för hantering av riksintresseanspråk i översiktsplaneprocessen (ÖP) och detaljplaneprocessen (DP). Flera moment i modellen kan hanteras integrerat med andra frågor. Exempelvis i samband med en översyn av kommunens natur-och kulturvärden eller i planens miljöbedömningsarbete. Illustrationen av arbetsprocessen i fyra olika steg: Tolka riksintresseanspråk, minimera påverkan, konsekvensbeskrivning, ställningstagande, är ett sätt att visualisera de huvudmoment som kommunen behöver gå igenom när riksintresseanspråk ska hanteras i främst översiktsplaneprocessen men också i detaljplaneprocessen. Dom flyter till viss del in i varandra men utgör ändå, var och en för sig, viktiga steg i arbetsprocessen. Alla fyra stegen bör hanteras inför framtagande av samrådshandling så Länsstyrelsen kan ge feedback innan processen löpt för långt. Förslaget sedan bearbetas utifrån rådgivning och inkommande synpunkter. Detta illustreras i modellerna för ÖP & DP till höger. Skillnaden i hanteringen mellan ÖP & DP ligger i detaljeringsnivå och skala som jag nämnt tidigare. Om ett ordentligt arbete gjorts i ÖP kan arbetet i DP handla om att säkerställa att förändringar och nya underlag inte tillkommit efter det att ÖP antagits, att riktlinjer i ÖP efterföljs samt att kvarstående frågor hanteras. Jag kommer nu gå in lite närmare på respektive steg i modellen till vänster. Länsstyrelsen Västra Götalands län

14 IDENTIFIERA GRUNDLÄGGANE VÄRDEN & KVALITETER
Vilka är de, var finns de och hur känsliga är de för påverkan? Har de utsatts för tidigare ingrepp och/eller påverkan När grundläggande analys finns: Nya eller förändrade riksintresseanspråk? Utvärdera ev. ingrepp/skador Justera tolkning av riksintresseanspråk utefter nya eller förändrade prioriteringar ANALYS PÅ KARTA - Berörs riksintressen av åtgärd i planförslag? - Finns överlappande riksintressen? Att tolka riksintresseanspråk handlar först och främst om att identifiera dom grundläggande värden och kvaliteter som riksintresseanspråken avser att skydda. Vilka är de, var finns de, vad betyder de för kommunen och hur känsliga är de för påverkan? Till stöd för tolkning finns en rad olika planeringsunderlag – de ni ser under Ingångsvärden. KLICK När en grundläggande analys finns (exempelvis om riksintresseanpråken tolkats i en tidigare ÖP som nu ska revideras) handlar istället tolkningssteget om att identifiera nya eller förändrade riksintresseanspråk, utvärdera eventuella skador eller justera tolkning efter nya eller förändrade prioriteringar. En analys på karta ska också göras, det ger en bra bild av hur en åtgärd förhåller sig till riksintressen, om det finns potentiella konfliktytor och behov av att utreda påverkan närmare. Länsstyrelsen Västra Götalands län

15 Om ett eller flera intressen inte går att förena inom samma område uppstår behov av en avvägning mellan riksintressen eller bedömning av påverkan. PRINCIP 1: Avvägning mellan konkurrerande riksintressen (påtaglig skada kan tillåtas) PRINCIP 2: Bedömning om ändrad markanvändning medför påtaglig skada (då riksintresse står mot allmänt intresse) Detta behöver bedömas: ÖP: Åtgärdens användningsområde/syfte DP: Åtgärdens placering ÖP: Åtgärdens lokalisering DP: Åtgärdens utformning Vilka är åtgärdens egenskaper? Vilka egenskaper präglar platsen? Vad försvinner och vad tillkommer? Är påverkan visuell eller funktionell? Är påverkan direkt eller indirekt PRINCIP 3: Bedömning av rimlig hänsyn för områden av intressen från allmän synpunkt (då påverkan inte medför påtaglig skada) Om ett riksintresse berörs i ett planförslag ska kommunen sträva efter att tillgodose riksintresset och minimera påverkan. Ibland kan två eller flera intressen vara svåra att förena inom samma område. Det uppstår då behov av avvägning eller bedömning av påverkan. I Stödet lyfter vi tre olika situationer (eller principer) som kan uppstå. KLICK! Den först principen handlar om situationen då avvägning mellan konkurrerande riksintressen krävs. Påtaglig skada kan då tillåtas och företräde ska ges till det intresse som främjar en långsiktig hushållning med mark- och vatten. KLICK! Princip nummer 2 berör en situation då ett riksintresse och ett allmänt intresse konkurrerar om samma plats. Dessa kan inte vägas mot varandra då riksintresse alltid väger tyngre. Istället ska en bedömning göras om en förändring av markanvändningen innebär påtaglig skada på riksintresset. I ÖP skala kan åtgärden åtgärdens egenskaper (syfte/användningsområde) och platsen egenskaper (lokaliseringen) ge vägledning för bedömning. På ÖP-skalan är de sällan möjligt att gå in på detaljer kring påverkan men det går att göra en bedömning om platsen är lämplig med tanke på den åtgärd som planeras samt utifrån en kommunal kontext (alltså finns det andra platser i kommunen som är lämpligare utifrån ett hushållningsperspektiv). Kommunen kan också ange åtgärder som inte är acceptabla genom riktlinjer och rekommendationer. I DP skala så är då förhoppningsvis platsen lämplighet redan utredd och det handlar istället om att titta närmare på placering och utformningsfrågor, eller att utreda frågor som kvarstår från ÖP och som hanteras lämpligare i DP, exempelvis geotekniska förhållanden. KLICK! Princip tre lyfter situationen då påverkan av ändrad markanvändning inte bedöms medföra påtaglig skada. Hänsyn ska då visas så långt möjligt. I stödet för hantering av riksintressen kan ni läsa mer om ett antal frågeställningar som kan ge vägledning vid bedömning av påverkan. Riksintressen är generellt sett inte ett exploateringsförbud men särskild hänsyn ska tas så att negativ påverkan förhindras. Länsstyrelsen Västra Götalands län

16 Påverkan i en kommunal och mellankommunal kontext
Beskriv begränsningar i konsekvensbeskrivningen och ange vilka utredningar som kvarstår Påverkan i ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv Ta hjälp av planeringsverktyget betydande miljöpåverkan (strategisk miljöbedömning) Då riksintressen berörs av ett planförslag ska kommuner beskriva och bedöma påverkan. Tabellen till höger som RAÄ tagit fram kan vara ett bra stöd för detta. Försvinner eller förvanskas något kärnvärde hos riksintresset – då ska förslaget justeras så att skadan undviks. I ÖP är det viktigt att bedöma påverkan utifrån ett kommunalt och mellankommunalt perspektiv. Beeskriv även de begränsningar som eventuellet finns i ÖP för att bedöma alla konsekvenser och ange vilka utredningar som kvarstår. Påverkan på lång och kort sikt ska beskrivas och bedömas både i ÖP och DP. Ta hjälp av planeringsverktyget betydande miljöpåverkan som kommer in tidigt i planprocessen. Länsstyrelsen Västra Götalands län

17 STÄLLNINGSTAGANDEN I ÖP/DP
beskriva planförslagets konsekvenser för riksintressena. redovisa och motivera de val/överväganden som ligger till grund för planförslaget i förhållande till riksintressen, dessa blir vägledande i efterföljande beslutsprocesser. motivera varför kommunen gör bedömningen att riksintressena tillgodoses genom förslaget Ange eventuella riktlinjer för hantering av riksintressevärden i kommande detalj-planer/tillståndsprocesser (ÖP). Ange eventuella behov av vidare utredning (ÖP). Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen redovisa sina ställningstaganden (inkl. konsekvensbeskrivning/ bedömning och motiv) samlat. När det gäller kommunens ställningstaganden i ÖP och DP så är dessa avgörande för att Länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning. Tydliga ställningstaganden ger bra förutsättningar för en dialog kring riksintressen och leder till tydligare bedömningar från Länsstyrelsens sida. I kommunens ställningstagande ska planförslagets konsekvenser för riksintressena beskrivas. De val och övervägningar som gjorts i hantering av riksintressen ska redovisas - dom kan bli vägledande för efterföljande beslutsprocesser. Motivera varför kommunen gör bedömningen att riksintressen tillgodoses genom förslaget. I ÖP-ställningtagande – ange riktlinjer och rekommendationer för hantering av riksintressen i kommande DP och tillståndsprocesser. Ange också kvarstå ende behov av utredning. Länsstyrelsen rekommenderar at kommunen redovisar riksintressen samlat (dvs ställningstagande, konsekvensbeskrivningar och motiv på samma plats i planhandlingen). Det underlättar i handläggningen. Länsstyrelsen Västra Götalands län

18 Nästa steg: Förbättra/utveckla stödet
Ställningstagande – ex. RI kommunikationer Tabell/schema för avvägningar

19 TRE HUVUDBUDSKAP Riksintressebestämmelserna skyddar utpekade värdefulla områden av nationellt intresse och är samhällets gemensamma angelägenhet. Kommunen har en aktiv roll i hanteringen av riksintressen Riksintressebestämmelserna är ett led i samhällets naturresurspolitik och har därmed en inriktning mot arealhushållning. Som en påminnelse Länsstyrelsen Västra Götalands län

20 TACK!