Brukarrevision Samordnad individuell plan (SIP) i Västra Götaland

En presentation över ämnet: "Brukarrevision Samordnad individuell plan (SIP) i Västra Götaland"— Presentationens avskrift:

1 Brukarrevision Samordnad individuell plan (SIP) i Västra Götaland
GITS Brukarrevision Samordnad individuell plan (SIP) i Västra Götaland Sara Svensson, Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg (NSPHiG)

2 ”Jag lever mitt liv mellan stuprören”
Brukarstyrd brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

3 BAKGRUND Statlig satsning “Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa” Regional handlingsplan ”Det goda livet i VG” Tidigare uppföljningar Uppdrag: Brukarrevision av SIP i VG

4 MÅL Fördjupad bild av hur SIP fungerar i VG utifrån ett patient-, brukar- och närståendeperspektiv. SYFTE Undersöka vilka framgångsfaktorer respektive hinder som finns, samt belysa utvecklingsområden. Bidra till utvecklingen av arbetet med SIP i regionen.

5 SIP Lagstadgad rättighet sedan 2010
Sjuk och i behov av samordning av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Information, samtycke, förmöte, möte, gemensam plan, uppföljningsmöten SIP slut när behov tillgodosetts eller om enskild tar tillbaka sitt samtycke

6 BRUKARREVISION Led i att arbeta evidensbaserat
Unikt inifrånperspektiv – oumbärlig resurs Revisorns egen erfarenhet viktigt inslag i intervjuförfarandet Ger ökad förståelse och bidrar till utveckling av insatsen Ökar förtroende för vård och omsorg Initiala fokusområden utifrån tidigare uppföljningar: information, delaktighet samt samverkan mellan huvudmännen. Meningsfullhet - eftersom det motiverar oss och främjar psykisk hälsa

7 ”Det har betytt massor att få en SIP, även för mitt mående, det är en jättepress att se sitt barn som inte mår bra. Sicken panik innan man får hjälp. När bitarna börjar sätta sig på plats, så orkar man börja jobba mer. Det har tagit mycket energi, det säger mitt barn själv, att jag har mycket mer energi att göra roliga saker med hen nu. Nu när det flyter på så har jag mer ork och energi att göra så det ska bli positiva saker mellan mig och mitt barn istället för att det ska bli konflikter, för hen läser ju av mig när jag är trött och då blir hen orolig när hen känner att det är något på gång med mig. Så mycket mer lugn tillvaro hos oss sen SIPen. Sen har man haft jättekämpiga år men när man fick SIPen började pusselbitarna falla på plats och det började att lugna ner sig. Vissa av de här barnen som inte hör till LSS faller mellan stolarna för det blev sådan skillnad när hen fick det, men de behoven fanns egentligen i hela hens liv, men det gällde att få rätt diagnos.”

8 Information och kunskap
Förkunskaperna om SIP varierar stort, behövs individfokus när info om SIP först ges, info utifrån hens förutsättningar Information kan skapa tillit och rimliga förhoppningar Finns behov av ökad tydligheten om vikten av brukardelaktighet både till dem SIP är till för och till deltagande aktörer. Samma kunskap till professionen som enskilde/närstående! Ta hänsyn också till den enskildes närståendes behov (ex, info om anhörigstöd) samt informera om alla de alternativ som finns ”Jag var nervös, var som att springa ett maraton nästan, är en människa som vill ha kontroll men hade det inte nu även om jag visste vad SIP var. ”

9 Delaktighet och individen i fokus
Viktigt att bli lyssnad på och att ens behov hamnar i fokus Viktigt att ha med enskild/närstående i planering av vilka som bjuds in till mötet för att få en bra helhet Fokusera på agendan, den enskildes behov och frågor  röda tråden på mötet Informera om alla de alternativ som finns Brist på detta kan skapa onödiga konflikter, ex vid ”komplexa” fall med många missuppfattningar där enskild har funktionsnedsättning som ofta leder till konflikt, ibland pga dålig tilltro till vård och omsorg sedan tidigare ”En sak som kan göra att man blir upprörd eller orolig på ett möte är om någon redan fattat ett beslut om något och lägger fram det: - Ja nu ska vi göra såhär. Det är en oro hela tiden.”

10 Samtalsklimat, trygghet och tillit
Hur främjar man ett tryggt samtalsklimat? Kan vara svårt att förmedla sin/sin närståendes verkliga vardag Mötts av oförståelse och okunskap när en väl berättat allvaret Leder till att komplexiteten och helheten riskerar att inte ses/förstås Be om ursäkt om något fel görs, har stor betydelse för den enskilde Bjud på fika ”Ibland fick jag inte sagt det jag ville, för man ville göra stämningen så familjär så möjligt,.. […] Hade gärna haft sagt andra saker, men pushade inte så mycket som jag önskade, ibland orkade man ibland orkade man inte, hade önskat mer effektiv tid mer än att sitta och prata runtikring.” ”Upplever att det är som att ingen vill veta om, om vi bara kunde hålla tyst för när de tittar på det blir det svårt och tungt, det blir jobbigt för dem i deras profession.”

11 SIP-mötets struktur och process
Bra mötesledare som ger tydlighet och struktur är en framgångsfaktor Viktigt att någon håller ihop processen även mellan mötena Problem som orsakas av uteblivna aktörer eller när någon byts ut Viktigt med öppenhet för alternativa lösningar och för att ändra åsikt om den enskilde Protokoll synliggör ”Det var min första SIP och jag är överväldigad av den hjälp och det stöd jag får. Det var ett mycket bra möte. Det var vi överens om alla som var med.”

12 Samverkan mellan aktörerna
God samverkan mellan aktörer leder till bra SIPar för de enskilda, tydlig struktur och process underlättar Skapar meningsfullhet för alla vilket motiverar och främjar psykisk hälsa Önskas mer tillit mellan mötesdeltagare Behövs individ- och lösningsfokus Förmedlar stor förståelse för allas budget men önskar flexibilitet och förståelse för sin situation Konsekvenser när insatser sätts in utan samordning Önskas att ansvaret lyfts en hierarki högre när det inte fungerar ”Deltagarna delades upp i två läger, jag kom i kläm och ingen ville ta på sig ansvaret för att utföra det som behövdes.”

13 RESULTAT Känslosam resa
Välfungerande SIPpositiva ringar på vattnet i övriga livet, främjar psykisk hälsa Ofunktionell SIPstress, tappar tillit till samhället, försämrad återhämtning, försämrat mående och eventuellt ekonomiska svårigheter Framgångsfaktorer: Bra mötesledare som vid behov definierar mätbara mål som alla förstår, som kan skapa ett tryggt samtalsklimat där individens behov hamnar i fokus, individen blir lyssnad på, även trygg miljö för övriga mötesdeltagare, mötesdeltagare som är öppna för alternativa lösningar och för att ändra åsikt om individen, tydliga protokoll, information utifrån individens behov, ”sence of urgency” Hinder: -Brister i kunskap om SIP, samverkan och psykisk ohälsa, brister i brukardelaktighet, fokus på fel saker, ej optimal konstellation av mötesdeltagare (saknas personer med mandat och/eller god kännedom om individen), brister i tydlighet, brister i kommunikation mellan mötena, brister i utförande av gemensamma beslut, utbyte av personal, brister på individnivå. -

14 EJ FÅTT SIP TROTS BEHOV Förklaringar visar på brister i kunskap om SIP, upplevd tidsbrist samt brister i uppföljning Konsekvenser: Försämring av psykisk ohälsa, ingen möjlighet till återhämtning, försämrad ekonomi, stress, känsla av hopplöshet och att en inte är viktig Brukarföreningar uppger att kännedomen om SIP verkar låg både bland medlemmar och vissa professionella, försöker sprida info, uppfattar det som att fler SIP:ar görs, går åt rätt håll

15 TIPS PÅ FÖRBÄTTRINGAR i arbetet med och deltagandet i SIP
Tips på förbättringsområden Större spridning av information och kunskap om SIP både till allmänhet och profession Större fokus på den enskildes rättigheter och vikten av brukarinflytande i informationen om SIP Mer kunskaper om samverkan, psykisk ohälsa och bemötande till professionen Skapa bättre förutsättningar för aktörers deltagande på SIP-möten Tydliggöra uppföljningsansvar i riktlinjer för SIP Erbjud möte efter SIP avslutats – hur upplevde den enskilde/närstående SIP? Information om vart man kan vända sig om man inte är nöjd med sin eller sin närståendes SIP/ inte får SIP fastän man är berättigad det

16 Tips från och till brukare/närstående Tips till professionen
Tips från och till brukare/närstående Läs på om dina rättigheter Fundera på vad du har för frågor och vad du vill ha hjälp med Fundera på vilka du vill bjuda in Ha ett förmöte Våga fråga och stå på dig om du orkar Ta med en stödperson Våga höja nivån på diskussionerna om du tycker att de blir för enkla och inte leder framåt Kontakta en brukarförening om du behöver råd eller stöd Tips till professionen Fundera över vad du som profession själv behöver för att kunna delta på ett öppet och effektivt sätt Se till att aktörer med god kännedom om individen och/eller med mandat att ta beslut deltar på mötet Informera syftet med den enskildes SIP och att det är dennes plan. Individfokus - återgå till den enskildes agenda och frågor under mötet Lösningsfokus - var kreativ och öppen för lösningar Information och skriftliga planer anpassade efter individens behov Var tydlig Görs ett fel så be om ursäkt Bjud på fika/frukt/choklad/dryck

17 Tack för att ni lyssnat Sara Svensson Koordinator brukarinflytande NSPHiG