Den andra stora omställningen - Industrialisering

En presentation över ämnet: "Den andra stora omställningen - Industrialisering"— Presentationens avskrift:

1 Den andra stora omställningen - Industrialisering
Global Miljöhistoria HT-18

2 Industrialiseringen 1900- talet skiljer sig från föregående sekel i miljöförändringar i intensitet och att mänsklig kraft har utlöst dem Denna ekologiska förändring är en oavsiktlig konsekvens av sociala, politiska och ekonomiska mönster. Tillväxt, politik och idéer har drivit våra behov Våra mönster för tänkande, beteende, produktion och konsumtion är anpassade till nuvarande omständigheter som beror på tillgång till billig energi

3 ”Den stora accelerationen”

4 Varför växte världsekonomin efter år 1500?
Den drevs av befolkningstillväxt, effektivare tekniska metoder och nya handelsmönster. Europas kolonisering av Amerika och Afrika gav grunden för Europas välstånd i samband med den industriella revolutionen. Ny ekonomisk arbetsfördelning och organisering: lönearbetet.

5 ”Det Columbianska utbytet”

6

7 Befolkningstillväxten
Jordbrukets införande för 10,000 år sedan levde mellan 2 – 20 miljoner människor på jorden. År 0 uppskattas miljoner levt och på talet miljoner. En fördubbling på 1500 år. Ny teknik, nya ekonomiska system för arbetsorganisering samt ny medicin som orsak till tillväxten.

8

9 Energiregimer Energi som beror på muskelkraft kallas för somatisk energi. Energi som beror på omvandlingen av lagrad energi till mekanisk energi kallas för exosomatisk energi. Före industrialiseringen var människor beroende av egna och tamdjurs muskelkraft. Begränsad vind- och vattenkraft. Kemisk energi lagrad i ved användes för värme. Industrialiseringen medförde maskiner som kunde omvandla fossila bränslen (energi som lagrats i miljoner år) till mekanisk energi.

10 Energiregimer Mekanisk (kinetisk, rörelse) Kemisk Termisk (värme)
Strålning Människans utmaning har legat i att omvandla energi i användbar form. Omvandling av energi medför viss förlust i och med att en del av energin skingras (vanligtvis som värme) och blir oanvändbar. Ex. Kemisk energi (mat 100 kalorier)  Mekanisk energi (18 %) Dvs. Input - Output

11 Energiregimer Den somatiska energiregimen under jordbruksepoken (8.000 f.kr – 1950). Begränsad till odlingsbar jord och vatten i jordbruk. Människor (slavar) och tamdjur (oxe, häst etc) som primär energikälla Skicklig på att lagra energi Gränserna var strikta. Kunde ej ha flera projekt igång samtidigt

12 Energiregimer Exosomatisk energi = de fossila bränslenas epok. Den andra stora omställningen. Ångmaskinerna brände kol  omvandla kemisk till mekanisk energi och uträttade helt nya arbeten effektivt. Användes till fartyg och lokomotiv. Bidrog till ökad efterfrågan på råvaror talet: Förbränningsmotorn på raffinerad olja. Biomassa, kol och olja bidrog till massiv energiproduktion. Ex Världens bränsleproduktion av olja år 1900 låg på 20 miljoner ton – år 1990 på miljoner ton. Lagrad energi sedan miljoner år som förbrukas

13 Energiregimer Under talet ökade förbrukningen kraftigt. Den var 3-dubbel under talet för att sedan 13-faldigas under talet. Ökade kraftigt mycket tack vare elektrifieringen (sedan tal). Energikonsumtion efter 1900 är 10 gånger mer än hela mänsklighetens samlade konsumtion fram till år 1900.

14 Energiregimer Sociala, politiska och ekonomiska konsekvenser
Befrielse från kroppsligt slit Urbaniserad anonymitet, förlorad kontakt med naturen Oljeberoende länder som USA, England, Frankrike säkerställer tillgång till råvaror via makt och våld Beroendeförhållande väst-öst, nord-syd Marknad, efterfrågan, bekvämlighet/behov, resursexploatering. ”Framgångsrika sagan” Människan väljer alltid det bekväma valet om man har möjlighet

15 Energiregimer ”Den genomsnittlige världsmedborgaren på talet sysselsatte ca 20 energislavar (”personer”) i arbete 24 timmar om dagen 365 dagar om året. De senaste 200 årens ekonomiska tillväxt och befolkningsökning hade varit fullständigt omöjlig inom gränserna för den somatiska energiregimen.” (McNeill) Moderna tidens tillväxt ett resultat av mänsklig uppfinningsrikedom.

16 Industrialiseringen Första fasen 1750 – 1850 Andra fasen 1870 – 1920
Tredje fasen 1950 – idag Varför i Storbritannien och inte i Kina? Rätt förutsättningar (ekonomiskt, marknader, sjöherravälde)

17 Herons ångkula, antikens Egypten.

18 Varför Storbritannien?
”Enclosure Act” – byar och skiften slogs ihop till stora jordägor, bönder blev arbetslösa, skapade en stor grupp som kunde arbeta i framväxande industrier. Uppfinningar som ”Spinning Jenny” bidrog till en rationaliseringstendens och effektivisering i industrin… Som ledde till efterfrågan på ull (från kolonierna ) och marknader att mätta… Ångmaskinens uppfinnande ledde till efterfrågan på stenkol (England hade massvis av det) och effektiviserade produktionen på ett revolutionerande sätt. Gruvorna låg nära varandra och hade knappt några transportkostnader. Lägg därpå detta järnvägens utveckling…

19 Varför Storbritannien?
Lång komplex process; alla förutsättningar måste klaffa ihop. ”Protestantisk etik och Kapitalismens anda” Risktagande (en etik ur särskilda protestantiska kretsar) Vetenskaplig revolution sedan talet Kontroll av marknader och råvaror genom kolonier Militär kontroll med hjälp av flottan

20 Industrialiseringen Andra länder märkte av Storbritanniens framgång och efterliknade. Den andra fasen tog sin början från tal: Frankrike, Tyskland, USA, Sverige, Japan och Ryssland (behovet av järnmalm och trä stärkte svensk ekonomi) Skedde samtidigt som imperialism och nya politiska idéer Total omvandling av samhället: socio-politiska-ekologiska relationer; Försök till kontroll av naturen ”Britain provided an optimal setting for producing individuals inclined to taking risks in business” (Stearns, 2013)

21 Industrialiseringen Tredje fasen tog vid efter andra världskriget och pågår än idag: Länder i Asien som Taiwan, Kina, Korea, Indien, Vietnam etc Den digitala revolutionen ökade efterfrågan på billig arbetskraft och billiga produktionskostnader, komponenter m.m Flytt av tung industri till periferin och specialisering av tjänsteindustri i centrum Arbetskraft och investeringar styr. Afrika ännu på efterkälken pga kolonialt arv.