KAD - bara när det behövs

En presentation över ämnet: "KAD - bara när det behövs"— Presentationens avskrift:

1 KAD - bara när det behövs
Plats för namn på den/de som håller i utbildningen Ursprungligen utformad av: Ida Larsson, Bitr Vårdenhetschef/Sjuksköterska, Huvudkatetercoach Elin Einemo, Undersköterska, Huvudkatetercoach Rasmus Eksell, Sjuksköterska, Huvudkatetercoach

2 https://memegenerator.net/instance/55449405

3 Vårdrelaterade infektioner
Vid behandling med KAD vid hemgång: 58 % högre risk att vårdas på sjukhus inom 30 dagar för VUVI 22 % högre risk för att vårdas på sjukhus för sepsis 31% större risk för död efter 30 dagar. (Wald 2005)

4 Riktlinjer Syfte & mål Att tidigt upptäcka urinretention Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Minimera andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) Behandla risk för urinretention och urinretention korrekt KAD – bara när det behövs

5 Identifiera patienter med risk för urinretention
Alla patienter som söker sjukhusvård ska bedömas om de har risk för urinretention eller inte. Risk för urinretention delas upp i allmän och specifik Allmän risk Specifik risk

6 för urinretention Allmän risk Förstorad prostata 75 år eller äldre
Urinvägsinfektion, prostatit, balanit Kognitiv nedsättning och/ eller förvirring Immobilisering och/ eller sängläge Tidigare urinretention, sjukdom/skada i urinvägarna som påverkar urinblåsans tömningsfunktion Alkoholintag med medvetandepåverkan Alkohol/drogmissbruk Diabetes Akut buksjukdom/förstoppning TIA/stroke/neurologisk sjukdom Läkemedel tex antikolinergica och opoider Kronisk smärta Stress

7 för urinretention Specifik risk Nyupptäckt resurin >200 ml
Akut sjukdom, trauma eller intoxikation med inga eller måttliga symtom på allmäntillstånd Stora mängder intravenös vätska Svår smärta Avslutad KAD-behandling Akut sjukdom, trauma eller intoxikation med svår allmänpåverkan Operation som påverkat urinblåsans funktion Preoperativ vård Operation, operationstid beräknad till mindre än två timmar Postoperativ vård Smärtlindring med epidural

8 1 STEG Gula kortet

9 2 Blås-scanner STEG

10 3 Gula kortet STEG

11 Resurin < 200 ml = allmän  ingen mer mätning
 optimal blåstömningssituation Resurin > 200 ml = specifi  blåsscanner enligt tidsschema Resurin > 400 ml =  aktiva åtgärder Allmän risk Specifik risk Urinretention

12 Optimal blåstömningssituation
vid både och Dubbelmiktion Eventuell assistans på toaletten Integritet Bekväm ställning Allmän risk Specifik risk

13 Tidsschema vid . 2 stycken BS < 200 ml = Avsluta specifik risk
Första bladderscan < 1 h Resurin ml < 4 h < 3 h < 2 h < 1 h Specifik risk 2 stycken BS < 200 ml = Avsluta specifik risk

14 Utan symtom Med symtom . 200 – 400 ml > 2 dagar Urinretention
Optimal blåstömningssituation Individuell bedömning av läkare Provtagning (njurfunktion, urinodling) Behandla orsak (ex förstoppning, smärta, UVI) RIK på kvällen kan vara ett alternativ Utan symtom Samma tillvägagångssätt som vid utan symtom Konsultremiss till urolog Med symtom

15 Resurin 400 – 999 ml Urinretention Resurin > 2dagar > 999 ml
RIK  ny BS efter 2 h därefter BS tidsschema Resurin 400 – 999 ml Individuell bedömning av läkare RIK på tider, 4-6 gånger per dygn Resurin > 2dagar Öppen KAD alternativt SP-KAD i 4 veckor Efter individuell ordination och bedömning av läkare > 999 ml

16 KAD- behandling

17 Behandling av . Urinretention RIK (näst bästa sättet att kissa på)
Suprapubisk kateter KAD

18 Indikationer KAD Operation Intensivvård/timdiures
Makroskopisk hematuri Epidural, max 24 timmar I livets slutskede Residualurin >999 ml Sepsis

19 Kateterstorlekar

20 Kateterspetsar Nelaton Tieman Open end

21 Nelaton, Tiemann

22 Hematurikateter/ trevägskateter

23 Suprapubisk kateter och uretrakateter

24 AMS 800 (sfinkterprotes)

25 Pyelostomi/Nefrostomi
-Vid avflödeshinder orsakat av njursten eller cancer

26 Urostomi med brickeravledning

27 Vad betyder symbolen?

28 Tips och råd vid kateterisering av man
Gel, gel, gel (20-40 ml) Avslappnad patient Lyft penis uppåt mot buken KAD:n ska glida in Vid motstånd – backa, vänta, försök igen Ta aldrig i för hårt Mata in hela KAD:n till roten Invänta spontant återflöde

29 Fixera KAD Schönebeck, Jan Blåskatetern och dess bruk. För att undvika strikturer (förträngningar) i urinröret ska katetern fixeras böjd upp mot buken.

30 Att kateterisera en kvinna…

31 Tips och råd vid kateterisering av kvinna
Bra ljus Gärna vara två Låt gel rinna ”uppifrån” (urinröret öppnas) Lägg patienten på sidan Gynstol

32 Om det inte kommer återflöde?
Aspirera försiktigt Spola Återflöde – då är det okej Kuffa aldrig ballongen förrän du har spontant återflöde

33 Hygien Tvätta underlivet med tvål och vatten varje dag, gärna med intimtvål som är skonsam för slemhinnorna. Tvätta den del av katetern som är nära urinrörsmynningen. På män behöver området under förhuden göras rent, där samlas sekret från urinröret. Kom ihåg att föra fram förhuden igen, annars kan det bli en smärtsam svullnad.

34 Urinuppsamlingspåsar
Alltid slutet system - Innebär urinpåse med avtappning - Urinpåsen är engångs och får aldrig sättas tillbaka efter bortkoppling - Bryt koppling mellan KAD och urinpåse så sällan som möjligt - Seriekoppla till natten om kort/liten dagpåse - Nattpåse, alltid engångs Påsen ska hänga lågt (under blåsnivå) Ventil

35 Slutet dränagesystem

36 Komplikationer Uretraskada Infektion Striktur Blåssten Läckage
Katetern går inte att få ut

37 Provtagning från urinvägskateter
Aseptisk provtagning Använd handskar Sätt en klämma på urinuppsamlingspåsens slang och låt den sitta i om möjligt fyra timmar. Desinfektera stickytan på KAD alt membran på urinpåse med provtagningsport Använd steril spruta och kanyl till KAD Aspirera urin

38 Skriftlig och muntlig information till patienten
Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Var kastar man använda påsar Betydelse av god personlig hygien Betydelsen av att dricka tillräckligt Vanliga komplikationer, såsom lätt blödning och obehag första veckan När och var hjälp bör sökas Frågeställningar kring sex och samlevnad

39 Ordination Läkaren har ansvar för behandling med alla typer av KAD – det vill säga ordination, indikation och planering av behandlingstid. Generell ordination av KAD kan göras av verksamhetschef i form av vårdprogram och PM.

40 Dokumentation Urinretention och KAD

41 Status Elimination, urin
Blåstömningsbesvär, tidigare urinretention, känd residualurin samt behov av hjälp för att få en ”optimal blåstömningssituation”. Behandling med urinkateter sedan tidigare eller nyinsatt på någon annan avdelning Hänvisa till GVP.

42 Status Urinretention Allmän risk Specifik risk
och för urinretention dokumenteras under riskbedömning i status. Välj screening utförd och skriv i fritext vilken risk patienten har Vid skall även GVP Urinretention startas. Specifik risk

43 Bladderscan och RIK Bladderscan dokumenteras i journaltabellen mätvärden. Använd frasminnena: ”miks” för sittande miktion ”mikl” för liggande miktion ”ejfm” vid ej försök till miktion RIK dokumenteras i journaltabellen mätvärden.

44 KAD KAD dokumenteras i journaltabellen in- och utfarter. Använd frasminnet ”jtinsatt”. Även byte av KAD, spolning samt avveckling skall dokumenteras i journaltabellen in- och utfarter.

45 Vårdplaner GVP Urinretention
Startas vid konstaterad urinretention samt vid specifik risk för urinretention. Välj risk/problem, mål samt aktuella åtgärder. Samtliga sökord behöver inte användas utan endast de som är aktuella för patienten. För att aktivera åtgärderna, signera när något är utfört. Vårdplanen avslutas genom att målet utvärderas. Det görs när bladderscankontroller avslutas, vid KAD-insättning samt vid hemgång/utskrivning.

46 Vårdplaner GVP KAD Startas vid insättning av KAD samt vid befintlig KAD som är insatt på någon annan enhet. Välj risk/problem, mål samt aktuella åtgärder. Samtliga sökord behöver inte användas utan endast de som är aktuella för patienten. För att aktivera åtgärderna, signera när något är utfört. Vårdplanen avslutas genom att målet utvärderas. Det görs när KAD är avvecklad eller vid hemgång/utskrivning.

47 TACK!