Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

En presentation över ämnet: "Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01"— Presentationens avskrift:

1 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Niklas Eklöf, utredningssekreterare Samordnad utveckling för god och nära vård

2 Regeringens styrningsprocess
Samordnad utveckling för god och nära vård

3 Nationell nivå Riksdagen stiftar lagar och beslutar om statsbudgeten.
Regeringen - tar initiativ till nya lagar och verkställer riksdagens beslut - beslutar förordningar och i förvaltningsärenden Statliga myndigheter under regeringen verkställer regeringens beslut. Nationell nivå På nationell nivå representeras befolkningen av riksdagen, som har den lagstiftande makten. Riksdagen beslutar även om den årliga budgeten samt kontrollerar regeringens arbete. Initiativ till nya lagar tas av regeringen, som också verkställer riksdagens beslut. Till sin hjälp har regeringen ett regeringskansli med ett antal departement samt cirka 220 statliga myndigheter. (Källa: Regeringskansliets årsbok 2015)

4 Regional nivå 21 län - Länsstyrelsen – sköter statliga uppgifter
i länet 20 landsting/regioner - Landstings/regionfullmäktige – politiskt beslutsorgan - Landstings/regionstyrelse – verkställande organ Ansvarsområden: sjukvård, länstrafik med mera. Regional nivå Kommunallagen: Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat. Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning. Bestämmelser om att kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen. Sverige är indelat i 21 län. I varje län finns en statlig regional myndighet, länsstyrelsen. Vissa statliga myndigheter har också verksamhet på regional och lokal nivå. Det finns 20 landsting som leds av en politisk församling. Landstingens huvudsakliga uppgift är sjukvård. Länen och landstingen omfattar samma geografiska områden (med ett undantag) och man brukar därför gemensamt se dessa som den regionala nivån. I landstingsvalet väljer folket företrädare till landstingsfullmäktige som väljer en landstingsstyrelse. Landstingsfullmäktige är landstingets högst beslutande organ och landstingsstyrelsen genomför dess beslut. Landstinget ansvarar för regionalfrågor, så som länstrafik och sjukvård.

5 Lokal nivå 290 kommuner Kommunfullmäktige – politiskt beslutsorgan Kommunstyrelse – verkställande organ Ansvarsområden: socialtjänst, hälso- och sjukvård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning, barnomsorg och förskoleverksamhet, skolan mm Lokal nivå Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens frågor. I kommunvalet väljer folket representanter till kommunfullmäktige som i sin tur väljer en kommunstyrelse. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ. Kommunen har hand om lokala frågor, till exempel fördelning av resurser till skola och äldrevård. Av SE:s totala kostnader för HSV (2015, SCB): landstingen 56,5 %, kommunerna 25,4 och staten 1,5 (utgifter/avgifter ur egen fick motsvarar ca 15,2 %)

6 SKL är en medlemsorganisation för alla kommuner,  landsting och regioner. Det är en arbetsgivar- och intresseorganisation. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner, landsting och regioners verksamhet. Fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. Förvaltningsavdelningen

7 Lagstiftningsprocessen- från initiativ till lag
Utredningen presenterar sin rapport i ett betänkande Regeringen skickar betänkandet på remiss Regeringen tillsätter en utredning Regeringen tar fram förslag till förändring som remitteras till Lagrådet – lagrådsremiss Initiativ till förändring Regeringen tar fram förslag till förändring – proposition Regeringen Utfärdar lagen som sedan publiceras i Svensk författ- ningssamling Propositionen lämnas till riksdagen för riksdagsbehandling Efter behandling i riksdagsutskotten går ärendet till riksdags- beslut De flesta lagar börjar med ett förslag från regeringen, en så kallad proposition. Om ett lagförslag kommer ifrån en eller flera riksdagsledamöter kallas förslaget för motion. Ungefär 200 propositioner lämnar regeringen till riksdagen varje år. Vissa av dem föreslår helt ny lagstiftning medan andra är förslag till ändringar av befintliga lagar. Regeringens propositioner När regeringen vill införa en ny lag går det oftast till så här: 1. En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en person får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra. 2. När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén ett betänkande. 3. Betänkandet skickas till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter. 4. Regeringen skriver ett utkast till lag, en så kallad lagrådsremiss, och lämnar den till Lagrådet, som granskar att förslaget inte strider mot någon lag. 5. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. Om förslaget i stället kommer från en enskild ledamot i riksdagen kallas förslaget för motion. 6. Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande). 7. Riksdagen röstar. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling, SFS.

8 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för god och nära vård

9 Samordnad utveckling för god och nära vård

10 Uppdrag – samordnad omstrukturering (1)
En särskild utredare ska utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren ska bl. a. fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård redovisa förslagens konsekvenser samt i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångspunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Samordnad utveckling för god och nära vård

11 Uppdrag – samordnad omstrukturering (2)
Tilläggsdirektiv den 21 september 2017 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, − analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få, och − utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut Samordnad utveckling för god och nära vård

12 Uppdrag – samordnad omstrukturering (3)
Tilläggsdirektiv den 23 augusti 2018 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, -undersöka hur förutsättningarna för att samordna vårdinsatser för patienter och brukare i alla åldrar med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras -se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner och överväga en författningsreglering som ställer krav på patientkontakt i form av en övergripande vårdplan för patientens samtliga vårdinsatser oavsett aktör eller huvudman -klargöra hur patientkontraktet bör förhålla sig till samordnad individuell plan, så kallad SIP -utreda och förslå hur läkare och fysioterapeuter som får ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning resp lagen om ersättning för fysioterapi, ska kunna integreras i den ordinarie primärvården och dess vårdvalssystem samt i övrig öppenvård, i samklang med de övriga förändringar som sker inom hälso- och sjukvården -lämna nödvändiga författningsförslag Samordnad utveckling för god och nära vård

13 Bakgrund – behov av förändring
Goda resultat gällande medicinsk kvalitet Sämre gällande kontinuitet, tillgänglighet, delaktighet Möta demografisk utveckling samt förväntningar och behov idag Bibehålla och öka kvaliteten Kontroll på vårdens kostnader Svensk sjukvård historiskt fokuserad på akutsjukhus En stärkt primärvård bidrar till en jämlik hälsa Samordnad utveckling för god och nära vård

14 WHO – Universal Health Coverage
”Alla människor har tillgång till de hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, behandlande och rehabiliterande hälsotjänster de behöver, och att dessa tjänster är av en tillräcklig kvalitet för att vara effektiva.” ”…ett skifte från dagen hälsosystem, uppbyggda kring sjukdomar och institutioner till ett system som är designat för människor.” ”…en integrerad och personcentrerad ansats när hälsosystem utvecklas…” ”…en sådan ansats avgörande för att säkerställa att även marginaliserade och sårbara grupper nås – ingen lämnas utanför.” Samordnad utveckling för god och nära vård

15 Strukturerad dialog Referensgrupper med företrädare för politiska partier, professioner, patienter/brukare, huvudmän (landsting och kommun) Expertgrupp Samverkan med många! Samordnad utveckling för god och nära vård

16 Utredningens tidsramar
Ändrade organisatoriska principer Behovsstyrd vårdgaranti i primärvården Färdplan och målbild Regeringsbeslut 2 mars 2017 Första delbetänkande 7 juni 2017 Tilläggsdirektiv 21 september 2017 Andra delbetänkande 1 juni 2018 Tilläggsdirektiv 23 augusti 2018 Tredje delbetänkande Juni 2019 Slutbetänkande 31 mars 2020 En primärvårdsreform Samordnad utveckling för god och nära vård

17 Ett nationellt utformat pv-uppdrag - reglering
Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdsförordningen Framgångsfaktorer Samordnad utveckling för god och nära vård

18 Förslag gällande innehåll i reglering på förordningsnivå
Att de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i grunduppdraget tillhandahålls Att hantera brådskande hälso- och sjukvård inom uppdraget Information, rådgivning och stöd Bedriver forskning Samordnande roll Förebyggande insatser Rehabiliterande åtgärder Har en mycket god tillgänglighet Uppföljning – rapportering till nationella väntetidsdatabasen samt möjlighet till reglering i föreskrift Fast läkarkontakt – specialist i allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin, geriatrik, ST allmänmedicin (under handledning) Patientansvar för fast läkarkontakt (”Socialstyrelsen får meddela de bestämmelser om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård”) (Kontinuitetens betydelse, fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården) Samordnad utveckling för god och nära vård

19 Samordnad utveckling för god och nära vård

20 Interprofessionella arbetssätt
Betonas Utvecklingsmöjlighet Goda exempel Bilaga – en kunskapsöversikt Samordnad utveckling för god och nära vård

21 Exempel på innehåll i kommande betänkanden
Öppen och sluten vård – ändamålsenliga definitioner? Samverkan mellan huvudmän Nationella taxan Specifika områden; prevention, rehab, habilitering, … Mer om FoUU och innovation Bemanning, kompetensförsörjning, arbetsmiljö Samordnad utveckling för god och nära vård

22 Samverkan Samverkan inom och mellan huvudmän
Samordnad utveckling för god och nära vård

23 Källa: Ulla Gurner, Äldrecentrum
Samordnad utveckling för god och nära vård

24 Plan Plan Plan Plan Plan Plan Plan Källa: Ulla Gurner, Äldrecentrum
Samordnad utveckling för god och nära vård

25 OBS! Pågående kartläggning
Plan Regleras i författning: arbetsplan Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstförordning (2001:937) behandlingsplan SOSFS 2014:5. Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS dokumentation av planeringen Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård genomförandeplan individuell plan Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientlag (2014:821) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) individuell plan vid habiliterings-, rehabiliterings- eller hjälpmedelsinsatser individuell vårdplan Smittskyddslag (2004:168) plan Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering samordnad vårdplan Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) särskild behandlingsplan Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdplan Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård OBS! Pågående kartläggning

26 OBS! Pågående kartläggning
Patientkontrakt Med patientkontrakt avses en sammanhållen vårdplan över en patients samtliga vårdkontakter. Patientkontrakten ska fungera som ett slags paraply-överenskommelse för patientens samtliga vårdinsatser och vårdplaner, t.ex. min vårdplan inom cancervården, rehabiliteringsplan eller sammanhållen vårdplan (SIP). På så vis kan både patienten och hälso- och sjukvården och på sikt även andra relevanta aktörer få en överblick över inplanerade insatser. [ÖK om Patientmiljarden] OBS! Pågående kartläggning

27 OBS! Pågående kartläggning
Individuell plan Patientkontrakt ? OBS! Pågående kartläggning

28 Samverkan Ta emot vårdbegäran för egen räkning
Bedöma behov av utredning Utreda Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp Samordnad utveckling för god och nära vård

29 Samverkan Ta emot vårdbegäran för egen räkning
Bedöma behov av utredning Utreda ”En genomsnittlig cancerpatient passerar idag 26 vårdövergångar mellan olika vårdgivare i sin individanpassade vårdprocess. Man beskriver också att dessa vårdövergångar inte är samordnade vilket leder till en orolig vårdupplevelse för patienten.” Cancerplanen av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, 2013 Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp Samordnad utveckling för god och nära vård

30 Före Ädelreformen (något förenklat)
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner (”Folkhälsa”) Samordnad utveckling för god och nära vård

31 Nuläge – Efter Ädelreformen
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Samordnad utveckling för god och nära vård

32 Nuläge – Efter Ädelreformen
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner patienter (2016) Cirka 25% av hälso- och sjukvårdens kostnader Samordnad utveckling för god och nära vård

33 Samverkan Ta emot vårdbegäran för egen räkning
Bedöma behov av utredning Utreda Personcentrerat synsätt Sätta gemensamma mål! Osv. Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp Samordnad utveckling för god och nära vård

34 Hälso- och sjukvård (HSL)
”Omsorg”? Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Samordnad utveckling för god och nära vård

35 Hälso- och sjukvård (HSL)
”Omsorg”? Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Samordnad utveckling för god och nära vård

36 Ex. Informationsdelning
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Samordnad utveckling för god och nära vård

37 Ex. i form av planverktyg
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Bestämmelser om individuell plan (HSL & SoL) Samordnad utveckling för god och nära vård

38 Individuell plan (HSL & SoL)
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Bestämmelser om individuell plan (HSL & SoL) Samordnad utveckling för god och nära vård

39 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS)
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Bestämmelser om samordnad individuell planering (LUS) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Bestämmelser om individuell plan (HSL & SoL) Samordnad utveckling för god och nära vård

40 Samordnad individuell planering (LUS)
Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Bestämmelser om samordnad individuell planering (LUS) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Kommuner Bestämmelser om individuell plan (HSL & SoL) Samordnad utveckling för god och nära vård

41 Följ utredningen/kontakta oss via:
Utredningens hemsida: Epost: Samordnad utveckling för god och nära vård