Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och.

En presentation över ämnet: "Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och."— Presentationens avskrift:

1 Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, inkomst, integration och jämställdhet. Samtidigt påverkar folkhälsan utvecklingen i samhället. Att arbeta med folkhälsan lägger grunden för både befolkningens och landets välmående. Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa…

2 Öppna jämförelser Folkhälsa 2019
Enkelt - jämförelser – geografiskt – tid - befolkningsgrupper Visar livsvillkor/levnadsförhållanden – levnadsvanor - hälsa Användning av ÖJ FH i styrning och ledning och verksamheter: planeringsförutsättningar/behovsanalyser, verksamhetsutveckling och förbättringsarbete Vad är öppen jämförelse folkhälsa? är ett underlag för uppföljning, analys, utveckling, förbättring och lärande i lokala, regionala och nationella verksamheter. Det innebär att rapporten ska stimulera till lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet samt utgöra ett underlag för ledning och styrning. Den har tidigare kommit 2009, 2014 – nu kommer den 6 februari 2019 – och ges ut av Folkhälsomyndigheten i samarbete med SKL. Uppföljning av användning av ÖJ folkhälsa 2014 – kortkort (för hela uppföljningen se Användes i 62 procent av kommunerna och i 16 landsting/regioner 80-90 som använt har sett ganska/mycket stor nytta av den Bidrog i förbättringsarbetet 41 procent av kommunerna respektive 8 landsting/regioner ansåg att ÖJ Folkhälsa 2014 stimulerat till förbättringsarbete i ganska/mycket hög utsträckning. Användningsområden 2014: Underlag till: Kunskapsunderlag, Diskussionsunderlag ledningsgrupper – beredningar, ÖJ för gemensamt arbete kommun/region/polis, som en del i nulägesbeskrivning, ÖJ som underlag till länssamarbete (kommun/landsting Bidrag till rapporter: Årsredovisningar, Bokslut, Välfärdsbokslut, Folkhälsorapporter – som underlag och uppföljning Hur kan du använda Öppna jämförelser Folkhälsa för att stärka folkhälsans utveckling i din organisation. Vilka åtgärder behövs för att öka och vidareutveckla arbetet för att stärka förutsättningarna för folkhälsans utveckling. Förbättringsarbetet handlar om att folkhälsa kommer in i alla politikområden för att främja hälsa och förebygga ohälsa… (för stöd – se även bild 8 i detta bildspel) Folkhälsa6 februari 2014

3 Skillnad mot andra rapporter
Hälso- och sjukvårds-rapporten Patienter Befolkning ÖJ Folkhälsa 6 februari Fokus Kvalitet i sjukvården Utifrån patienter, organisation, region Källor – hälsodataregister, nationella kvalitetsregister, SKL:s datainsamlingar Fokus: Behov i befolkning och olika grupper i kommun/region samlade resultat/effekt/behov Källor – Befolkningsenkäter, officiell statistik – 22 källor allt på en plats – i Kolada Nationellt, olika grupper i befolkningen, + regionalt På vilket sätt kompletterar Öppna jämförelser folkhälsa, andra rapporter??? Hälso- och sjukvårdsrapporten fokuserar kvaliteten inom hälso- och sjukvården utifrån ett patientperspektiv – ”gör vi det vi gör bra?” – mycket kvalitetsmått Öppna jämförelser inom socialtjänsten, grundskola, gymnasieskola etc fokuserar kvaliteten utifrån olika verksamheter utifrån de som nyttjar dem (brukare, elever) – mycket kvalitets- och resultatmått Öppna jämförelser folkhälsa fokuserar hela befolkningen och olika grupper i befolkningen – ”vilket behov finns det? Når våra verksamheter dem vi behöver nå?” Alla Öppna jämförelser är just ”jämförelser” mellan olika regioner, kommuner, verksamheter. Se alla olika öppna jämförelser: Strategi för hälsa Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter - skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård behöver ledas, styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemensamma mål. Strategi för hälsa togs fram av SKL i bred samverkan med alla regioner och kommuner. Uppdraget kom från SKL:s kongress – dvs politiker på regional och lokal nivå. Anledningen var att de såg det som nödvändigt att förbättra hälsan i befolkningen för att klara de demografiska utmaningar vi har framför oss, där fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen och därmed skatteintäkterna minskar. Befolkningens hälsa både påverkas av och påverkar välfärdens verksamheter, det vill säga att förbättra hälsan hos alla är av avgörande betydelse för att klara verksamheterna in i framtiden. (för mer information om Strategi för hälsa: Verksamhet Fokus Nationell utveckling olika grupper Syfte: övergripande nulägesbeskrivning av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer i Sverige Målgrupp: kunskapsunderlag för regeringen – även politiker, tjänstepersoner regional/lokal nivå Folkhälsans utveckling Strategi för hälsa: Innehåller mål utifrån urval av patient, brukare, befolkning, verksamhet ÖJ inom socialtjänsten, grundskola, trygghet, etc… Källor – Kommunenkäter, brukarenkäter, elevenkäter, resultat

4 Innehåll Omfattar många verksamhetsområden – främjande & förebyggande arbete: ett sätt att klara välfärdens utmaningar Om folkhälsoarbete 39 indikatorer – kommuner, län/regioner Koppling till hälsa Utveckling olika grupper ♀♂ (ålder, socioekonomi) utveckling över tid Resultat per län/region samt per kommun Kort om verksamhetsområden – åtgärder Alla resultat i Kolada jämföraren – över tid, med andra, liknande… dvs ingen separat teknisk bilaga Möjlighet till fördjupningar – analys/tolkning För att bidra till analysen redovisas (då det ”indikerat mönster”) länsvis/ kommunvis utifrån: Kommunstorlekar, kommungrupper, CNI karta Öppna jämförelser omfattar många verksamhetsområden – främjande och förebyggande arbete: ett sätt att klara välfärdens utmaningar Innehåll: Kunskap om vad folkhälsa är och vad som påverkar den 39 indikatorer och inom varje indikator en text om varför det är viktigt för hälsan  Hur utvecklingen sett ut över tid för olika grupper (kön, ålder, socioekonomi i de fall det är möjligt) Rangordnade/jämförande resultat för alla län/regioner respektive för alla kommuner (i vissa fall har några analyser gjorts i Kolada för att bidra i analysen) Alla resultat redovisas i kommun- och landstingsdatabasen Enkelt: det enda du behöver veta är vilken kommun/region du arbetar i – välj Öppna jämförelser, välj folkhälsa… (se exempel på bild 6 i detta bildspel) Stora möjligheter till fördjupningar Olika jämförelser i Kolada (se exempel på bild 6 i detta bildspel) Olika statistikprodukter på (se även bild 7 i detta bildspel) I vissa fall finns dessutom regionala statistikprodukter Regionala statistikverktyg

5 Hälsan påverkas av mycket…
Vad är verksamheternas huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Hur kan det förbättras? Hälsan påverkas av många olika faktorer – och därmed är det många verksamheter som också kan påverka hälsan… Samtidigt har verksamheterna sina ”egna” mål och utmaningar i fokus – vad är det? Och har invånarnas hälsa betydelse för om de ska klara utmaningarna? (Tänk till exempel på om barnens hälsa påverkar hur väl de klarar skolan, om de äldres hälsa påverkar hur omsorgen kan utföras och så vidare) Öppna jämförelser folkhälsa innehåller ett urval av indikatorer som speglar alla delarna i bilden; dvs både livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor som alla påverkar hälsan Öppna jämförelser folkhälsa innehåller urval indikatorer som speglar alla delar… Folkhälsa6 februari

6 Indikatorer – ”samma” som 2014
Kommuner/regioner bidragit till val av indikatorer Indikatorer – ”samma” som 2014 HÄLSAN I BEFOLKNINGEN Övergripande hälsotillstånd Medellivslängd Självskattad hälsa Fetma Tandhälsa Insjuknande och dödlighet Hjärtinfarkt Dödlighet i lungcancer Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden användning av sömnmedel och lugnande läkemedel Suicid (självmord) Skador Skador bland barn Fallskador bland äldre LIVSVILLKOR OCH LEVNADSFÖRHÅLLANDEN De första åren MPR-vaccination av barn Barns deltagande i förskoleverksamhet Pedagogisk högskoleexamen förskollärare Utbildning, arbetsliv och försörjning Behörighet till gymnasieskolan Slutförda gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar Långtidsarbetslöshet Långvarigt ekonomiskt bistånd Delaktighet Valdeltagande Invånarnas upplevelse av inflytande på beslut och verksamheter inom kommunen Rekreation och transport Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur Trygghet och sociala relationer Trygg i skolan Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra Ensamhet bland äldre LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet Stillasittande Deltagande i idrottsföreningar Matvanor Konsumtion av frukt och grönt Tobaksvanor Daglig rökning Tobaksanvändning bland gravida kvinnor Alkoholvanor Riskkonsumtion av alkohol Patientrapporterade erfarenheter Patienter i primärvården som diskuterat levnadsvanor Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Gynekologisk cellprovtagning STI-testning – klamydia De indikatorer som valdes ut tillsammans med kommun- och landstingsrepresentanter inför Öppna jämförelser folkhälsa 2014, används också i rapporten för 2019. Några förändringar i måtten – finns i bilaga i rapporten – i korthet: Ej aborter Ej våld i nära relationer Hjärtinfarkt – nya åldrar Lungcancer – dödlighet istället för incidens Psykiskt välbefinnande GHQ5 ist f GHQ12 Suicid – konstaterande suicid redovisas – ej oklart uppsåt Stillasittande + fysisk aktivitet – nya frågor/svar i nationella folkhälsoenkäten – därför redovisas ej trend Trygg i skola – ej SKL som genomför den - nu Skolinspektionen Pedagogisk utbildning inom förskolan – nu tydliggjort att det är examen som avses Unga utan arbete eller studier – ej korrigerat för de som studerat/arbetet i Norge 2015/16

7 Kommun- och landstingsdatabasen: Kolada
Välj din kommun eller region Kommun- och landstingsdatabasen Kolada samlar ”alla” nyckeltal inom en mängd olika områden för att kunna jämföra sin organisation med andra. Det är enkelt – du behöver bara veta var du arbetar (vilken kommun eller region) Det finns olika flikar och ”tabeller” anpassade till olika målgrupper – även en tabell för öppna jämförelser folkhälsa. Vill du titta på kommunresultat hittar du dem under ”ÖJ” Vill du titta på regionresultat hittar du dem både under fliken ”folkhälsa” men även under ”Mer” Här hittar du alla Öppna jämförelser Regionerna har dessutom egen flik för folkhälsa

8 Körningar Kolada.se Egen trend jfr riket Eget resultat jfr alla
Eget resultat jfr liknande CNI Socioekonomi Det finns stora möjligheter att göra egna analyser och jämförelser. Obs – glöm inte att kryssa i ”könsuppdelat” för varje rubrik för att få resultat för både total, kvinnor och män Här kan du jämföra din egen organisations resultat över tid jämfört med riket, regionen eller vissa liknande organisationer OBS nyhet – snart kommer möjlighet att jämföra med kommuner/regioner med liknande socioekonomiska förutsättningar Du kan även markera nyckeltal som du vill analysera ytterligare i ”fri sökning” – få resultaten på karta, jämföra med andra nyckeltal etc. Mer stöd för användande av Kolada hittar du på Koladas webbsida (både hjälp utifrån text men även korta filmer) – klicka på ”?” höst upp på sidan.

9 Möjlighet fördjupad kunskap
Vissa även kommunnivå ”Byt karta” Kön Ålder Socioekonomi - utbildningsnivå Inom Folkhälsomyndigheten finns en mängd olika statistikprodukter på olika nivåer; Folkhälsans utveckling: nationellt och hälsa för olika grupper Statistikdatabaser – bland annat folkhälsodata som är databas för egna analyser, samt faktablad för regioner och alla kommuner Folkhälsostudio så är en interaktivt visualiseringsverktyg för att analysera data Länk till Folkhälsomyndighetens folkhälsorapportering och statistik Resultat per län/tid

10 Stöd – ”verktygslåda” för att hantera statistik
Länk till webbaserad verktygslåda Alla dessa siffror – men hur kan vi ta hand om statistiken och hur kan den komma till nytta i förbättringsarbetet… Statistiken ger inte svaren utan möjligheter till att ställa frågor - viktigt att få tid att fokusera på analysen. Det finns en pdf för generellt stöd inom planering, uppföljning/analys. Dessutom gjordes, inför förra ÖJ folkhälsa, en webbaserad verktygslåda med stöd just inom folkhälsostatistiken. Den är webbaserad och beskriver stöd steg för steg hur man kan komma från statistikresultat till förslag till åtgärder.