för ordination och läkemedelshantering i Region Skåne

En presentation över ämnet: "för ordination och läkemedelshantering i Region Skåne"— Presentationens avskrift:

1 för ordination och läkemedelshantering i Region Skåne
Regional rutin för ordination och läkemedelshantering i Region Skåne Regionala rutinen: Faktaansvarig Enheten för Region Skånes sjukhusapoteksfunktion, Område Läkemedel, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Fastställd av Koncernrådet för patientsäkerhet Arbetsgrupp Frida Furumalm Apotekare, projektledare Enheten för Region Skånes sjukhusapoteksfunktion Karin Henricson Apotekare, sakkunnig Stefan Nilsson Överläkare, verksamhetschef Läkemedelsrådets representant Tommy Schöller Läkemedelsansvarig läkare Skånevård Kryh Lars Gillberg Överläkare, enhetschef Petra Elgh Chefsjuksköterska Daina Selga Chefsläkare SUS Jennie Tennlo Sjuksköterska,verksamhetsansvarig läkemedelssystem Else-Maj Rosenlöf Chefssjuksköterska, David Sparv Chefssjuksköterska Margareta Eliasson Spec allmänmedicin, Verksamhetscontroller Gunnar Moustgaard Läkemedelsansvarig läkare, medicinsk rådgivare Skånevård Sund Ann Svensson Amelie Persson Farm. Mag, Klinikfarmaceut Petra Fischer- Hagman Systemansvarig Läkemedel Digitalisering och IT    Administrativ kontaktperson Frida Furumalm Apotekare, projektledare Den regionala rutinen för ordination och läkemedelshantering har tagits fram enligt följande. Uppdrag till Område läkemedel från Hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram ett regionalt rutindokument för ordination och läkemedelshantering. Styrgrupp är Koncernråd för patientsäkerhet. Uppstartsmöte. Arbetsgrupp med deltagare utsedda av förvaltningarna. Totalt 6 arbetsgruppsmöten under 2018. Arbetsgruppen har möte med Socialstyrelsens representanter. Initiering av Riskanalys av författningens konsekvenser ur arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv. Riskanalysledare Eva Linell, riskanalysgrupp med deltagare utsedda från förvaltningarna samt facklig representation. Dokumentationsförslag utifrån författningens nya krav till Styrgrupp för journaldokumentation. Presentation av riskanalysrapporten resultat för Koncernråd för patientsäkerhet Maj-juni 2018 Remissrunda 1 i förvaltningarna Handlingsplan riskanalys fastställd av Koncernrådet för patientsäkerhet Okt-nov 2018 Remissrunda 2 i förvaltningarna Dec 2018 Fastställande av rutinen av Koncernrådet för patientsäkerhet/ Hälso- och sjukvårdsdirektören.

2 Arbetsgrupp Petra Elgh
Chefsjuksköterska Skånevård Kryh Daina Selga Chefsläkare/ Tf cheföverläkare SUS Jennie Tennlo Sjuksköterska,verksamhetsansvarig läkemedelssystem Else-Maj Rosenlöf Chefssjuksköterska, David Sparv Chefssjuksköterska Margareta Eliasson Spec allmänmedicin, Verksamhetscontroller Gunnar Moustgaard Läkemedelsansvarig läkare, medicinsk rådgivare Skånevård Sund Petra Fischer- Hagman Systemansvarig Läkemedel Digitalisering och IT Frida Furumalm Apotekare, projektledare Enheten för Region Skånes sjukhusapoteksfunktion Karin Henricson Apotekare, sakkunnig Stefan Nilsson Överläkare, verksamhetschef Läkemedelsrådets representant Tommy Schöller Läkemedelsansvarig läkare Skånevård Kryh Lars Gillberg Överläkare, enhetschef Ann Svensson Chefsjuksköterska Skånevård Sund Amelie Persson Farm. Mag, Klinikfarmaceut

3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Syfte Att öka patientsäkerheten i alla led i läkemedelshanteringen, från ordination till uppföljning av patientens läkemedelsbehandling. Mål Att stärka patientsäkerheten och att färre patienter ska drabbas av läkemedelsrelaterade skador. Socialstyrelsen är i många avseenden mycket tydligare än i tidigare version av föreskriften. Inför revideringen av föreskriften har de gått igenom Lex Maria anmälningar relaterat till läkemedelshantering för att se var i organisationen, hur och varför fel har uppstått. Kraven som ställs nu är mer konkreta och tydliga och allt syftar till en ökad patientsäkerhet och säkrare läkemedelshantering.

4 Varför är detta viktigt?
10 procent av de skador som patienterna drabbas av i vården är läkemedelsrelaterade enligt resultaten från landstingens markörbaserade journalgranskning under perioden januari 2013–juni 2016. I mars 2017 utsåg Världshälsoorganisationen WHO läkemedelssäkerhet till det tredje globala målet för ökad patientsäkerhet Socialstyrelsen granskade Lex Maria anmälningar relaterat till läkemedelshantering för att ha ett underlag för revideringen. Lex Maria- fallen är ju de allvarligaste felen och tyvärr finns det ett stort mörkertal, men vi vet att läkemedelsrelaterade skador står för minst 10 % av de skador som drabbar patienter i vården.

5 Orsaker till läkemedels-relaterade skador
Läkemedelsbiverkningar och interaktioner Brister i följsamheten, det vill säga att patienten inte tar sina läkemedel på avsett sätt. Fel eller misstag i samband med läkemedelshanteringen Läkemedelsrelaterade skador räknas som en vårdskada om adekvata åtgärder hade kunnat vidtas av hälso- och sjukvården men så inte har skett. Patienten har till följd av det drabbats av en skada, ett lidande eller en sjukdom eller har avlidit. Fel i läkemedelshanteringen kan vara: inaktuella uppgifter i patientjournalen störningar och distraktioner vid utförandet av arbetsuppgifter felräkning vid beredning av ett läkemedel risk för att förväxla läkemedel eller välja fel läkemedel misstag då läkemedlet ska ges till patienten, till exempel förväxling av patienter en försämring relaterat till läkemedelsbehandling som hälso- och sjukvården missar, till exempel att biverkningar inte identifieras eller att eventuella interaktioner inte uppmärksammas en patient som inte får ett ordinerat läkemedel i rätt tid eller får för mycket eller för lite misstag i samband med överlämnandet av ett läkemedel, där till exempel delegering kan utgöra en risk brist i kommunikation och att nödvändig information om läkemedelsbehandlingen faller bort i vårdens övergångar.

6 Läkemedelshantering Samtliga aktiviteter som ingår i patientens läkemedelsprocess. Inkluderar både själva hanteringen av läkemedlet och informationsöverföringen, oavsett vem som hanterar läkemedlet Identifiera problem/ diagnos Ordination Beställning av läkemedel Inleverans Förvaring Iordning-ställande Överlämnande/ Administrering Info till patient/nästa vårdnivå Uppföljning Läkemedelshantering är en process med många delmoment. Det är viktigt att det blir rätt från början och att vara särskilt uppmärksam vid vissa riskmoment för att undvika följdfel i senare hantering. Samla information Val av behandling Dokumentation och förskrivning

7 Förebygg läkemedelsrelaterade skador genom
kunskap och medvetenhet om riskerna med läkemedelsanvändning och hanteringen. förebyggande arbete både på en övergripande organisatorisk nivå och i det dagliga vårdnära arbetet. Den hälso- och sjukvårdspersonal som hanterar läkemedel ska utifrån det individuella yrkesansvaret utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tydliga instruktioner för att säkra läkemedelshanteringsprocessen och användningen av läkemedel. Socialstyrelsen

8 Övergripande fokus i föreskriften
Det är samma regler oavsett var i vården ordinationen och läkemedelshanteringen sker Ökade krav på tillgång till information om ordinationen och möjlighet att kontrollera och dokumentera Förtydligade krav ska skapa säkra ordinationer som följer patienten i hela vårdkedjan Föreskriften gäller alla vårdgivare i öppen- och slutenvården Samma rutiner i all verksamhet viktigt för ökad patientsäkerhet en god arbetsmiljö Det ska vara enkelt att göra rätt från början!

9 Varför en regional rutin?
Krav i föreskriften att vårdgivaren ska ta fram tydliga rutiner för verksamheten Det ska vara lätt att göra rätt gällande ordination och läkemedelshantering! Stöd till alla medarbetare i arbetet för en säker läkemedelshantering. Viktigt för en god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet i Region Skånes hälso- och sjukvård Föreskriften gäller alla vårdgivare i öppen- och slutenvård Samma rutiner i all verksamhet viktigt för ökad patientsäkerhet en god arbetsmiljö Det ska vara enkelt att göra rätt från början!

10 Regionala rutinens olika delar
Behörighet och ansvar Underlag för ordination Ordination Delegering Iordningsställande, administrering, överlämnande Rekvisition, kontroll och förvaring

11 Nyheter i föreskriften
Utifrån patientens behov Lämplighetsbedömning Särskilda krav på säkerheten Barnspecifika beslutsstöd Obligatoriskt att ange Ordinationsorsak Förskrivaren ska bestämma tidpunkt för uppföljning. Resultat av behandling? Fortsätta eller avsluta? Säkerställd uppföljning i vissa situationer där doseringen är beroende av en patients individuella mål- eller mätvärden Dosjustering utförd av sjuksköterska vid iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel. Utökade krav på vad som ska kontrolleras med stora krav på kompetens, dokumentation och patientsäkerhet Möjlighet till delegering

12 Behörighet och ansvar Verksamhetschefen har det yttersta helhetsansvaret men ska fördela ansvar för ordination och hantering av läkemedel inom verksamhetsområdet. Exempel på roller och ansvar Läkemedelsansvarig läkare Läkemedelsansvarig sjuksköterska Kontrollansvarig för narkotika Ansvarig för hantering av gaser Behöriga läkemedelsbeställare Arbetsuppgift enligt delegering Dosjustering vissa läkemedel Stödmallar för uppdrag och ansvar finns framtagna

13 Lokala instruktioner Varje verksamhet ska beskriva sin läkemedelshantering och eventuella anpassningar till verksamhetsspecifika behov i lokala instruktioner. Rollfördelning gällande uppdrag och ansvar ingår. Mallar finns framtagna för lokala instruktioner för öppenvård och slutenvård. Det finns också mallar för uppdrag och ansvar.

14 Underlag för ordination
Rätt information Den som ska ordinera, iordningställa, administrera eller överlämna läkemedel måste ha tillgång till en samlad information kring patientens läkemedelsordinationer. Läkemedelsavstämning är nödvändigt för en korrekt och uppdaterad läkemedelslista. Det är en grundförutsättning för att kunna bedöma patientens tillstånd och behandlingseffekter, risker med behandlingen samt biverkningar. Utskrivningsinformation med aktuell läkemedelslista och läkemedelsberättelse syftar till att säkerställa att information vid utskrivning överförs korrekt till patient och till nästa vårdform. Utskrivningsinformation ska skrivas när patienter skrivs ut från sjukhusvård. Samlad information är väldigt viktigt för att undvika felbehandlingar.

15 Ordination Nyheter Skärpta krav på patientens delaktighet
Tydliga krav på dokumentation, skriftliga rutiner och instruktioner Skärpta krav på kontroller och uppföljning Möjlighet för sjuksköterska att dosjustera

16 En delaktig och informerad patient bidrar till säkerheten
Ordination En delaktig och informerad patient bidrar till säkerheten En säker läkemedelsanvändning kräver att patienten förstår syftet med behandlingen och tar läkemedlen som det är tänkt. Patienten behöver också information om eventuellt utbyte av läkemedel på apotek för att undvika risk för dubbelmedicinering och förväxling. Patienten har även en viktig roll när det gäller att rapportera om misstänkta biverkningar. Viktigt att patienten, och vid behov de närstående, får information om läkemedelsbehandlingen, de risker som kan uppstå och vad patienten ska vara uppmärksam på.

17 Lämplighetsbedömning
Ordination Lämplighetsbedömning Ordination med utgångspunkt i patientens behov. För att uppnå en ändamålsenlig och patientsäker förskrivning. Ska gälla såväl vid insättning eller utsättning av läkemedel, som vid ändring eller förlängning av en pågående läkemedelsbehandling. Vid administering/överlämnande enligt generellt direktiv måste sjuksköterska göra lämplighetsbedömning och dokumentera detta. Lämplighetsbedömning MYCKET VIKTIGT!! En lämplighetsbedömning enligt ffa punkt 4 och 5 och dokumenterar detta så har man gjort en En samlad information om patientens läkemedelsanvändning och uppdaterad aktuell läkemedelslista blir följden

18 Nya krav på uppgifter som ska anges vid ordination
Läkemedelsbehandlingens längd Ordinationsorsak När och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas I förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot likvärdigt läkemedel Sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet Behandlingslängd är viktigt att ange så att läkemedelslistorna hålls uppdaterade och aktuella. Patient och annan behandlande läkare ska inte behöva undra över hur länge behandlingen ska pågå. Tillfälliga eller inaktuella läkemedelsbehandlingar ska inte ligga kvar på läkemedelslistan. Ordinationsorsak viktigt för patienten och annan behandlande läkare ska förstå varför behandlingen ges och för att undvika dubbelbehandling av samma symtom. Det ska gå snabbt att få en överblick över vad som är ordinerat och varför. (Framöver bör Socialstyrelsens databas för ordinationsorsaker användas för att det ska bli mer enhetligt, men den är ännu inte klar) Uppföljning förtydligar vårdgivarens ansvar för att ha kända rutiner för hur, när och vem som följer upp behandlingens effekt och eventuella biverkningar. Det är viktigt att behandlingen blir utvärderad och att patienten inte hamnar ”mellan stolarna” mellan sluten- och öppenvård/hemsjukvård. Byte. Ett specifikt preparatval utan medgivande till generikabyte måste kunna motiveras. Tillägg i § 10 säger också att maxdos per dygn för vidbehovsordination ska dokumenteras (även för recept se HSLF-FS2016:34 5, kap §1). I receptföreskrifterna står det redan idag att maxdos ska anges för vidbehovsordinationer.

19 Justering av dosering- förtydliganden
Ordination Justering av dosering- förtydliganden Justering av dos får utföras av namngiven sjuksköterska godkänd av verksamhetschef. Detta dokumenteras i Lokala instruktioner och stödmall ”Uppdrag av dosjustera ordinerat läkemedel” Enbart i de situationer där doseringen är beroende av en patients individuella mål- eller mätvärden. Mottagningar som påverkas kan vara t.ex. diabetes, hjärtsvikt, astma/KOL och Waran. Förändringarna ska dokumenteras i journal Det skall finnas rutiner för vem (kompetenskrav) och hur detta får genomföras samt för vilka läkemedel.

20 Delegering Nyheter Tillåtet att delegera läkemedelshantering inom slutenvård och primärvård till någon annan om det är förenligt med GOD OCH SÄKER VÅRD Delegeringen får avse iordningställande, administrering eller överlämnande Den som mottagit en delegering ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen Regleras i lokala instruktioner och via stödmall ”Blankett för delegeringsbeslut” där det framgår i vilka situationer och under vilka förutsättningar delegering får ske samt vilken kompetens som krävs

21 Mottagare av delegering
Ansvarsfördelning Verksamhetschef Är ytterst ansvarig för att delegering sker på ett korrekt och patientsäkert sätt inom verksamhetsområdet. Ska inför varje beslut om delegering se till att en riskbedömning görs. Ansvarar för att det finns rutiner för uppföljning samt att delegering omprövas i nödvändig omfattning. Kan införa restriktioner i fråga om delegeringar i verksamheten Den som delegerar Ska vara formellt och reellt kompetent för uppgiften som delegeras. Står som ansvarig för att den som utför uppgiften har förutsättningar att kunna göra detta. Ska tydligt definiera och dokumentera samt följa upp delegeringen Mottagare av delegering Ska vara reellt kompetent för uppgiften Ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och risker. Den som administrerar eller överlämnar ett läkemedel till en patient ska kunna svara på de frågor som patienten eventuellt ställer om läkemedlet (effekter, bieffekter, risker mm).

22 Iordningställande, överlämnande, administrering
Säker hantering i alla led Grundregeln är att samma person som iordningställer också ska administrera eller överlämna läkemedlet. En obruten kedja är viktigt för patientsäkerheten! Ökade krav på kontroller och rimlighetsbedömning vid iordningställande. Administreringssätt, administreringstillfällen och rimlighetsbedömning ska göras. Om annan person än den som har iordningställt läkemedlet ska administrera eller överlämna, är extra kontroll av ordinationens uppgifter mycket viktigt

23 Rekvisition, kontroll och förvaring
Viktigt för en korrekt hantering Verksamheten ska säkerställa vilka som är behöriga läkemedelsbeställare och vilka som är kontrollansvariga för narkotika. Detta ska inte vara samma personer. Vid lån av narkotika mellan avdelningar ska framtagen ”blankett vid lån av narkotika” användas för att säkerställa en korrekt hantering. Mottagningskontroll vid inleverans måste utföras noggrant för att undvika fel i fortsatt läkemedelshantering

24 Rekvisition, kontroll och förvaring
Mottagnings-kontroll Vid mottagande av leverans ska kvittering ske. Leveransen får inte lämnas obevakad i allmänna utrymmen utan ska låsas in i läkemedelsförrådet. Observera att läkemedelsboxar med ljusblå etikett innehåller kylvaror. Dessa ska packas upp snarast för att undvika att läkemedel blir förstörda. Se rutin för mottagningskontroll

25 Rekvisition, kontroll och förvaring
Uppackning Den som tar en vara ur en läkemedelsbox ska datera och signera varan på följesedel med signum och datum. Följande ska kontrolleras vid uppackningen: Att plomberingen på lådorna är obruten Rätt artikel Rätt mängd Att varan är hel Hållbarhet Hygien. Efter färdig uppackning och mottagningskontroll ska inleverans göras i Raindance Marknadsplats Se rutin för mottagningskontroll

26 Rekvisition, kontroll och förvaring
Inleverans För instruktioner gällande inleverans i Raindance, se ”Användarmanual Läkemedelsbeställning” eller ”Inleverera annans beställning” Patientindividuella doser ska inlevereras genom att respektive dosrulle som plockas upp ur boxen signeras på följesedeln med signum och datum.

27 Arkivering av följesedlar
Rekvisition, kontroll och förvaring Arkivering av följesedlar Följesedlar för samtliga läkemedelsbeställningar sparas i två år i avsedd pärm/annan avsedd plats. Detta gäller alltså även beställningar gjorda via e-handel i Raindance marknadsplats. Två års arkivering gäller tills eventuell förändring fastställs av Koncernstab ekonomi. Följesedlar för narkotika behövs för narkotikakontrollen och ska alltid sparas i två år i särskild pärm oavsett ekonomireglementet.