Pengarna och prioriteringarna I EU:s bistånd

En presentation över ämnet: "Pengarna och prioriteringarna I EU:s bistånd"— Presentationens avskrift:

1 Pengarna och prioriteringarna I EU:s bistånd
AidWatch 2018 Pengarna och prioriteringarna I EU:s bistånd

2 Försenade biståndslöften
Nå målet innan 2030 eller vänta I 40 år till?

3 Låginkomstländer halkar efter
Trots mål om ökat stöd händer inget

4 Tre sätt som EU sviker människor som lever I fattigdom
Trender som oroar Tre sätt som EU sviker människor som lever I fattigdom Biståndspengar stannar inom EU, en femtedel (19%) av det totala biståndet. Prioriteringarna för biståndet styrs allt mer av migrations- och säkerhetspolitiken och EU:s ekonomiska intressen, snarare än av människor och länder som tar emot bistånd. Flera nya förslag på hur biståndet ska levereras är mindre transparenta och ger mindre inflytande till mottagarländer än tidigare, trots att lokalt ägarskap är en grundprincip för effektivt bistånd.

5 2030 Dags att sikta högt Det här är EU-budgeten som måste leverera
Agenda 2030 Parisavtalet Löftet om 0,7 procent av BNI till bistånd varav minst 0,2 procent av BNI till de mest utsatta länderna 2030

6 EU:s nästa långtidsbudget
Vad är nytt I förslagen om biståndet? Stor flexibel budget, snabbt, kortsiktigt agerande Geografiskt stöd, till länder EU:s närområde: Afrika, Mellanöstern, Östeuropa Fokus på migration Kapacitetsstärkande av militära aktörer Öronmärkning till klimat Stöd till privata näringslivets investeringar Separata biståndsprogram Tematiskt stöd, t. ex. MR, CS Latinamerika, Asien

7 AidWatchrapportens rekommendationer
EU:s biståndsbudget AidWatchrapportens rekommendationer Agenda 2030, Parisavtalet och de mänskliga rättigheterna måste vara överordnade prioriteringar i hela budgeten och biståndets mål, fokus och arbetssätt. Ett ökat fokus på flexibilitet kräver bättre transparens och ansvarsutkrävande av EU. Rejält ökade ambitioner och tydlig öronmärkning när det gäller jämställdhet, klimat, mänsklig utveckling och stödet till låginkomstländerna. Se till att stödet till privata investeringar enbart ges där det finns tydliga utvecklingseffekter som inte hade uppstått utan subventioner, och att krav ställs på hållbart företagande och hantering av risker för miljö och mänskliga rättigheter. Bygg in samverkan med det civila samhället i utvecklingspolitiken och biståndsprogram.

8 Pengarna och prioriteringarna I EU:s bistånd
AidWatch 2018 Pengarna och prioriteringarna I EU:s bistånd