UNISDR:s förväntning på Making Cities Resilient kommuner

En presentation över ämnet: "UNISDR:s förväntning på Making Cities Resilient kommuner"— Presentationens avskrift:

1 UNISDR:s förväntning på Making Cities Resilient kommuner
Janet MCR-nätverkets funktion Vad är UNISDR:s förväntningar på de kommuner som är med i MCR-kampanjen? (MSB) Vad innebär ett medlemskap i MCR-kampanjen formellt? (MSB) Hur gör vi detta i praktiken? (MCR-kommuner) Vilka frågor ska in i nätverket t.ex. stranderosion, odlingssäsonger, skyfall, livsmedelsförsörjning? (MCR-kommuner) Vad har vi för mål? vad vill vi uppnå? (hänvisa till UNISDR:s förväntningar och MCR-kommuners vision) Arbetsformer: Arbete mellan möten? Internationella utbyten? (MCR-kommuner) Vad är mervärdet? (MSB och MCR-kommuner)

2 UNISDR:s förväntningar
Att MCR-kommuner: Förstå och använda innehållet i Sendairamverket (alla risker ingår förutom antagonistiskt hot och krig). Uppnå Sendairamverkets sju globala mål. Arbeta systematiskt med Making Cities Resilient:s 10 essentials. Janet

3 Sendairamverkets sju globala mål
Mål A: Minska dödligheten som orsakas av katastrofer Mål B: Minska antalet människor som drabbas av katastrofer. Mål C: Minska de ekonomiska förlusterna. Mål D: Minska skador på samhällsviktig verksamhet. Mål E: Öka antalet länder med nationella och lokala strategier för katastrofriskreducering 2020. Mål F: Stärka det internationella samarbetet med utvecklingsländer. Mål G. Öka användningen av system för tidig varning och riskinformation. Janet

4 UNISDR:s 10 Essentials for Making Cities Resilient
Katastrofriskreducering är en prioritet. Se till att det finns en organisation och samordning så att allas roller och ansvarsområden är tydliga. Tilldela en budget för riskreducerande arbete. Upprätthålla uppdaterad information om risker och sårbara områden. Ta fram riskbedömningar och använda dessa som utgångspunkt för stadsplanering. Investera i och underhåll riskreducerande infrastruktur. Utvärdera säkerheten i alla skolor och sjukvårdsinrättningar, och vidta åtgärder vid behov. Janet

5 UNISDR:s 10 Essentials for Making Cities Resilient
Ta hänsyn till risker i fysisk planering och tillämpa realistiska byggregler. Identifiera säker mark för invånare. Öka kunskapen om risker genom utbildingar vid skolor och lokalsamhällen. Skydda ekosystem och naturliga buffertar för att minska skador till följd av naturhändelser. Vidta klimatanpassningsåtgärder. Installera och underhåll system för tidig varning och akuta insatser. Stärk krishanteringsförmågan och genomför övningar. Tillämpa förebyggande och skadebegränsande åtgärder i återuppbyggnadsfasen. Se till att den drabbade befolkningens behov och medverkan sätts i centrum för uppbyggnadsarbetet. Janet

6 UNISDR:s förväntningar
Integrera arbete med klimatanpassning och hållbar utveckling. Publicera information om kommunens arbete på PreventionWeb. Utbyta erfarenheter med andra kommuner. Innovativa lösningar för att reducera katastrofrisker. Engagera politiker framförallt borgmästare Följa upp och rapportera. Janet

7 Vad innebär deltagande i MCR-kampanj formellt?
Janet Strategin ska hänger ihop med MSB:s vision

8 Vad innebär deltagande formellt?
Allting inom ramen för kampanjen är frivilligt. KS:s eller KF:s ordförande undertecknar ett UNISDR-certifikat som bevis att de stödjer DRR-arbete i kommunen. Kommunen bestämmer om KS:s/KF:s ordförande ska vara aktiv nationellt eller internationellt eller enbart lokalt. UNISDR kontaktar MSB om det saknas information om kommunens arbete eller om någon rapportering önskas. MCR-kommuner kan få inbjudningar av UNISDR till möten, konferenser, arbetsgrupper, remisser m.m. Janet

9 Sendairamverkets globala mål E1 och E2 om nationella och lokala strategier
Strategin ska hänger ihop med MSB:s vision Janet

10 Sendairamverkets sju globala mål
Mål A: Minska dödligheten som orsakas av katastrofer Mål B: Minska antalet människor som drabbas av katastrofer. Mål C: Minska de ekonomiska förlusterna. Mål D: Minska skador på samhällsviktig verksamhet. Mål E: Öka antalet länder med nationella och lokala strategier för katastrofriskreducering 2020. Mål F: Stärka det internationella samarbetet med utvecklingsländer. Mål G. Öka användningen av system för tidig varning och riskinformation. Janet

11 DRR-åtgärder bör höra ihop med Sendairamverkets prioriteringar
Janet Nationell risk- och förmåga NRFb

12 Sendairamverkets prio 3 och 4
Janet

13 UNISDR:s 10 kriterier för DRR-strategier
Innehålla mål, indikatorer och tidsramar. Syfta till att förebygga skapandet av nya risker. Syfta till att minska befintliga risker. Bidra till att stärka FN-nationernas ekonomisk, social, hälso- och miljömässig resiliens mot katastrofer. Utgå från riskbedömningar och förmågor. Janet Have different timescales, with targets, indicators and time frames. Have aims at preventing the creation of risk. Have aims at reducing existing risk. Have aims at strengthening economic, social, health and environmental resilience. Be based on risk knowledge and assessments to identify risks at the local and national levels of the technical, financial and administrative disaster risk management capacity. Mainstream and integrate disaster risk reduction within and across all sectors. Guide to allocation of the necessary resources at all levels of administration for the development and the implementation of DRR strategies in all relevant sectors. Strengthen disaster preparedness for response and integrate DRR response preparedness and development measures to make nations and communities resilient to disasters. Promote policy coherence relevant to disaster risk reduction such as sustainable development, poverty eradication, and climate change, notably with the SDGs and the Paris Agreement. Have mechanisms to follow-up, periodically assess and publicly report on progress.

14 UNISDR:s 10 kriterier för DRR-strategier
Införa DRR i alla sektorer i samhället. Stöd i resursfördelning för DRR på alla nivåer. Förstärka förberedande arbete och operativa insatser. Ett instrument för att sammankoppla DRR-arbete med tillämpningen av andra policyområden såsom hållbar utveckling och klimatanpassning. Beskriva processer för uppföljning, regelbunden utvärdering och rapportering. Janet Have different timescales, with targets, indicators and time frames. Have aims at preventing the creation of risk. Have aims at reducing existing risk. Have aims at strengthening economic, social, health and environmental resilience. Be based on risk knowledge and assessments to identify risks at the local and national levels of the technical, financial and administrative disaster risk management capacity. Mainstream and integrate disaster risk reduction within and across all sectors. Guide to allocation of the necessary resources at all levels of administration for the development and the implementation of DRR strategies in all relevant sectors. Strengthen disaster preparedness for response and integrate DRR response preparedness and development measures to make nations and communities resilient to disasters. Promote policy coherence relevant to disaster risk reduction such as sustainable development, poverty eradication, and climate change, notably with the SDGs and the Paris Agreement. Have mechanisms to follow-up, periodically assess and publicly report on progress.

15 Regeringskansliet MSB
Hur långt har vi kommit med en nationell DRR-strategi? Regeringskansliet MSB Interna diskussioner med flera av MSB:s enheter om olika alternativ om hur vi bör gå tillväga Möte med Regeringskansliet MSB:s studie om DRR-strategier Minna Sverige har uppfattningen om att vi uppfyller intentionerna med en nationell strategi genom befintlig lagstiftning. Men vi har ingen formell, fysisk produkt som utgör denna strategi. MSB kommer att föra en dialog med departementet (Ju) om hur vi ska tolka UNISDR:s intentioner med vad en strategi är. Vi ska diskutera om departementet uppfattar att vi idag lever upp till en nationell strategi – eller om detta måste vara ett särskilt dokument. Studie Lunds universitet LUCSUS ( hållbar utveckling) Dr, Christine Wamsler

16 Lokala DRR-strategier
Bör baseras på kommunens arbete med DRR-lagar. Strategin bör innehålla mål och indikatorer för: risk och sårbarhetsanalyser förebyggande av olyckor krisberedskap utbildningar och övningar tidig varning klimatanpassning hållbar utveckling Minna RSA-indikatorer som en del av strategin. Vilka handlingsplaner skriver kommuner i nuläget enligt de olika DRR-relaterade lagarna? Kommunal handlingsplan enligt skydd mot olyckor Något för Agenda 2030? Klimatanpassning?