Välkommen till Grundkursen!

En presentation över ämnet: "Välkommen till Grundkursen!"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till Grundkursen!
Presentation av dig själv - Vem är du och vad är ditt uppdrag i Fysioterapeuterna! Be deltagarna presentera sig, vad dom har för fackligt uppdrag i förbundet och vilka förväntningar deltagarna har på kursen. Vilka frågor vill dom få svar på. Tips : bocka av på närvarolistan under tiden presentation av deltagarna görs. Tips: skriv upp dessa förväntningar och frågor på ett blädderblock – och gå tillbaka till dom i slutet av dagen för att se vad dagen gav och att alla frågor är besvarade. Namn och ditt uppdrag i Fysioterapeuterna Datum

2 Dagens hålltider 08.30 Inledning och presentation 10.30 Förmiddagsfika
Lunch 15.15 Eftermiddagsfika 17.00 Avslutning Några inledande ordningsregler: ¤ Kommer finnas tid för frågor under dagen (välj om du vill ha löpande frågor eller ta en frågestund i samlad form). Frågor som bland annat kommer besvaras idag är: Vad innebär ett fackligt uppdrag, Vad är Fysioterapeuterna? Vad är arbetsrätt, arbetsmarknadens parter och kollektivavtal? Vad behöver du veta om MBL och FML? Viktigt att veta om samverkan och hur den ska fungera?

3 Vem är förtroendevald? Vad innebär då ett fackligt uppdrag? (Ställ frågan så får gruppen berätta – eller gå direkt på punkterna själv): Du har fått ett förtroende, ett engagemang, vill, har möjlighet och rätt att påverka Du får vara delaktig och får tidig info om vad som är på gång i verksamheten och kan företräda dina medlemmar och tillvaratar deras intressen Du kan inspirera andra till fackligt engagemang och rekrytera medlemmar Du får ny eller bättre kunskap om arbetsrätt och förhandling och får en personlig utveckling och bygger CV Tänk på: Din kunskap/kompetens som fysioterapeut behöver arbetsgivaren i sitt arbete, vid alla sina förslag om förändringar för medarbetare och verksamhet med fokus på att förhindra att arbetsgivaren tar förhastade ogenomtänkta beslut, som får dyra eller allvarliga konsekvenser för medarbetare, verksamhet och patienter. Du behöver inte vara något proffs på arbetsrätt och förhandlingar. En förhandling är inget märkvärdigare än ett möte mellan två personer, som kanske har olika åsikt, men som har målet att nå en samsyn kring en lösning. Du som förtroendevald har till uppdrag att vara ”öga och öra” i verksamheten! Känner/ser du att något inte verkar ok, ja då signalerar du till förhandlingsrådsledamot, skyddsombud, distriktsstyrelsen eller kansliets ombudsmän. Du får löpande digitala nyheter och stöd, Förtroendevald bör gå de kurser som förbundet erbjuder.

4 Fysioterapeuterna Lön Profession Position
Fysioterapeuterna är en facklig professionsorganisation. Förbundets verksamhetsidé är att tillvarata fysioterapeuters fackliga och yrkesmässiga intressen.  Förbundet är partipolitiskt obundet och vi tillhör Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) tillsammans med andra självständiga fackliga professionsförbund, t ex Sveriges Psykologförbund, arbetsterapeuterna, Jusek, Sveriges Ingenjörer etc Position

5 Visionen: ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse”
Trovärdiga Tillsammans Fysioterapeuternas uppdrag, värdegrund, vision och mål är antagna på kongressen 2016. Förbundets uppdrag ”Att stödja våra medlemmar i arbetet för god och jämlik hälsa genom hälso- och sjukvård samt förebyggande och hälsofrämjande insatser av högsta kvalitet” Fysioterapeuternas värdegrund I rörelse -Vi är ett förbund i ständig rörelse och utveckling. Trovärdig - Vi säkerställer vårt långsiktiga inflytande genom att alltid vara trovärdiga. Tillsammans - Vi bygger vår framgång på samarbete inom och utom förbundet. Värdegrunden ska genomsyra förbundets alla delar och innebär att förbundet ska arbeta på ett sätt så att vi är ett förbund i ständig rörelse och utveckling, att vi säkerställer vårt långsiktiga inflytande genom att alltid vara trovärdiga och att vi bygger vår framgång på samarbete inom och utom förbundet. Värdegrunden utgår naturligt från allas lika värde och möjlighet, där Fysioterapeuterna vill vara en del av och bidra till ett inkluderande samhälle som bygger på jämlikhet, mångfald och respekt för alla människor. En stark värdegrund gör det möjligt för oss att med kraft förändra arbetsliv, hälso- och sjukvård och samhälle. Fysioterapeuternas vision: ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse”. Fysioterapeuterna kommer inte ensamma att kunna nå visionen om att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. Men vi kan driva utveckling och påverka och ta vår del av ansvaret. Grunden är att förbundet ska fortsätta arbeta utifrån tre sammanhållna dimensioner: medlemmarnas löner och villkor, professionens utveckling och professionens position i hälso- och sjukvården och samhället  Visionen: ”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse”

6 Förbundets organisation
Kongress Distriktsråd Förhandlingsråd Distrikt Professionsråd Förbundsstyrelse Sektioner Företagarråd Vetenskapligt råd Studentsektionen Förbundskansli Fysioterapeuterna Service AB Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och hålls vart fjärde år. Fysioterapeuterna styrs av Förbundsstyrelsen (FS), som väljs på kongressen och leds av en heltidsarvoderad ordförande Stefan Jutterdal. Råden utgör ett rådgivande organ till FS och har ledamöter i respektive distriktsstyrelse. Sektioner För närvarande finns det 16 sektioner med olika inriktningar, inom medicinska områden. Medlemskap i en (1) sektion ingår i förbundets medlemskap Studentsektionen har en egen styrelse och ordföranden finns med på FS möten. Fysioterapeuternas Service AB är ett dotterbolag till Fysioterapeuterna och servar våra Företagare På förbundskansliet i Stockholm finns 16 tjänstemän som bl a arbetar med professionsfrågor, forskning, utveckling, utbildning, centrala förhandlingar, juridisk rådgivning, information, opinionsbildning mm. Etiskt råd

7 Förbundets distrikt 21 distrikt över landet
Distriktet är förbundet i miniatyr Utser förtroendevalda Verkar för att stärka samhörigheten mellan medlemmar och förtroendevalda Vara ett forum för diskussion av gemensamma frågor Förbundet har 21 distrikt och den indelningen är beslutad av FS och motsvarar landets läns och regionsindelning. Distriktsstyrelsen motsvarar FS på lokal nivå. Den följer förbundets stadgar och distriktens ekonomiska verksamhet är en del av förbundets ekonomiska verksamhet. Mellan årsmötena leds distriktet av styrelsen. Valbar till styrelsen är varje medlem i distriktet. Distriktsstyrelsen bör bestå av ordförande, sekreterare, kassör, studentrepresentant, förhandlingsrådsledamot, företagarrepresentant mfl. Distriktsstyrelsen ska fatta beslut om firmatecknare och attesterare av räkningar. Distriktet har ansvaret att: Genomföra en medlemsinriktad verksamhet, tex möten, vara stöd för distriktets medlemsföreningar och driva för medlemmarna viktiga frågor. Utse, godkänna och anmäla fackliga representanter för medlemmarna på arbetsplatserna i distriktet. Skapa nätverk mellan fackligt förtroendevalda i distriktets olika delar. Rekrytera både medlemmar och förtroendevalda. Utbilda nya förtroendevalda etc Distriktsstyrelsen utser: arbetsplatsombud, representanter till Sacoråd alternativ akademikerförening, representanter till samverkansgrupper , representanter till uppdrag som gäller frågor av övergripande natur, skyddsombud

8 Sektioner Förbundets nationella nätverk i professionsfrågor
Omfattar medlemmar som aktivt väljer att tillhöra sektionen Deltar med en representant i professionsrådet Nominerar representanter till specialistkommittén Sektionerna är: förbundets nationella nätverk i professionsfrågor forum för diskussion av gemensamma frågor som rör professionsutveckling Håller medlemmarna uppdaterade om forskning Specialistkommittén: har till uppgift att granska och besluta om specialistkompetens och att godkänna handledare och studieplaner. Kommittén ska också i samråd med handläggande tjänsteman och vetenskapliga rådet ansvara för utformning och utveckling av specialistordningen, som sedan beslutas av förbundsstyrelsen. Specialistkommittén består av fem ledamöter som utses av FS efter nominering av sektionerna. Tänk på: Medlemskap i en sektion ingår i förbundsmedlemskapet, men du måste själv göra ett aktivt val. Förbundet har 16 sektioner med olika inriktningar så det är viktigt att du uppmanar medlemmar att verkligen gå med i en sektion. Mellan årsmötena leds sektion av styrelsen. Valbar till sektionsstyrelsen är varje medlem i sektionen. Sektionsstyrelsen bör bestå av ordförande, sekreterare, kassör samt ledamöter.

9 Studentsektionen Arbetar för att utbildningarna ska vara så bra som möjligt för att studenter ska få en god grund att stå på under och efter utbildningen. Finns representerade i Saco Studentråd. Arrangerar föreläsningar Betona vikten av: föreläsningen ”Inför arbetslivet” som ska anordnas i samarbete med distriktsstyrelsen på studieorten med syfte att ge studenterna information om arbetsarenor, tips och information avseende jobbsökning, ansökan, CV, anställningsintervju, lön och nyttan, tryggheten och förmånerna att vara medlem i förbundet efter studietiden. Hur är Studentsektionen organiserade? Består av åtta ledamöter, en från varje utbildningsort Ordförande är adjungerad till FS. Styrelsen är vald för ett år i taget

10 Årsmötes-handlingar till kansliet
Medlems-möte/ aktivitet Fysioterapins Dag Verksamhets-plan och budget Förbundets stadgar beskriver vad som förväntas av distriktet/sektionen. Varje distrikts- eller sektionsmedlem har rösträtt vid årsmötet Till kallelsen ska det bifogas; föredragningslista/dagordning, verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, resultat- och balansräkning, valberedningens förslag till styrelse Glöm inte att lyssna in vad medlemmarna tycker är viktiga frågor samtidigt som informationen om distriktets verksamhet är viktig för medlemmen. Ta del – och dela med!!! Det är oerhört viktigt att vi tillsammans ser till att många kommer på årsmötena för att hålla det fackliga engagemanget. Självklart så ska du som är fackligt förtroendevald själv gå på årsmötet och verka för att medlemmarna på din arbetsplats också kommer. Utöver årsmöten: Tänk på att medlemmars önskemål, behov och de aktuella frågorna i distriktet avgör mötefrekvens och ämne. Möten som är viktiga att genomföra med kontinuitet är: Arbetsplatsmöten: är grund för lokalt fackligt arbete, frågor som rör arbetsförhållanden såväl som professionsfrågor. Informationsträffar: syftar till att informera om aktuella händelser, beslut eller annat som påverkar medlemmarna. Gemensam aktivitet: social samvaro - även sätt att rekrytera medlemmar/fackliga. Tips till dig i distriktsstyrelsen som ska arrangera ett årsmöte: kombinera med en utbildningseftermiddag eller intressant föreläsare, bjuda på god mat etc etc för att locka deltagare.

11 Arbetsplats-ombud Informera Medlems-möten Samverkan Förhandla
Individstöd Rekrytera Medlems-möten ¤ En ledamot i distriktsstyrelsen ska skriftligt anmäla dig som arbetsplatsombud till Din arbetsgivare och till medlemsregistret ¤ Du är facklig företrädare för Fysioterapeuterna och har rätt att företräda dina medlemmar i fackliga frågor gentemot arbetsgivaren på din arbetsplats. ¤ Dina rättigheter regleras i Förtroendemannalagen FML, Fackliga frågor innebär: att Du har mandat att företräda Dina medlemmar ”i förhållandet mellan arbetsgivaren-arbetstagaren”, alltså i frågor som rör dennes arbete, arbetsförhållande, anställningsvillkor etc Tänk på: att ni kan vara fler arbetsplatsombud för Fysioterapeuterna på en arbetsplats, vilket underlättar för er t ex om en av er sitter i samverkan kan den andre ta löneöversyn etc. - Sträva efter ett bra samarbete med andra förbund som t ex Vårdförbundet eller FSA för att göra gemensam sak och driva eller hjälpas åt i facklig fråga/ärende. Viktigt !!! Ambitionen är att det på alla arbetsplatser där förbundet har medlemmar ska finnas ett arbetsplatsombud!

12 Individärende Är det en medlem?
1 Är det en medlem? 2 Begär skriftlig information från medlem – vad rör frågan? 3 Kontakta arbetsgivaren – be om skriftligt svar 4 Återkoppla till medlemmen När en medlem kontaktar dig för råd och stöd i en fråga eller ett ärende som leder till att du måste agera/begära förhandling med arbetsgivaren bör följande tas med i beaktande; ¤ vill medlemmen bara ”prata av sig” eller ha hjälp i en saklig fråga? ¤ rör frågan ”förhållandet arbetsgivare - arbetstagare”? Är det en lag eller avtalsfråga? ¤ få medlemmens tillåtelse att kontakta arbetsgivaren ¤ lova inget, som du inte kan hålla eller inge falska förhoppningar – säg att du återkommer när du ”undersökt” saken ¤ ta stöd/bolla ärendet med förhandlingsrådsledamot, annan lokal facklig kollega, skyddsombud eller central ombudsman på kansliet på deras telefonjourer Tänk på; om någon t ex klagar på lön, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö. Vad har du själv gjort? Hur förberedde du dig inför lönesamtalet, har du begärt ett samtal med din chef för att diskutera igenom dina arbetsuppgifter/ansvarsområden? Vi är alla vår arbetsmiljö, men arbetsgivaren är ytterst ansvarig! Har du signalerat till chefen, pratat med lokal facklig företrädare eller skyddsombud etc? Lätt att bara gnälla, men alla har ett eget ansvar och sen finns vi förtroendevalda här för att ge råd och stöd och agera när det behövs.

13 Genomgå arbetsmiljö-utbildning
Skyddsombud Informera Genomgå arbetsmiljö-utbildning Psykiska och sociala frågor Bevaka SAM Samverkan Skyddsombud företräder samtliga anställda på arbetsstället även de som är oorganiserade (inte med i något fackförbund), Arbetar endast med arbetsmiljöfrågor, kan i vissa situationer stoppa verksamheten pga bristande arbetsmiljö med stöd av Arbetsmiljölagen (AML), rättigheter och uppdrag regleras i AML, Om det finns fler än 5 anställda SKA det finnas ett skyddsombud och fler än 50 anställda –en skyddskommitté, enl AML. Finns det fler än ett skyddsombud på en arbetsplats, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet. Tänk på: arbetsmiljöfrågor och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska alltid finnas med på dagordningen i möten/samverkan/förhandlingar. SAM är inte bara en skyddsrond en gång per år!!! SAM ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Den ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har enligt AML huvudansvaret för Arbetsmiljön in sin verksamhet. Eftersom skyddsombudet företräder samtliga medarbetare på arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att utbilda dig i ditt uppdrag. Arbetsgivaren brister ofta i detta ansvar – men stå på dig, arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön enligt AML. TIPS; Arbetsmiljöverkets hemsida

14 Förhandlings-rådsledamot
Informera Möten med arbetsgivare Samverkan Förhandla Individstöd Rekrytera/ utbilda Teckna lokala kollektivavtal Ledamot i distriktsstyrelsen som har det regionala förhandlingsansvaret i distriktet. Beroende på medlemsantal i landstinget, har dessa personer, vad man brukar kalla, ”facklig tid”. Om det finns 500 medlemmar motsvarar detta rätt att jobba 100 % med sitt fackliga uppdrag/en heltid. Det gör att vi i flera distrikt har heltidsfackliga förhandlingsrådsledamöter t ex Skåne, Östergötland, Västernorrland, Kronoberg m.fl. Kansliets ombudsmän har ett nära samarbete med förhandlingsrådsledamöterna, som utgör deras ”förlängda arm” ut i distriktet. Vid mer komplicerade ärenden driver dessa två personer ärendet/förhandlingen lokalt tillsammans med dig, som arbetsplatsombud/skyddsombud, eftersom du har lokal kännedom om verksamheten. Det är förhandlingsrådsledamoten, efter samråd med ombudsman, som kan få mandat att underteckna kollektivavtal i distriktet oavsett om arbetsgivaren är landsting/region eller kommun. Utgångspunkten är annars att det är ombudsmannen som undertecknar kollektivavtal i distriktet. Viktigt att du omgående kontaktar förhandlingsrådsledamoten när arbetsgivaren talat om eller lagt förslag på kollektivavtal.

15 A R B E T S Ä Centrala kollektiv-avtal Arbetsrättslig lagstiftning
Lokala kollektivavtal Enskilda anställnings- avtal Arbetsrätt är ett samlingsbegrepp för de regler, dvs. lagar och avtal, som rör förhållandet mellan arbetsgivare-arbetstagare. Syfte att skydda arbetstagaren i sin anställning OCH tydliggör rättigheter, skyldigheter och ansvar FÖR BÅDA PARTER. Den arbetsrättsliga lagstiftningen är grundfundamentet vi står på, men det är ett ganska grovmaskigt skyddsnät, som t ex inte reglerar rätt till årligt lönesamtal eller fler än 25 semesterdagar. De centrala kollektivavtalen tecknas av arbetsmarknadens parter för t ex anställda inom alla landsting och kommuner i Sverige De lokala kollektivavtalen tecknas i sin tur t ex för anställda i en kommun eller på en arbetsplats och kan röra flextid, samverkan. Anställningsavtalet är en överenskommelse mellan den anställde och dennes chef. Tänk på: Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal, innebär det ett stort ansvar för den enskilde att se till att få ner en rad viktiga saker i sitt anställningsavtal, t ex rätt till årligt lönesamtal, lön, pensionsinbetalningar, försäkringar etc, vilket inte arbetsgivaren har någon skyldighet till, utan kollektivavtal. Det finns information på vår hemsida om alla de punkter, som den enskilde måste bevaka om arbetsgivaren saknar kollektivavtal. Förbundet uppmanar givetvis sina medlemmar att söka arbete hos arbetsgivare som har kollektivavtal. EU-rätt Grundlagstiftning

16 Centralorganisationer på arbetsmarknaden
Arbetstagarsidan Arbetsgivarsidan Arbetsmarknadens parter är en enskild arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation/fackförbund. Arbetsmarknadens parter tecknar kollektivavtal. Bilden visar centralorganisationerna på både arbetsgivare/arbetstagarsidan. Förbundets största motpart är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som är en arbetsgivarorganisation för landsting, kommuner och regioner. Förbundets motpart på privat sektor är Vårdföretagarna Almega. Förbundet tillhör Saco som är en facklig centralorganisation för Sveriges akademiker, Saco har inte partsställning – alltså inte rätt att teckna kollektivavtal för förbundens räkning. Den rätten har endast varje enskilt förbund!! Tänk på: Ni kanske har stött på uttrycken Sacoråd eller representant för Saco i samverkan. Vi återkommer till samverkan, men tänk på att det som avses är ett samverkansorgan, där en eller flera representanter tillhör förbund som ingår i Saco. Saco som samlingsnamn kan aldrig gå in som motpart i en förhandling, löneöversyn, individärende eller underteckna ett kollektivavtal. Den rätten och mandatet har varje enskilt förbund!!! Sacoråd: dom på arbetsplatsen representerade sacoförbunden bildar en förening och väljer/utser inom sig vem som ska företräda sacoförbundens medlemmar på arbetsplatsen, kommunen, regionen, landstinget. Tex en facklig företrädare för Fysioterapeuterna får då ”saco-mandat”. Det innebär att denna person tex har rätt att agera i samverkan i samtliga förbunds medlemmars intressen.

17 Förtroendemannalagen (FML)
Rätt till ledighet 1. En facklig uppgift = frågor som rör förhållande medarbetare - arbetsgivare 2. Rätt till den ledighet som fordras för det fackliga arbetet 3. Ledighet ska vara skälig med hänsyn till förhållande på arbetsplatsen Rätt till betald ledighet Punkt 1-3 ovan SAMT 4. facklig verksamhet på förtroendemannens egna arbetsplats FML reglerar rättigheterna som facklig förtroendeman. Det finns också ett centralt kollektivavtal för fackliga förtroendemän från 1976 (AFF/LAFF 76) för dig som jobbar inom kommun och landsting. Viktigt; styrelseuppdrag, rekrytering, lobbying mot politiker etc omfattas INTE av FML inte får göras på arbetstid pga att det saknar denna anknytning. ¤ Du har rätt till den ledighets som behövs för att utföra ditt fackliga uppdrag! Tänk på att även förberedelse, restid och uppföljning ska räknas in. ¤ Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig och ge dig förutsättningar för att kunna utföra ditt fackliga uppdrag! Planera att du och din chef går igenom hur ditt ”fackliga år” ser ut (hur du vill förlägga din fackliga ledighet t ex viss dag per vecka). ¤ Du får inte missgynnas pga ditt fackliga uppdrag vad gäller löneutveckling, anställningsförhållanden etc, jmf med föräldralediga. ¤ Ditt uppdrag ska vara anmält till din arbetsgivare Löpande tid är den tid när arbetsgivaren kallar dig till samverkan, förhandlingar, löneöversyner etc. Den är m.a.o. obegränsad!!!!!! Fast tid beräknas utifrån 4 timmar per år och medlem, som framgår i kollektivavtalet AFF/LAFF 76. Kan finnas lokala kollektivavtal avseende facklig tid. Viktigt att du går hem och ser efter vad ni har.

18 Medbestämmandelagen (MBL)
19 § Arbetsgivaren ska informera tidigt! 11 § Arbetsgivaren ska kalla till förhandling innan beslut fattas! Du har rätt att få/begära underlag Du ska ges möjlighet att påverka Du ska förstå vad förslaget innebär och vilka konsekvenser det får för dig och dina medlemmar Båda parter ska sträva efter att nå beslut i enighet Oenighet – måste framgå i protokollet Lagstiftarens syfte är att arbetstagarsidan ska få insyn och medbestämmande i frågor som får konsekvenser för de anställda. Grundläggande: Arbetsgivaren har en informations- och förhandlingsskyldighet innan beslut fattas!!! Det gäller i alla frågor som påverkar medlemmarnas arbetsvillkor och anställningsförhållanden. Informationsskyldigheten (19 § MBL) innebär: ¤ att du fortlöpande ska få information om vad som är på G och att arbetsgivaren ska lämna den till dig, så snart den finns tillgänglig. (Före mötet/förhandling. alltså inte sent en eftermiddag dagen före förhandling) ¤ att Du som facklig förtroendeman har rätt att begära underlag av olika slag eller att arbetsgivaren ska komplettera bristfällig information. Arbetsgivaren kan inte neka dig! Förhandlingsskyldigheten (11 § MBL) innebär: ¤ att arbetsgivaren ska inleda förhandlingen i så god tid att förhandlingen blir ett naturligt led i beslutsprocessen hos arbetsgivaren tillsammans med dig, som facklig företrädare ¤ arbetsgivaren ska påkalla förhandling innan arbetsgivaren får gå till beslut. ¤ Förhandlingen måste vara avslutad innan arbetsgivaren får verkställa sitt beslut. ¤ Båda parter är skyldiga att inställa sig om förhandling påkallats. Tänk på: Gå inte i fällan och gå med på ett beslut för att arbetsgivaren skyller på t ex tidsbrist. Arbetsgivaren ska ha framförhållning och god planering och kan inte skylla på tidsbrist för att forcera fram ett beslut. Du har verksamhetens och dina medlemmars bästa för ögonen, vilket gör att du inte ska gå med på ett snabbt beslut som du inte vet/fått klarhet i vad det innebär eller får för konsekvenser. Tänk på: våga fråga, ifrågasätta och be om kompletterande underlag t ex risk- och konsekvensanalyser inkl handlingsplaner! Du måste förstå vad du tar beslut om! Tips: PTK:s bok ”Att vara med innan besluten fattas”

19 Arbetsmiljölagen (AML)
förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och syfta till en god arbetsmiljö arbetsgivaren ansvarar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i samverkan med arbetstagarna alla anställda har rätt och skyldighet att säga till när man upptäcker att något är fel eller inte fungerar bra arbetsförhållandena ska anpassas till arbetstagarnas olika förutsättningar i såväl fysiskt som psykiskt avseende Arbetsmiljön finns reglerad i Arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen och en mängd föreskrifter, som utfärdas av Arbetsmiljöverket. I AML står att arbetsförhållandena ska vara anpassade till människans förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänseende, så att man inte utsätts för fara på jobbet, som kan leda till skador eller ohälsa. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön är god, men alla anställda är skyldiga att hjälpa till, följa de säkerhetsföreskrifter som finns och slå larm, om de upptäcker något som är fel.   Skyddsombud företräder samtliga medarbetare på arbetsplatsen oavsett facklig tillhörighet i arbetsmiljöfrågor gentemot arbetsgivaren vilket regleras i AML.

20 Arbetstagar-organisation Arbetsgivar-organisation
Kollektivavtal Kompletterar lagarna och reglerar rättigheter och skyldigheter - Skriftligt - Bindande Skriftlig överenskommelse mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare, som reglerar t ex anställningsvillkor och löner för de anställda. Det kan alltså reglera anställningsvillkor, lön och övriga frågor som hör till förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalet kompletterar de arbetsrättsliga lagarnas regler, som är ett ganska grovmaskigt skyddsnät för din anställning. Bestämmelser om kollektivavtal finns främst reglerat i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Avtalen kan gälla tillsvidare eller kan vara tidsbundna. Förbundets löneavtal är ”nivålösa” inom både privat och offentlig sektor för förbundets medlemmar. Tänk på: Kollektivavtalen ska i sin helhet vara förmånligare än lagarna.

21 Centrala kollektivavtal
Sveriges Kommuner och landsting (SKL): HÖK16 - Huvudöverenskommelse, om lön och allmänna anställningsvillkor Allmänna bestämmelser Avtal om samverkan och arbetsmiljö – centralt ramavtal för samverkan AFF/LAFF 76 – villkoren för facklig ffm Vårdföretagarna Almega: Bransch D – Företagshälsovård Bransch E – vård, behandling och omsorg Bransch F – Äldreomsorg Arbetsgivarverket: Villkorsavtal – T (allmänna anställningsvillkor) Rals-T (löneavtal) Här har vi de olika centrala kollektivavtalen, som de flesta av våra medlemmar omfattas av. Inom offentlig sektor Avtalet heter HÖK 16 och det betyder Huvudöverenskommelse, vilket är själva förhandlingsprotokollet för ”alltihop” och sen är det ett antal bilagor kopplade till det: Bilaga 1 utgör löneavtalet Bilaga 2 heter Allmänna bestämmelser (AB) och innehåller anställningsvillkoren t ex semester, försäkringar, arbetstid, tjänstledighet etc. Bilaga 5 heter Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning - centrala parters syn på hur du och din arbetsgivare ska genomföra löneöversynen. Den är inget kollektivavtal men ska ses som en vägledning eller ”manus” för dig och din arbetsgivare. Inom privat sektor Här har vi flera centrala kollektivavtal beroende på verksamhet. Dessa ”äger Fysioterapeuterna” och undertecknar för flera andra förbund inom Saco t ex Akademikerförbundet SSR. Vår motpart är Vårdföretagarna, som ingår i en ”paraplyorganisation” motsvarande Saco, som heter Almega. Frågar man vissa arbetsgivare eller medlemmar på privatsidan, vilket kollektivavtal de omfattas av, blir svaret Almega eller Vårdföretagarna, men det är Bransch D, E eller F, som är intressant att veta. SIDA 21

22 Lokalt kollektivavtal
Löneavtal Offentlig sektor = LOK Privat sektor = inget lokalt avtal tecknas Andra lokala kollektivavtal Flextidsavtal Samverkansavtal Förhandlas fram av dig i samråd med förhandlingsrådsledamot Undertecknas av förhandlingsrådsledamoten Lokalt kollektivavtal berör t ex en kommun, ett landsting eller en verksamhet. Löneavtal; Inom offentlig sektor gäller centrala avtalet HÖK 16 i alla kommuner, landsting och regioner. Formellt måste varje kommun, landsting och region underteckna en lokal överenskommelse sk LOK för att kunna följa avtalet. Mall på en LOK i Bilaga 6 i HÖK 16. Inom privat sektor gäller centrala kollektivavtalet direkt och inga lokala avtal för lön behöver tecknas. Tänk på: När arbetsgivaren föreslår att teckna ett lokalt kollektivavtal ska du t vara delaktig för att påverka avtalets formuleringar. Det är aldrig bråttom att klubba igenom ett kollektivavtal oavsett. Det är en process, där formuleringar och förbättringar måste stötas och blötas för att avtalet ska bli tydligt och välformulerat. Fråga om du inte förstår en formulering! Inte alltför sällan så förstår inte arbetsgivaren heller, men har fått direktiv att det ska gå fort…. Personer på alla platser i organisationen kommer och går, men ett skrivet avtal ska bestå, Kontakta omgående förhandlingsrådsledamot för att bolla formuleringar etc, eftersom du inte har mandat att underteckna ett kollektivavtalet när det är färdigförhandlat.

23 Samverkan Arbetsgivaren och fackliga organisationer kan teckna ett s.k. samverkansavtal, vilket är ett kollektivavtal där arbetsgivaren fullgör sin informations- och förhandlingsskyldighet enligt MBL 11 och 19§§, Samverkan ska vara en naturlig del av den löpande verksamheten, som inkluderar såväl anställda, arbetsmiljö och ekonomi som organisationsfrågor för ökat engagemang, verksamhetutveckling, en god arbetsmiljö, ett öppet samtalsklimat, bättre resursutnyttjande, ökad kostnadseffektivitet m m ¤ APT - där möts chef och medarbetare för dialog. ¤ På APT ska INTE arbetsgivaren fullgöra sin information- och förhandlingsskyldighet eftersom utan det ska ske i samverkansgrupp. ¤ I samverkansgrupperna möts fackliga företrädare och arbetsgivarrepresentanter, alltså parterna ¤ Arbetsgivaren ska informera och motivera sina förslag till verksamhetsförändring/utveckling ¤ Det ska finnas en tydlig dagordning, där det framgår vad som ska informeras (§19) och vad som ska gå till beslut (§11) ¤ Arbetsgivaren ska förse de fackliga företrädarna med underlag i god tid före mötet (alltså inte vid sittande bord!) ”Regel” - 7 dagar innan mötet beroende på ärende. ¤ Arbetsgivaren får INTE besluta eller verkställa beslutet förrän ärendet är färdigförhandlat i samverkan. Tänk på: Om arbetsgivaren brister i sin information och ”klubbar igenom” sina beslut utan samverkan - det är ett brott, som förbundet kan påkalla tvist om. Brott mot samverkansavtal är förenat med skadeståndsskyldighet. Om arbetsgivaren inte följer avtalet kan det sägas upp, vilket är en kraftig markering från de fackliga organisationerna.

24 Förhandling Före förhandling bestäms; Vem som ska skriva protokoll?
När anses förhandlingen avslutad? Lyssna in varandras synpunkter försök nå enighet i beslutet Under förhandling Ajournera Efter förhandlingen; Protokollet ska spegla allt vad som sades på mötet Vid oenighet – tydlig skrivning i protokollet. Tänk på: kontakta alltid förhandlingsrådsledamoten om/när du märker att förhandlingen nog kommer avslutas i oenighet. Före förhandling - Det är gängse att arbetsgivaren skriver protokoll och förhandlingen anses avslutad – NÄR protokollet är justerat! Under förhandling - ajournera om du fått nya uppgifter under sittande möte, om arbetsgivaren behöver komplettera sitt underlag eller om du behöver rådrum och stämma av med dina medlemmar eller t ex förhandlingsrådsledamot Efter förhandling - Arbetsgivaren kan inte välja att ”tvätta bort” (bortse från) det som sagts på förhandlingen – även om det är för dem ofördelaktiga saker! Tänk på att få ordet oenighet till protokollet om ni till slut inte kan enas. Det är avgörande för möjligheten att begära central förhandling i ärendet. Om ni inte kan nå enighet är det oerhört viktigt att du verkligen får ner alla dina/förbundets synpunkter etc i protokollet. Detta för att du ska kunna visa dina medlemmar att du gjort allt som varit möjligt i frågan. Tänk på: kontakta alltid förhandlingsrådsledamoten om/när du märker att förhandlingen nog kommer avslutas i oenighet. Detta för att hinna bedöma om central förhandling är aktuell. Anledning – kort frist endast 7 dagar från det att lokal förhandlingen är avslutad att påkalla central förhandling. Tips; du kan spela in förhandlingen! Du behöver inget medgivande om du själv deltar, även om det är oartigt att inte fråga.

25 Påverkansarbete målgrupp? beslutsgång? vad är uppdraget?
åstadkomma? HUR målgrupp? beslutsgång? vem tycker vad? representant? Uppföljning Att påverka är att få någon att ändra uppfattning med upprepade insatser, att få folk att se det du själv ser i syfte att få någon att ändra beteende eller agera annorlunda. Grunden för allt effektivt påverkansarbete är att vi vet vad vi vill. Det måste finnas konkreta mål för vår verksamhet, vilket är grundläggande för att kunna använda resurser på ett bra sätt och för att kunna planera rätt aktiviteter. Tillsammans vill vi påverka tex: myndigheter, patientgrupper, SKL, chefer på våra arbetsplatser, hälso- och sjukvårdspolitiker på lokal, regional och central nivå, media, andra yrkesgrupper – Fråga deltagarna om de kan nämna några fler? Exempel på aktiviteter: Skriv debattartikel med stöd av kansliet, anordna aktiviteter på Fysioterapins dag, anordna ”lärandelunch” och bjud in politiker, anordna öppet hus för allmänheten, kontakta patientföreningar, arrangera seminarier/föreläsningar för allmänheten och/eller patientföreningar

26 R E K Y T I N G Många vet inte vilken skillnad ett medlemskap gör, hur en fackförening arbetar eller vad ett kollektivavtal är. Ovan bild talar för sig själv. Utan kollektivavtal har du inte ens rätt till ett årligt lönesamtal, försäkringar eller många av de anställningsvillkor, som medlemmar omfattas av. Tillsammans är vi Fysioterapeuterna och det är viktigt att vi känner gemenskap och att vi alla har lika stort ansvar att hjälpas åt att tala om för patienter, kollegor, beslutsfattare, politiker och chefer att vårt bidrag till svensk hälso- och sjukvård är ovärderlig! Fler medlemmar =större möjligheter att nå mål! Fråga deltagarna om hur de arbetar med rekrytering av medlemmar och förtroendevalda. Tänk på: Viktigt att Du träffar och hälsar nya medarbetare välkomna. Berätta vad medlemskapet kan erbjuda, informera regelbundet om förbundet och var synlig på arbetsplatsen, så att medarbetarna ser att Fysioterapeuterna värnar om sina medlemmar, har mycket att erbjuda och finns där som bollplank, stöd och företrädare!

27 Tack och lycka till! 27 Dela ut kursintygen Informera deltagarna:
¤ Du kommer att få en enkät mailad till dig som vi uppskattar att ni svarar på. Den tar 3 minuter att svara på. ¤ Uppmana deltagarna till att hålla kontakt med varandra framåt. Nätverk! ¤ OM någon deltagare frågar om kommande kurser – hänvisa till hemsidan och kansliet för vidare frågor. 27