Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation

En presentation över ämnet: "Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation"— Presentationens avskrift:

1 Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation
Välkomna till den här utbildningen om hur vi skriver på webben med fokus på klarspråk och jämlik kommunikation. VT 2018

2 All kommunikation ska stärka…
bilden av Linnéuniversitetet, förtroendet för verksamheten som kreativ och internationell kunskapsmiljö. utmanande utbildningar, framstående forskning, samhällelig drivkraft, globala värden. ”Linnéuniversitetet – en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet

3 ”Människor växer här” ”Ett universitet där allt är möjligt”

4 Nyckelord för kommunikationen
Snabb – sprida via kanaler som stimulerar kommunikation Tydlig – följa den grafiska profilen som tydliggör avsändaren Aktiv – ta initiativ till att informera och svara på frågor Begriplig – vårdat, enkelt och begripligt Inkluderande – anpassa till mottagarens förutsättningar Lättillgänglig – enkel att hitta och att få tillgång till ur Kommunikationspolicy för Linnéuniversitetet

5 Klarspråk https://medarbetare.lnu.se/medarbetare
/stod-och-service/kommunikation-och-marknadsforing/klarsprak/ Vad är då klarspråk? Jo, klarspråk bygger på Språklagen som trädde ikraft 2009, och den säger: [KLICK]

6 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Sveriges språklag (2009:600)  Vårdat enkelt och begripligt är alltså mantrat för hur vi ska tänka. (Svenska myndigheters klarspråksarbete idag bygger på den här paragrafen, även om arbetet med klarspråk påbörjades redan på 1970-talet.)

7 Hur skriver jag klarspråk på webben?
Hur gör man då när man ska skriva klarspråk?

8 Hur skriver jag klarspråk på webben?
Tänk igenom före Håll en lagom personlig ton Innehållet ska vara relevant för läsaren Informativa rubriker Förklara det som behöver förklaras Undvik långa och invecklade meningar Lyft fram och sammanfatta det viktigaste Stryk det som kan strykas Språkrådet samt E-delegationen  Jag kommer att gå igenom några viktiga punkter, som ni ser här. Jag går igenom varje punkt för sig och visar exempel. Alla exempel kommer från Lnu.se och Medarbetare.

9 Tänk igenom före Varför skriver du? Vem skriver du för?
Vad vill du uppnå med din text? Målgruppen/läsaren är i fokus, inte du som skribent Tänk igenom vad du ska skriva innan du börjar. Varför skriver du? Vem skriver du för? Vad vill du uppnå med din text? Vad är det läsaren behöver veta – det är det som är i fokus. Du är inte i fokus.  [KLICK] Vad tänker ni om den här texten? Har skribenten tänkt mottagaren och vad mottagaren behöver veta? Jag har aldrig fattat vad som är en tunn klient. Jag har fått det förklarat men jag glömmer det lika fort… (nyhet på medarbetare)

10 Håll en (lagom) personlig ton
Tänk på tilltalet i texten. Använd gärna ”du”. Sedan kommer vi till tonen och tilltalet i texten. Ofta är det bästa att skriva du. [KLICK] Det här är ett exempel som fanns på studentsidorna på Lnu.se för något år sedan. Texten är alltså skriven till studenter. [KLICK] Så här ser den texten ut efter bearbetning. Trevligare tilltal, lättare att läsa… Rakare, mer tilltalande Enklare att läsa, enklare att skriva (lnu.se/utbildning)

11 Innehållet ska vara relevant för läsaren
Vad behöver mottagaren egentligen veta? Vad har mottagaren för förkunskaper? Hur kan jag på bästa sätt anpassa min text till mottagaren? Vad är relevant innehåll? Det viktiga är att utgå från mottagaren, från mottagarens perspektiv och behov. Tänk inte ”vad är det för information jag vill nå ut med” utan: Vad är det mottagaren egentligen behöver veta? Vad har mottagaren för förkunskaper? Hur kan jag anpassa min text till mottagaren? Skriv inte längre texter än nödvändigt. Stryk det som inte behövs.   [KLICK] Här är ett utdrag ur en text som fanns överst på sidan Stöd för dig med funktionsnedsättning på lnu.se, och som riktade sig till studenter. Att försöka förklara vad funktionsnedsättning innebär verkar inte så relevant här. [KLICK] Så här ser den sidan ut efter bearbetning. Direkt tilltal, mer relevant innehåll.

12 Skriv äkta rubriker Intresseväckare + det texten handlar om
Kort, ärlig, informativ och lockande. Undvik överdrifter – använd aktiva verb. Mellanrubriker skapar överblick, struktur och lockar till läsning. På webben ska rubriker vara informativa och berätta vad texten handlar om, och de ska gärna innehålla aktiva verb. Låt rubrikerna innehålla nyckelord ur texten. Skriv de viktigaste orden först i en rubrik. Rubrikerna ska vara lagom långa (5-10 ord) och sammanfatta vad sidan eller avsnittet handlar om. Alltför korta och allmänna rubriker ger inte användarna så mycket hjälp, till exempel ”Inledning” eller ”Aktiviteter”. Rubrikerna är särskilt viktiga för personer som använder skärmläsare, som kan läsa upp en lista över rubrikerna på en sida. Genom att använda mellanrubriker får läsaren överblick och hjälp att hitta i texten. Man förstår vad texten handlar om och de lockar till läsning.

13 Mellanrubriker locka läsaren att fortsätta genom artikeln
lättare att hitta i texten grafiskt lätta upp sidan  På webben behöver rubriker vara informativa för att tilltala mig som läsare. Informativa rubriker är också att rekommendera ur ett sökperspektiv. Vi behöver hjälp att ta sig an en text på webben, särskilt om det är en längre text.

14 Förklara det som behöver förklaras
Använd begripliga ord. Undvik förkortningar. Förklara ord och begrepp så att läsaren förstår. (Vem är läsaren? Anpassa texten!) Lätt att bli hemmablind. Be någon läsa texten. Använd begripliga ord. Undvik förkortningar. Skriv ut förkortningar. De stör läsningen. Förkortningar kan dessutom vara svåra att tolka för skärmläsare tex. Förklara ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. Texter på webbplatser bör skrivas på ett så enkelt och begripligt språk som möjligt, för att vara effektiva att läsa, och för att kunna förstås av ett stort antal läsare. Det är så lätt att bli hemmablind. Det är jättebra om man kan be någon annan läsa texten. [KLICK] Fundering: Om man inte vet vad förkortningen i rubriken står för – läser man texten då? (nyhet på medarbetare)

15 Undvik långa och invecklade meningar
Skriv så enkelt som möjligt. Använd aktiva verb. Dela upp långa meningar. Kom ihåg: enkelt, tydligt och begripligt. Skriv så enkelt som möjligt. Använd aktiva verb och ha tydliga subjekt i meningarna. Dela upp långa meningar. Skriv korta raka meningar, där det viktigaste verbet kommer tidigt. Undvik långa och invecklade meningar och långa, informationstäta fraser. [KLICK] Den här texten till exempel. För det första vem orkar läsa ett så kompakt textstycke? Ogenomtränglig och svår att läsa. Och tänk på målgruppen. Vem ska läsa texten? (programtext för ett av våra utbildningsprogram)

16 Lyft fram och sammanfatta det viktigaste
Lyft tydligt fram det viktigaste i varje text Ingresser och sammanfattningar underlättar förståelsen Använd listor för information som radas upp Inled gärna med en sammanfattning av innehållet. Då kan användarna själva bedöma om de är på rätt ställe, och hur mycket av en text de vill läsa. Börja alltid med det innehåll som är viktigast för den viktigaste målgrupp texten riktar sig till. Listor fungerar väldigt bra på webben. Texten blir mer lättillgänglig och tydlig. [KLICK] Här är text från sidan på gamla Lnu.se som presenterade våra strategiska forskningssatsningar, som alla har långa engelska namn. Hur ser man vilka ord som hör ihop? Jättesvårt, tycker jag. [KLICK] Gör man istället en lista blir orden lättare att förstå och ta till sig. De engelska namnen blir tydligare och man förstår hur de hör ihop. (lnu.se/forskning någonstans)

17 Hur skriver jag klarspråk på webben?
Tänk igenom före Håll en lagom personlig ton Innehållet ska vara relevant för läsaren Informativa rubriker Förklara det som behöver förklaras Undvik långa och invecklade meningar Lyft fram och sammanfatta det viktigaste Stryk det som kan strykas Språkrådet och E-delegationen  Jag kommer att gå igenom några viktiga punkter, som ni ser här. Jag går igenom varje punkt för sig och visar exempel.

18 Jämlik kommunikation Jämlik kommunikation, vad är då det?

19 Varje läsare, lyssnare och mottagare ska känna sig inkluderad, värdefull och sedd.
Vanans makt är stor. Vi gör och säger som vi brukar och reflekterar sällan över våra ordval och uttryck. Jämlik kommunikation handlar om att motverka att vi omedvetet förstärker och håller kvar vid myter och stereotypa föreställningar

20 Ställ samma fråga till kvinnor och män
Det kan låta väldigt grundläggande och självklart, men här är tre texter. Ställer man de här frågorna till en man? Det kanske snarare är det man ska göra? Ställ dessa frågor även till män!?

21 Två aspekter på jämlik kommunikation
omedvetna val och invanda normer medvetna val, välkomnande Hitta alternativ: Språk Bilder ”Jämställd snöröjning i Karlskoga”

22 Omtala kvinnor och män på samma sätt
Nya studentbostäder och ny kvinnlig vd Nya studentbostäder och ny manlig vd [KLICK] Är det relevant att lyfta fram kön i rubriken? Lyfter det bara fram olikheten, dvs befäster fördomar? Ibland kanske det är det, men det värt att fundera över det. Ibland kan jag behöva vända på perspektiven… Ser vi någonsin den här rubriken? Kanske är det en sådan här rubrik som är den bästa? Könsneutral. Ibland kan man se ganska exotiserande rubriker eller texter. Är det relevant? Ibland kanske. Men vad händer om man vänder på det?

23 Spelregler för press, radio och TV
Publicitetsregler Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.

24 Byt ut och välj mer jämlika ord
Förskollärare < Dagisfröken Riksdagsledamot < Riksdagsman Forskare < Vetenskapsman Talesperson < Talesman Invånare <Medborgare Ord är viktiga symboler. Vad gäller ordet hen så ökar i myndighetstexter. Det finns en text om könsneutralt språk på Lnu, det finns också en sida om Klarspråk (Stöd och service / Kommunikation och marknadsföring)

25 Vi är vana vid aktiva män i fokus och passiva kvinnor i en biroll
Ofta är män aktiva och tittar in i kameran, medan kvinnorna tittar på männen. Blicken! Hur är kvinnornas blick? Vart är den riktad? Vad är det för typ av blick? Här ser kvinnorna beundrande på männen…

26 Ibland använder vi oss av uttryck utan att reflektera.

27

28

29 Ett roligt exempel? Humorn i det är det oväntade.

30 Det var allt för den här gången. Tack för att ni lyssnade!