Laxen i Vindelälven.

En presentation över ämnet: "Laxen i Vindelälven."— Presentationens avskrift:

1 Laxen i Vindelälven

2 Vindelälven

3 Vindelälven - en perfekt fiske älv.

4 På senhösten leker/fortplantar sig laxen i grunt strömmande vatten.
Laxens lekplats

5 En lax eller öringhona kan lägga upp till 10 000 ägg som kallas rom
En lax eller öringhona kan lägga upp till ägg som kallas rom. Hon vispar upp en grop på en grusbotten i strömmande vatten där romen läggs och befruktas av hanens mjölke. Det kallas att fisken leker. Sedan flyttar hon sig en bit uppströms och vispar upp grus som lägger sig på romen och täcker denna.​ Rom

6 Det krävs grusbotten för att fortplantningen ska fungera.

7 Efter att i ca 3 år växt till sig i älven ger sig laxen – som nu kallas smolt, iväg med strömmen mot havet. Laxen förbereder sig för ett liv i saltvatten. Smolt

8 Mot havet!!!

9 Ett liv i Östersjön i 2-3 år
När laxen når älvmynning fortsätter den söderut i Östersjön, till området kring Bornholm. Här växer den till sig i 2-3 år, äter sig stor och fet på sill och skarpsill, innan den beger sig tillbaka för att leka i Vindelälven där den föddes. Ett liv i Östersjön i 2-3 år

10 Fullvuxen lax efter 2-3 år i havet Ca 1 meter och väger runt 10kg
Fettfena Fullvuxen lax efter 2-3 år i havet Ca 1 meter och väger runt 10kg Laxar kan väga upp mot 20 kg. Men de laxar som vandrar upp i Vindelälven är i regel lite mindre än en meter väger runt 10 kg. Alla laxfiskar har en fettfena. På odlad lax klipper man bort fettfenan för att kunna skilja den från vild, som har fortplantat sig på naturlig väg. Forskning visar på att fettfenan kan ha någon form av känselfunktion.

11 Tillbaka till älven och lekplatsen.
Efter några år i Östersjön vandrar laxen tillbaka för att leka i Vindelälven - till platsen den kom ifrån. Tillbaka till älven och lekplatsen.

12 Laxens faror och hinder på vandringsvägen
Vilka hinder och faror tror du att laxen kan stöta på längs vandringsvägen; Vindelälven – Östersjön tur och retur? Fundera 1 min.

13 Laxfiske Fritidsfiskare och yrkesfiskare. Yrkesfisket sker i älvmynningen när laxen är på väg tillbaka, uppströms för att leka/fortplanta sig. Man försöker styra så att yrkesfiskarna inte tar upp för mycket lax. Viktigt att inte ta upp mer fisk än att fiskbeståndet får vara fortsatt högt. Tar man upp för mycket lax under lång tid i kombination med vandringshinder riskerar man att laxen minskar i antal och den kanske försvinner. Önskan är att Vindelälven ska få fortsätta att vara en levande lax-älv.

14 Vad gör dom? Unga flottare som under vårfloden ser till att timret som man avverkat på vintern flyter iväg till sågverken vid kusten. Foto: Elof Olofsson

15 Bäckflottning på 50-talet
Bäckflottning på 50-talet. För att undvika att timret fastnade försökte man räta ut bäckarna och rensa dem från stora stenar och andra hinder. Till vänster syns en rastkoja, så kallad gapakoja.

16 Flottledsrensning i Vindeln på 1950-talet
Schaktmaskin rensar vattendraget vid Degerforsen i Vindeln från sten på 50-talet. Allt för att timret skulle flyta så obehindrat som möjligt. ”Motorvägar” för timret. All den här förändring av bäckar och älvar som gjordes under flottningstiden innebar bland annat att laxarna fick svårt att hitta bra lekbottnar, stenar och andra hinder som gav lugnvatten , där laxen kunde vila och hitta mat i sin vandring uppströms. Livet i och kring älven förändrades till det sämre. Allt från bottenfauna till större fiskar påverkades. Redan 1928 lämnade en fiskerättsägare vid Vindelälven ett skriftligt yttrande till Vattendomstolen i Umeå med budskapet att “Den ideala miljön för laxen och den ideala miljön för timmerflottningen är varandras motsatser. Därför kommer varje åtgärd som förbättrar transporten av timmer i vattendragen att ha en negativ effekt på laxen.” Flottning längs Vindelälven är känt sedan mitten på 1700-talet. Intensivast var det runt och 50-talet då man med maskiner kunde rensa i vattendragen mer effektivt. I Vindelälven slutade man med flottningen 1975. Nu har man börjat återställa många vattendrag. Man lägger tillbaka stenar och stockar i vattnet så att det ska bli så naturligt som möjligt för fiskar och andra – större och mindre djur. Så som det en gång har varit. För att förbättra ännu mer för laxarna lägger man ut ”lek-grus”. Grus i en speciell storlek som behövs för att leken skall lyckas. Flottledsrensning i Vindeln på 1950-talet

17 Vattenkraftverket i Stornorrfors
I Stornorrfors i Umeälven finns det enda vattenkraftverket som Vindelälvslaxen måste passera på sin vandring - tur och retur Östersjön. Vattenkraftverket i Stornorrfors

18 Ett vattenkraftverk är ett stort och omöjligt hinder att passera för en vandrande fisk.
Med ett vattenkraftverk utnyttjar man den naturliga forsens fallhöjd för att driva turbinerna. På så vis kan vi få ström på ett ganska enkelt och förnybart sätt. (Vattnets kretslopp) Älven däms upp och strandlinjen uppströms kraftverket höjs och sänks på ett onaturligt sätt, allt beroende hur mycket vatten som släpps på i kraftverket. Vattnet leds ner i långa tunnlar under marken - ner till turbinerna och vattnet kommer sedan ut nedströms det som en gång var en fors. Det bildas då en torr älvfåra. Vattenkraftverk

19 Ofta låter man en liten mängd vatten få forsa fram i älvfåran
Ofta låter man en liten mängd vatten få forsa fram i älvfåran. Men vattenkraftverket i sig blir ändå ett omöjligt vandringshinder. Torr älvfåra

20 Laxtrappan Den hjälper laxen att komma förbi kraftverket.
För att vandrande fisk ska kunna komma förbi kraftverksdammarna måste man bygga lax/fisktrappor.

21 Vindelälvs-laxens vandrings- väg
Laxar som föds i högt upp i Vindelälven påbörjar en vandring på mer än 150 mil när dom blivit 3 år gamla. Denna resa går till södra Östersjön (i området kring Bornholm) där de stannar 1-3 år och växer sig stora på sill och skarpsill. Sedan återvänder de på hösten till Vindelälven för fortplantning/lek.

22 Lever och växer sig stor i havet i 2-3 år
Fortplantning/lek Simmar/vandrar tillbaka till älven för att leka. Simmar som smolt mot havet på försommaren, efter 3 år i älven. En del laxar beger sig mot havet en gång till efter leken. Lax som har lekt har flera namn; Besa, vraklax, vinterståndare eller kelt. Blanklax kallas den lax som nyss har tagit sig in i älven igen. Lever och växer sig stor i havet i 2-3 år

23 Sex laxar i en laxask…sex laxar i en laxask…sex laxar i en laxask …sex laxar i en laxask…

24 Laxleken Smolt Lekplats = mål Turbin Fors Utter Laxtrappa Fiskebåt
I Östersjön i 3 år. Spring 3 gånger över havet Laxleken