Varför begreppet undervisning?

En presentation över ämnet: "Varför begreppet undervisning?"— Presentationens avskrift:

1 Varför begreppet undervisning?

2 Forskning visar att förskollärare är oroliga över att undervisningsbegreppet introduceras i förskolan. De tror att de förväntas bedriva en distanserad och katederliknande undervisning utan lek och omsorg, menar Maria Hedefalk, lektor vid Uppsala universitet.

3 Varför ska vi diskutera undervisningsbegreppet?
Kunskapssyn Barnsyn Förtydligat kunskapsuppdrag Likvärdhet Samsyn

4 Skolinspektionens anmärkningar 2017
Bristande likvärdhet Verksamheten är inte tillräckligt målstyrd/kunskapsinriktad Brister i det pedagogiska mötet – språkliga och kommunikativa möten Analyserar inte metoder/material tillräckligt Brister i jämställdhetsuppdraget

5 Utbildning och undervisning Med utbildning avses den verksamhet inom vilken under­visning sker utifrån bestämda mål. Med undervisning avses sådana målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. För att en aktivitet ska klassas som undervisning måste en förskollärare ha det övergripande ansvaret för det som ska göras (1 kap. 3 § skollagen och prop. 2009/10:165 sid. 633.)

6 Tydliggöra undervisning
I aktiviteter I rutinsituationer I leken I miljön/materialet

7 Det blir skillnad! Dagis - Förskola
Omsorg, utveckling, lärande bildar helhet

8 ”Lärande sker hela tiden”
Skolinspektionen: ”När vi inte har definierat vilken betydelse vi själva har som lärare, förebilder och närvarande vägledare riskerar ansvaret att istället läggas på barnet som då lämnas utan riktning i sitt utvecklande och lärande” Skillnader lärande i förskolan - spontan ”fri” lekande: Utifrån ett innehåll spontant eller planerat I riktning mot….(Lpfö) I samspel Under vägledning av vuxna

9 Dialog/samspel: Med material Med miljön Med andra barn Med en vuxen

10 Medvetet bruk av leken:
barnen lämnas oftast själva i den ”fria leken” Barnens egna val breddar inte lärandet – väljer samma

11 Barns intressen överordnade men används inte för att utveckla och utmana:
Följa barnens intressen Vägleda och utmana till nya kunskaper Inte invänta barnens initiativ och intressen Agera som inspiratörer och intresseinriktare

12 Förslag på frågor till diskussion.
Hur kan lärandet utvecklas i vardagssituationer? När blir t.ex. påklädning undervisning eller nödvändighet? Hur kan den pedagogiska dokumentationen fungera som underlag för att driva lärprocesser i teman/projekt? Hur kan leken användas på ett medvetet sätt? I styrda aktiviteter? I den ”fria” leken? Hur kan vi göra för att bredda barnets intressen? I de fria valen? I styrda aktiviteter? När fungerar dialogen/kommunikationen som ett lärande verktyg? Mellan: barn-pedagog barn-barn barn-miljö/material

13 Vårt pedagogiska ställningstagande!
Vad är undervisning på vår förskola? Vårt pedagogiska ställningstagande! Varje grupp får lämna viktiga stödord/meningar på post-it lappar.

14 Undervisning – Vardagssituationer, rutiner
Undervisning – Vardagssituationer, rutiner. Jag är kompetent om jag får bli det! Barnen får möjlighet att vara fiffiga kompisar. De uppmanas att i första hand hjälpa varandra, visa varandra och vara hjälpsamma mot varandra. ”Fråga en kompis före en vuxen” Barnen ses som kompetenta att själva klara vardagssituationer och rutiner. Miljö och organisation planeras utifrån barnens ålder. Självtillit byggs genom att utmana och en tilltro till barnets förmåga skapas genom avvägd hjälp. I miljöerna finns bildschema som underlättar för barnen att bli självständiga, tex påklädning, dagsrutiner. Språket och dialogen används rikt och nyanserat. Begrepp, synonymer, faktaspråk och att sätta ord på händelser och saker används medvetet. I största möjliga mån organiseras verksamheten utifrån ett barnfokus. Tid avsätts så att barnen får möjlighet att prova själva och att vara delaktig i vardagsrutiner. Instruktioner för barnens hyllor i hallen delas ut till vårdnadshavarna. Målet är att barnen själva ska kunna ta ner lämpliga kläder. Osäker om sista punkten skall vara med?

15 Undervisning – Teman och projekt Med ett syfte blir det undervisning!
Vi arbetar temainriktat där ämnen och skapande uttryck bildar en helhetssyn och överlappar varandra. Vi lär med hela kroppen och alla sinnen. Vi följer läroplanens mål och lockar till ett lärande samtidigt som vi är lyhörda för barnens intressen. Vi bemöter barnens frågor, benämner och utmanar till ett utforskande arbetssätt. Pedagogisk dokumentation används som ett kommunikationsverktyg mellan barn- barn, barn – pedagog, pedagog – pedagog. Pedagogisk dokumentation används för att synliggöra lärprocesser, för att sätta ord på skeenden och för att tillföra begrepp och ord tillsammans med barnen. Pedagogisk dokumentation används dels för att se bakåt vilka lärprocesser som försiggått, dels för att planera framåt för ett fördjupat lärande. Pedagogisk dokumentation används för att utveckla verksamheten och se den med olika ”glasögon” utifrån läroplanen. Punkt 2 och 3 = mina tillägg!?

16 Undervisning – Lek och miljö Fördjupning och socialt samspel
Miljö och material väljs med omsorg för att stödja läroplanens mål. Pedagogerna har ett gemensamt ansvar att hålla miljöerna estetiskt tilltalande. Sortera bort trasigt, plocka upp saker som har hamnat fel . Självklart ska barnen finnas med i detta, utifrån förmåga och utveckling. Progression. Det är viktigt att förskolans material utvärderas kontinuerligt utifrån barngrupp och syfte. Samma material kan dock användas på flera avdelningar, fast med olika mängd och syfte. Den kompletterande rollen. Vi ska erbjuda barnen miljö och material som är föränderligt, kreativt och utforskande. Gärna material som barnen själva varit med och tillverkat. Det ska vara material som stöder oss i vårt arbete gällande läroplanens mål. Teman fördjupas i barnens spontana lek och miljön ska återspegla pågående tema/projekt. Socialt samspel tränas medvetet i leken och verksamheten formas så att barnen kan mötas i större och mindre grupper utifrån syftet. Pedagogerna är delaktiga direkt eller indirekt genom observation och utifrån syfte med leken. Underrubrik? Tillägg av mig punkt 2 samt omformuleringar

17 Undervisning – material Leksaker och saker att leka med
Vi definierar ”leksaker” som produkter med ett förutbestämt syfte som ofta är tänkta till en specifik lek, förhållningssätt och miljö. Den ger en tydlig signal till barnet vad den ska användas till. Ex bilar, dockor, figurer, plocklådor etc. Nackdelen med färdiga leksaker är att de gärna skapar osämja (”min” attityd) och ofta främjar ensamlek. De signalerar även en könsstereotyp bild och vänder sig medvetet mot ett specifikt kön. Leksaker kan vara fantasihämmande men de kan även bidra till fantasi när de får besjäla de mer alternativa materialen. ”Saker att leka med” definierar vi med saker som i den egentliga meningen inte är leksaker men som i ett sammanhang stödjer ett lärande för barnen utifrån ett syfte. Det kan vara ett material som stödjer utforskande t.ex olika silar, trattar, mätrör, mått m.m. Olika skapande material som färg, lera, snö, is etc. Syftet med ”saker att leka med” är att det stödjer ett mer utforskningsbart, kreativt, förändringsbar och fantasifull lärande lek. Det är könsneutralt och kan inbjuda till en variationsrik fantasilek. Egentillverkade saker att leka med har här en viktig roll. Det fokuserar på gruppen och inbjuder inte så ofta till en ”min” attityd. Vi har även valt att definiera ett ”tredje material” som är det bygg- och konstruktionsmaterial som finns traditionellt på förskolan. Det är byggklossar av olika slag, Duplo, Lego, Plus-Plus m.m. Även material till kojor och större byggen ingår här. Underrubrik? Tillägg av mig punkt 2 samt omformuleringar

18 Undervisning – bredda Vägledning och utmaning för nya kunskaper
Miljöerna förändras för att utmana barnen i deras processer och intressen. Barnen introduceras i miljöerna och materialet för att utmanas att prova nya aktiviteter och lekar. Vad kan man göra här? Hur hanteras materialet? För att bredda barnets aktiviteter används aktivitetskort, uppdragskort eller andra verktyg. Pedagogerna observerar barnens lek för att uppmärksamma proceser, mönster, socialt samspel för att kunna utmana det enskilda barnet. Ett normkritiskt perspektiv intas för att utmana det enskilda barnet i dess val. Tillägg sista punkt

19 Undervisning – kommunikation Dialog och samtal som ett lärande verktyg
Ett utforskande arbetssätt används för att locka barnen att ställa frågor, ställa hypoteser och undersöka. En variation av uttryckssätt (bild, form, drama, dans, ikt m.m.) används för att bearbeta intryck och processer på ett varierat sätt. Frågor, samtal och samspel används på ett medvetet sätt av pedagogerna utifrån syfte. Vi benämner och använder ett rikt språk med synonymer, begrepp och faktaspråk i alla situationer. Barnen uppmanas att vara fiffiga kompisar mot varandra och ses som viktiga för varandra genom att hjälpa varandra, visa varandra och berätta för varandra. Vi reflekterar händelser och aktiviteter och planerar framåt tillsammans med barnen. tillägg