Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor

En presentation över ämnet: "Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor"— Presentationens avskrift:

1 Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor

2 Vad är och vad gäller för förgröningen?
Förgröningsstödet är extra miljöanpassningsåtgärder kopplade till grundstödet. Dessa åtgärder ska vara obligatoriska och tillämpliga i hela EU. Stödet bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. diversifiering av grödor och bibehållandet av permanent gräsmark samt inrättandet av ekologiska fokusarealer.

3 Utfallet av förgröningen i Sverige
Antalet jordbrukare som genomfört en eller flera förgröningsåtgärder. Värderade miljönyttor per åtgärd utifrån förändrad markanvändning på den ansökta arealen 2015.

4 Värderade miljönyttor per åtgärd utifrån förändrad markanvändning på den ansökta arealen 2015.

5 Diversifiering av grödor Antal gårdar som inte skulle ha klarat villkoren år 2015 och den areal som behöver en ny gröda Landsbygd Antal gårdar Påverkad areal, hektar Skogsbygder norr om 62:a breddgraden 860 4 630 Skogsbygder söder om 62:a breddgraden 480 1 580 Svealands slättbygd 440 1 840 Norra Götalands slättbygder 620 2 300 Mellanbygder och södra Götalands slättbygd 430 1 350 Sverige 2 830 11 700

6 Fördelning av grödor i Svealands slättbygd efter (2015) och före (2014) förgröningen

7 Diversifiering av grödor
Följande undantag och villkor är de som vi har utvärderat efter: alla gårdar med mindre än 10 hektar åkermark har uteslutits på gårdar som ligger i områden norr om 62:a breddgraden krävs det enbart två grödor på marken när arealen omfattar mer än 10 hektar åker. Ingen av grödorna får uppta mer än 75 procent av gårdens åkermark som ligger i en växtföljd. gårdar med under 30 hektar åkermark som brukas i en årlig växtföljd undantas från kravet på diversifiering av grödor, om över 75 procent av hela gårdens åkerareal består av vall eller träda. gårdar där över 75 procent av hela gårdens stödberättigade jordbruksareal består av vall eller permanent gräsmark. Detta undantag gäller dock endast om gårdens återstående åkerareal är under 30 hektar. minst två grödor ska odlas årligen på jordbruk med mer än 10 hektar och mindre än 30 hektar åker minst tre grödor ska odlas årligen på jordbruk med mer än 30 hektar åker maximalt 75 procent av den dominerande grödan, maximalt 95 procent av två grödor får förekomma.

8 Permanenta gräsmarker för åren 2003 och 2016
Referensareal 2016 Landsbygd Jordbrukare antal PG betesmark hektar PG vall hektar PG referensareal hektar PG hektar krav 5 % Ökad areal EFA och DG Skogsbygd 18 500 49 300 8 600 Slättbygd 21 400 46 400 11 400 Sverige 39 900 95 700 20 000

9 Permanenta gräsmarker
Följande undantag och villkor är de som vi har utvärderat efter: jordbrukare som har ett Natura 2000-område på jordbruksmark (oftast är det betesmarker) kan få förgröningsstödet utan att behöva följa alla förgröningsvillkor. Undantaget gäller bara för de villkor som står i strid med villkoren för Natura området och enbart för denna areal. referensarealen långliggande gräsmarker år 2015 på nationell nivå. jordbruk med grundstödsberättigad mark såsom betesmark samt femåriga vallar och trädor på åker referenskvoten får inte minska med mer än fem procent

10 Ekologiska fokusarealer karta över skogsundantaget
Områden med grönt har skogsundantag. De röda områdena har inte skogsundantag.

11 Val av ekologiska fokusarealer
Som EFA räknas i Sverige : Arealer som ligger i träda Odling av salix på åkermark Arealer med kvävefixerande grödor Arealer med insådd av en vallgröda i en huvudgröda Landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark EFA-typer Antal medlemsstater Sverige kvävefixerande grödor 27 X träda 26 landskapselement (minst ett) 23 energiskog (Salix) 21 fånggrödor (vall insådd) 20 buffertremsor 19 beskogning 13 agroforestry 12 skogskantremsor 10 terrasser 8

12 Ekologiska fokusarealer
Följande undantag är de som vi har utvärderat efter: alla gårdar med mer än 15 hektar brukad åkermark minst 75 procent vall och/eller baljväxter och/eller träda odlas på gårdens åker och mer än 30 hektar åkermark är ändå kvar minst 75 procent av gårdens jordbruksmark är permanent gräsmark och mer än 30 hektar åkermark är ändå kvar alla gårdar som inte har skogsundantag

13 Latenta eller befintliga kostnader och nyttor med förgröningen, kr/ha

14 Hur kostnadseffektiv är förgröningen i att öka miljönyttan?
Beräknad miljöeffektivitet av förgröningsåtgärderna, 2015.

15 Slutsatser Åtgärderna diversifiering av grödor och permanenta gräsmarker har liten miljönytta och bör tas bort. Ekologiska fokusarealer (EFA) kan ha en tydlig miljönytta, men vissa av EFA:s typåtgärder och villkor bör omformas för att öka effektiviteten. För att få de ekologiska fokusarealerna mer miljöeffektiva bör villkor och kopplingar till andra stödformer ses över.

16 Förslag från CAPs miljöeffekter
Ta bort åtgärden diversifiering av grödor Gör om kraven för permanenta gräsmarker eller ta bort åtgärden helt Utveckla kraven på ekologiska fokusarealer Villkoren för ekologiska fokusarealer (EFA) bör anpassas bättre till att ge mer miljönytta Viktningen av den faktiska EFA-arealen bör ses över

17 EFA obrukade fältkanter
Foto Albin Andersson Foto Lena Friberg

18 Anmälda arealer 2015 till ekologiska fokusarealer, EFA, före och efter viktning
EFA träda Obrukad fältkant (*6) Salix Insådd av vall Kväve- fix gröda Total EFA Krav på EFA Arealer före viktning 53 200 4 200 3 500 54 100 45 700 64 200 Viktning 1,0 1,5 0,3 0,7 1,7 Arealer efter viktning 6 200 1 100 16 200 32 000 108 700

19 Hur ser jordbrukarna på ekologiska fokusarealer?
Jordbrukarnas val av träda eller obrukad fältkant även om kravet varit insådd av blommande örter

20 Trädor

21 Kvävefixerande grödor

22 Obrukade fältkanter

23 Insådd av vallgrödor

24 Förgröningen i praktiken
Tack Torben Söderberg, CAPs miljöeffekter

25

26