Exempel från verkligheten

En presentation över ämnet: "Exempel från verkligheten"— Presentationens avskrift:

1

2 Exempel från verkligheten
En äldre kvinna som har lungcancer med spridning är inlagd på en vårdavdelning. Man har försökt behandla henne med cytostatika men hon har bara blivit sämre i sitt tillstånd och läkarna har haft ett brytpunktssamtal med henne, hennes make och deras tre vuxna döttrar. Hennes barnbarn har också hälsat på henne på sjukhuset. Kvinnan blir nu sämre för varje dag som går och maken känner sig frustrerad över att det inte finns något mer man kan göra för att bota sjukdomen. Hur kan man bemöta honom i sin sorg?

3 Exempel från verkligheten
Tidigare frisk kvinna inkommer akut då hon har fått ett hjärtstopp. Hennes make är på plats tillsammans med deras tre barn som är 3 och 7 år gamla. Familjen har inte känt till att kvinnan har haft något hjärtfel sedan tidigare. Hon vårdas på IVA och är inte kontaktbar. Maken har stöd av sin syster som kan hjälpa till att ta hand om barnen. Övriga släktingar bor inte i närheten. Alla är mycket ledsna och uppgivna. Hur bemöter ni den här familjen?

4 Exempel från verkligheten
Ett par veckor senare har kvinnan som fick ett hjärtstopp återhämtat sig och flyttats över till en vårdavdelning. Hon har inga minnen från vårdtiden på IVA och uppträder oroligt. Hon har svårt att sova och har koncentrationssvårigheter som gör att hon inte minns allt som sjuksköterskorna informerar henne om. Hennes make spenderar mycket tid på sjukhuset och de känner sig osäkra på hur allt ska bli framöver. Hur bemöter ni familjen i det här skedet?

5 Att skapa ett bra samtal
Många saknar kunskap om vad det är som skapar goda förutsättningar för ett bra samtal. Hemligheten bakom ett bra samtal ligger i att vara flexibel, visa intresse, lyssna och skapa en god kontakt.

6 Fysiska förutsättningar för samtal
En stressad miljö med störningar som telefonsamtal, brist på tid, trötthet, hunger (till exempel om samtalet försenar lunchen för personalen) kan göra att samtalet försvåras. Se till att avsätta tid till samtalet och sitt gärna avskilt med personen. Det är lättare för patienten att få förtroende för dig och känna sig trygg med att prata om sina känslor om du visar att du är koncentrerad på personen.

7

8 Sjuksköterskan och patienten
Exempel 1 Exempel 2

9 Sociala förutsättningar för samtal
Se till att samtalet blir en dialog, inte en monolog genom att låta patienten ställa frågor och vara delaktig i konversationen. Detta gör patienten mer samarbetsvillig. Visa nyfikenhet och genuint intresse för personens situation och önskemål. Även om vi inte kan tillgodose alla behov så underlättar det om patienten känner sig hörd.

10 Blah blah blah

11

12 Patienten och anhöriga
Patienten är självklart i fokus, men glöm inte bort att även uppmärksamma anhöriga som ofta står bredvid och känner sig hjälplösa och oroliga. Använd familjeformuläret (finns i Cosmic) – syftet med detta är att uppmärksamma barn som anhöriga och erbjuda information och stöd. Dokumentera under gemensamma dokument och social bakgrund  minderåriga barn.

13 Konsten att ställa frågor
Använd öppna frågor för att få mer uttömmande svar och slutna frågor när du vill få tydlig, konkret information.

14 Öppna frågor Hur mår du? Vad hände? Vad betyder det här för dig?
Vad tänkte du på i den situationen? Hur påverkas du av det som hänt?

15 Slutna frågor Gör det ont? Tycker du att det känns jobbigt?
Är du ledsen? Sover du dåligt? Mår du illa?

16 Uppföljningsfrågor Kan du berätta mer? Vad tänker du om detta?
Kan du förklara vad du menar? Är det något annat du undrar över?

17 Tystnad Det är viktigt med pauser i samtal eftersom de ger tid till eftertanke. Ibland kan det vara bra att våga vänta in patienten om den har varit tyst en stund.

18 Att sammanfatta samtalet
Vad vi har kommit fram till är att… Nu börjar tiden för samtalet ta slut, men om vi ska sammanfatta det vi har pratat om så vill du att…

19 Hjälpa patienten att förstå helheten
KASAM – är en förkortning av begreppet känsla av sammanhang myntat av Aaron Antonovsky (1991). Olika människor hanterar svåra livssituationer och kriser på olika sätt. Enligt KASAM är det lättare för en individ att hantera påfrestningar om sammanhanget är begripligt (jag förstår), hanterbart (jag kan) och meningsfullt (jag vill).

20

21 Väntan och ovisshet Olika utredningar, provtagningar och väntan på besked kan framkalla en påfrestande oro och ibland ångest. Många gånger blir det lättare för patient och anhöriga att hantera situationen när de har får svar på vilken diagnos det rör sig om. Om en patient känner att sig bekräftad av vårdpersonalen stärker det tilltron till den egna förmågan att ta sig igenom svår förändring.

22

23 Krisreaktioner Det är normalt att reagera på omskakande händelser. Reaktionerna kan komma direkt eller över tid. Vi brukar rekommendera att patienter och anhöriga försöker hitta tillbaka till vardagliga rutiner så snart som möjligt och att försöka hitta en eller ett par personer att prata med.

24 Vanliga fysiska krisreaktioner
Huvudvärk Hjärtklappning Yrsel Smärta och spänningar Skakningar Illamående Känsla av andnöd

25 Vanliga psykiska krisreaktioner
Nedstämdhet och sorg Rastlöshet, oro, ångest Hjälplöshet Vrede, irritation Skuldkänslor Känsla av tomhet Koncentrationssvårigheter Sömnstörningar, mardrömmar

26 Hur kan vi stötta våra patienter?
Respektfullt bemötande Bekräftelse Upprättelse Omtanke Medmänskligt stöd Resultat? Patienten känner sig som en värdefull person och kan hitta kraft hos sig själv.

27 Det svåra samtalet

28 Hur kan vi stötta våra patienter?
Det allra enklaste, att en annan människa bara finns där, betyder mycket när en person har det som värst. Att någon uthärdar och är närvarande så att patienten kan ta kontakt när han eller hon klarar det. Att finnas där, lyssna, kommentera, utan att försöka åstadkomma stora förändringar

29

30 Kontakta vem? Kurator för stödjande samtal, rådgivning
Psykolog för djupgående bearbetning, beteendeförändring Präst, Imam, buddhistisk kontaktperson för existentiella samtal, praktisk hjälp