Utbilda i Hälsostöd Syftet med dagen att sprida Hälsostöd, dvs utbilda så att så många som möjligt får ta del av det. 2018-12-25 viveca.axelsson@skl.se.

En presentation över ämnet: "Utbilda i Hälsostöd Syftet med dagen att sprida Hälsostöd, dvs utbilda så att så många som möjligt får ta del av det. 2018-12-25 viveca.axelsson@skl.se."— Presentationens avskrift:

1 Utbilda i Hälsostöd Syftet med dagen att sprida Hälsostöd, dvs utbilda så att så många som möjligt får ta del av det.

2 Upplägg för idag Kort genomgång av hälsostöd
Förberedelser för utbildning Komma igång med hälsostöd Stöd för att utbilda Vi börjar med en genomgång av vad Hälsostöd är och vad det innehåller för material Går sedan igenom vilka förberedelser som behövs innan startar med Hälsostöd Slutligen tittar vi på hur man konkret kan arbeta med Hälsostöd Varvar med övningar i grupper. Slutar dagen med att presentera stödet för utbildare

3 Vad krävs för att utbilda i Hälsostöd?
Kunskap om Innehållet i hälsostöd Att leda grupp Att utbilda Uppdrag Mandat Resurser Identifiera rätt personer För att kunna utbilda i något krävs för och främst att vi har kunskaper om det vi ska utbilda i, dvs om Hälsostöd men även i att leda grupp, men det räcker inte med att ha kunskaper vi behöver också kunna förmedla det på ett begripligt sätt till dem som vi ska utbilda. Tanken med dagen är att ni ska få kunskaper om hälsostöd men också att ni ska få kunskaper och material som ska vara ett stöd för att kunna utbilda andra och sprida arbetssättet. Förhoppningsvis har ni ett tydligt uppdrag att sprida/utbilda. Den/de som ger uppdraget behöver också se till att det finns ett mandat i de verksamheter som berörs av uppdraget. Beroende på hur omfattande ert utbildningsuppdrag blir kan det också behövas vissa resurser som lokaler med rätt utrustning, material, fika och naturligtvis arbetstid för at utföra arbetet Ytterligare något ni behöver tänka på är vilka personer ni ska utbilda Vi börjar med att berätta om vilka och vad hälsostöd är tänkt för och vad materialet består av.

4 Målgrupp för hälsostöd
Svår psykisk ohälsa Telefon/video-handledning för personal Introduktion specialistpersonal Lätt till medelsvår psykisk ohälsa Hälsostöd Kulturanpassad KBT för lindriga psykiska symtom Basutbildning migration och psykisk ohälsa Hälsoundersökning (förstärkta arbetssätt) Hälsoinformation (kultur- och språk anpassad) Alla Asylsjukvårds-plattformen Plattform för insamling och spridning av goda exempel Hälsostöd innehåller information men är mer än så. Det är en form av gruppverksamhet utformad för att ge stöd till de som har en identifierad lindrig psykisk ohälsa, såsom tex stress, oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter. Innehållet handlar om hur flykten påverkar hälsan och vad man kan göra själv för att må bättre. Det är utformat för att kunna användas i ett tidigt skede, redan som asylsökande men går även att användas i ett senare skede

5 Hälsostöd Ett material för att ge stöd i gruppform
Mall för identifiera deltagare Guide med fem gruppträffar Filmer på fem språk Hälsostöd är främst utformat för att användas i gruppform. Allt material finns på svenska. Det material i gruppledarguiden som riktar sig direkt till de asylsökande/nyanlända är översatt till arabiska, somaliska, tigrinja och dari. Alla filmerna finns också på dessa språken. Det finns material för att identifiera deltagare till grupperna och för att genomföra grupperna. Vi ska gå igenom allt.

6 Identifiera vilka som kan ha behov av hälsostöd
Att rekrytera deltagare till grupperna är en del av arbetet som behöver påbörjas i god tid innan gruppen ska starta då det kan ta tid.

7 Identifiera Till hjälp att identifiera deltagare finns en mall riktad till den personal som i sitt arbete träffar de som kan tänkas ha nytta av hälsostöd. Ni behöver alltså identifiera vilka personer som behöver få denna informationen. Det kan tex vara de som utför hälsoundersökningar men även annan personal som kommer i kontakt med asylsökande och nyanländ ute i verksamheterna. Mallen beskriver vilka frågor som kan ställas för att identifiera behov av Hälsostöd.

8 Informera Steg 2: Muntlig information om Hälsostöd till intresserade Förslag på muntlig information om Hälsostöd vid frågan om att delta Eftersom du beskriver att du [känt dig nedstämd/orolig/stressad/vill ha hjälp för att må bättre psykiskt/annat…] så vill jag tipsa dig om att det finns en gruppverksamhet som kallas Hälsostöd. Där kan man få lära sig mer om hur migration påverkar hälsan och hur man kan göra för att stärka sin hälsa. Om du är intresserad kan jag vidareförmedla ditt namn och telefonnummer till de som håller grupperna. De kan då kontakta dig och berätta mer. Skulle du vilja det? Det kostar ingenting att vara med. I aktuella fall: Hälsostöd har ingenting med Migrationsverket eller din asylansökan att göra och påverkar inte dina möjligheter att få stanna i Sverige. Vad händer om du tackar JA? Jag skriver upp att du är intresserad, ditt namn och telefonnummer De som håller i grupperna ringer upp dig och berättar mer om Hälsostödet Ni kommer tillsammans överens om Hälsostöd är något som kan passa dig Det finns på mallen också förslag på hur man kan ge information om hälsostöd Finns även tillgänglig digitalt på

9 Steg 3: Lista över intresseanmälan till Hälsostöd
Anmäl intresse Lokal: Datum och tid: Kontaktperson: Nr Namn Telefonnummer Språk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Samt en lista över intresserade. Tanken är att den som leder gruppen ska få listan och sedan kontakta deltagaren för att ge och få mer information. Finns även tillgänglig digitalt på

10 Hälsostöd Kursen riktar sig till dig som är ny i Sverige.
Välkommen på kurs: Hälsostöd På kursen får du lära dig om hur du kan få sjukvård i Sverige, och vad du kan göra själv för att: När? Datum: Tid: am/pm (kl ) Må bättre Hantera stress Sova bättre Slappna av Var? Språk? Kursen ges på: Kursen tolkas till: Kursen riktar sig till dig som är ny i Sverige. Kursen är kostnadsfri. Kursen leds av: Anmälan: Slutligen finns det också en inbjudan som är översatt till alla språken

11 Hålla Hälsostödsgrupp
Följande material är tänkt att användas av den som ska hålla i Hälsostödsgruppen.

12 Gruppledarguide Manual med fem detaljerade gruppträffar och fem teman
Introduktion Hur kan flykten påverka hälsan Stress och sömn Mat och fysisk aktivitet Tobak, alkohol och vårdcentralens roll Gruppledarguiden är en manual som innehåller detaljerad information om hur en hälsostödsgrupp kan genomföras. Den innehåller 5 gruppträffar med fem olika teman. Träff 1 är en introduktion som främst har syftet att lära känna varandra, skapa en trygg grupp och tydliggöra vad Hälsostäd handlar om. Träff 2 handlar om olika faktorer som kan påverka människors hälsa och då lite mer specifikt hur man kan påverkas av att behöva fly. Träff 3 berör områdena stress, sårbarhet, sömn och återhämtning. Träff 4 Handlar om mat, vad är hälsosamt och vad fysisk aktivitet kan ha för betydles för vårt välmående Träff 5 Sista träffen tas tobak och alkohol upp, info om vårdcentralen och 1177, träffen är också tänkt att sammanfatta träffarna, göra ett tydligt avslut och blicka framåt.

13 Gruppträff 1 Gruppträff 2 Gruppträff 3 Gruppträff 4 Gruppträff 5
Till varje träff finns en film att visa som är kopplat till temat för träffen. Filmerna finns på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja.

14 Film, träff 2 Migration och hälsa
Visa ett exempel på en film! Klicka på rubriken som är en länk till filmen! Om det inte fungerar finns filmerna på uppdragpsykiskhalsa.se

15 Gruppledarguiden Inledning med upplägg och tips om förberedelser
Samma struktur varje träff Översiktsblad med innehåll för varje träff Detaljerad information om varje träff Förslag på övningar och gruppsamtal I gruppledarguiden finns en inledning med information om hur upplägget är tänkt, förslag på förberedelser och lite praktiska tips. Sedan följer de fem träffarna. Varje träff följer samma struktur. Det går att se strukturen på första bladet för varje träff som är ett översiktsblad för hela träffen. Efter det första översiktsbladet följer på varje träff mer detaljerad information om varje punkt i programmet. Det finns även förslag på övningar kopplade till varje tema och hur gruppsamtalen kan läggas upp.

16 Film om Hälsostöd. En film på 13 minuter som kortfattat beskriver vad Hälsostöd är och hur det kan användas. Kan med fördel visas för de som snabbt behöver veta vad Hälsostöd är och tex vid kortare utbildningstillfällen.

17 Att undersöka och planera innan genomförande av utbildning
Förberedelser Att undersöka och planera innan genomförande av utbildning Detta avsnitt handlar om vilka förberedelser du behöver göra innan genomförande av utbildning.

18 Uppdrag Utbilda gruppledare i Hälsostöd Varifrån kommer uppdraget?
Omfattning på uppdraget? Innehåll i uppdraget? Frågor att besvara innan arbetet påbörjas. Vad är ditt uppdrag? Utbilda gruppledare som kan hålla i Hälsostöd Hur och från vem har du fått uppdraget? Var (på vilken nivå) beslutet har tagits kan påverka hur möjligt det blir för dig att utföra ditt uppdrag. Vilket mandat och vilka möjligheter denna person har att styra över det som krävs för att du ska kunna utföra uppdraget kommer att påverka resultatet. Hur omfattande är ditt uppdrag? I vilken omfattning förväntas du sprida Hälsostöd Exakt vad förväntas du göra. En tydlighet över vad som ingår i uppdraget och en avgränsning av vad som inte ingår i uppdraget kan vara bra att göra. Ofta är det bra att skriva en projektplan som tydliggör uppdraget.

19 Mandat Vilka verksamheter/personalgrupper berörs av uppdraget?
På vilket sätt berörs de? Förväntas de göra något? Är mitt uppdrag förankrat i dessa verksamheter på ledningsnivå? Vilken kontakt behöver jag med dessa verksamheter? På vilket sätt får jag kontakt med dem? Vid uppdrag av detta slaget är det oftast flera verksamheter som berörs på olika sätt. Om det inte finns en förankring i dessa verksamheter kan det blir svårt att utföra arbetet. En kartläggning av vilka andra verksamheter som berörs är bra att göra. En sån kartläggning behöver dessutom innehålla. På vilket sätt och i vilket omfattning de berörs. Behöver de tex avsätta tid, personalresurser? Är du beroende av att de utför något? Hur ser förankringen ut? De som ska avsätta tid för att utföra något arbete har de mandat från sin ledning Hur ska kontakten med dem se ut, är det enbart enstaka kontakter eller är det regelbundet återkommande gemensamt arbete som behövs. Vilken väg ska jag gå för att få tillgång till dem?

20 Resurser Arbetstid relaterat till omfattningen av uppdraget
Andra personalgrupper som behöver avsätta arbetstid Lokal, material, fika Tid för förberedelse behöver avsättas. Gör gärna en beräkning av hur mycket tid som behöver avsättas både din egen och andras. Tänk på att det som är nytt är mer tidsödande. Dessutom behövs budget för kostnader relaterade till ditt uppdrag. Om du inte själv ansvarar för detta vem gör det?

21 Identifiera rätt personer
Vilka ska utbildas? Hur få kontakt med dessa? Har de uppdrag/mandat att utbilda? Hur sprida information om utbildningen? För att nå rätt personer behöver du inventera hur det ser ut i just ditt landsting. Ska du utbilda andra som utbildar? Kanske finns det naturliga verksamheter tex utvecklingsenheter eller andra som är vana vid att anordna utbildningar eller utbilda. Kan du ta hjälp av eller samarbeta dessa? Ska du utbilda gruppledare? Vilka är det som ska leda grupperna och vilka beslutar om det? Vilken verksamhet är det tänkt att hälsostöd ska tillhöra eller organiseras under. När det gäller hälsostöd är det en fördel med språkkompetens så att gruppen kan hållas utan tolk. Finns detta? Finns det kanske redan de som är vana att leda grupper eller har haft liknande arbetsuppgifter.

22 Gruppövning Utifrån Uppdrag Mandat Resurser Identifiera rätt personer
Utse en person som håller tiden och se till att alla frågor hinns med, 5 minuter per fråga Skriv ner och ta med dig hem! Förslag på gruppövning. Anpassa efter lokala behov Dela in deltagarna i grupper. Utse någon som leder gruppen så att de håller fokus och hinner med frågorna. Här kan det komma många goda idéer och tips som kan vara bra att ha med sig hem inför arbetet på hemmaplan.

23 Diskutera i grupp Hur ser ditt/ert uppdrag ut?
Vem har gett det - Vad ska du/ni göra –Hur ska det göras? Vilka verksamheter berörs av ditt/ert uppdrag? Hur ser förankringen ut i dessa verksamheter? Har du/ni de resurser som behövs? Arbetstid, lokal, budget Hur går du/ni till väga för att identifiera rätt personer? Utbildare, De som tar besluten Utifrån varje fråga är det relevant att identifiera om det finns ett beslut om detta eller vem som har mandat att besluta Förslag på diskussionsfrågor i grupp. Förändra frågorna efter behov och tid!

24 Komma igång med hälsostöd
Detta avsnittet handlar om vad som behövs för att komma igång med Hälsostöd. Dessa kunskaperna behöver de som ska leda Hälsostödsgrupper ha. För att kunna utbilda gruppledarna behöver även utbildaren vara väl insatt i Hälsostöd.

25 Upplägg Antal deltagare i gruppen? Fem träffar á 1,5 timme Språk
Antal gruppledare, tid Fem träffar á 1,5 timme Lägga till? Paus! Språk Tolk? Anpassa tiden! Pedagogisk grupp Presentation, budskap Dialog, samtal Upplägget av Hälsostöd finns KORT beskrivet i gruppledarguiden Det är ett förslag på upplägg men går att förändra utifrån lokala behov. Det finns dock vissa saker som man behöver förhålla sig till Hälsostöd är anpassat för 5-8 gruppdeltagare. Om man har färre än 4 deltagare finns en risk att det inte blir en grupp om någon/några är frånvarande Om vill ha fler deltagare än 8 bör man ha fler gruppledare då man i så fall kan behöva dela på gruppen vid samtal. Annars hinner inte alla få talutrymme och att vara många i en samtalsgrupp kan också vara hindrande för samtalet då en del inte vill prata i större grupper. Hälsostöd innehåller fem träffar med olika teman. Det går att lägga till eller ta bort träffar med andra teman utifrån behov. Ändra inte under gruppens gång utan bestäm detta innan start av gruppen. Det går att ha en träff varje vecka eller flera träffar i rad men tid emellan träffarna ger större möjligheter för en god grupprocess. Pausen är viktig för att deltagarna ska kunna lära känna varandra. Tiden är anpassad till att alla pratar samma språk. Om ni ska använda tolk behöver tiden förlängas. Det är enklare om alla talar samma språk men tolk används ibland i gruppsammanhang och det är fullt möjligt. Använd i så fall samma tolk alla träffarna. Hälsostöd är en form av pedagogisk gruppverksamhet vilket innebär att det finns en pedagogisk del då gruppledaren förmedlar information och ett budskap. Detta är sedan en utgångspunkt i den individuella övningen och det gruppsamtal som följer. Det är kombinationen av ny information och samtalen i gruppen som kan ge effekt.

26 Förberedelser Deltagarna Praktiskt Gemensam nämnare Utbildningsnivå
Förkunskaper Praktiskt Lokaler Material Fika Genomgång av gruppträff Förbered gruppverksamheten utifrån vilka deltagarna är. I Hälsostöd är den gemensamma nämnaren att deltagarna är flyktingar. För övrigt kan det finnas stora skillnader dem emellan. Om någon inte kan skriva eller läsa behöver man anpassa träffarna utifrån det, filmen och bilderna och muntliga delar är då passande. Att ha fått individuell information innan om varje deltagare är värdefullt för att kunna anpassa sig till deltagarna i den mån det är möjligt. Detta kan vara skriftlig information i form av en inskrivningsblankett men även ett individuellt samtal innan med varje deltagare kan vara värdefullt. I samtal framkommer ofta mer information än på en blankett. Här kan man även ställa frågor om det kan finnas några hinder för deltagandet. Avsätt god tid innan varje träff för de praktiska förberedelserna och för att gå igenom gruppträffen.

27 Att vara gruppledare Gruppledarens roll Stödja grupprocessen
Leda gruppen Ta ledarrollen Ej expert Gruppen ska arbeta Struktur och ramar Tydlig information om struktur Håll tider Fördela tiden Håll fokus Stödja grupprocessen Tydlig information om innehåll och upplägg Betona gruppens betydelse Gemensamma regler Grupfokus men se individerna Värdera inte Samtal Utgå ifrån sig själv Känslor tillåtna Precis som med allt annat arbete så behöver den som ska vara gruppledare få träna sig och med erfarenhet blir det lättare att leda gruppen. Gruppledarens huvuduppgift är att leda och guida gruppen och se till att ramar och yttre struktur hålls. Med tydlig struktur skapas en trygg grupp där det blir möjligt att få en process. Gruppledaren behöver inte ha svar på alla frågor och ska inte inta rollen som expert. Om gruppledaren blir för mycket expert finns en risk att gruppen förlitar sig helt på denne och man får inte en arbetande grupp. Det är framförallt gruppen som ska arbeta vilket blir möjligt när gruppen känns trygg och tillåtande. Tydliga ramar och en tydlig struktur på innehållet. skapar förutsägbarhet och förutsägbarhet är en viktig faktor för trygghet och för att få en arbetande och välfungerande grupp. Ge tydlig information om datum, plats, tider och innehåll för alla träffar både muntligt och skriftligt. Start och sluttid ska alltid hållas. I en grupp kommer det att finnas olika individer med olika förmågor och vilja att ta plats och ta för sig av utrymmet. Uppgiften för gruppledaren är att se till att ge alla möjlighet att komma till tals. Det ska dock alltid vara frivilligt och inget tvång att prata. En annan viktigt uppgift som gruppledaren har är att se till att gruppen någorlunda håller fokus på det som är tänkt. Är ämnet känsligt kan det vara lättare att prata om annat och då är det gruppledarens uppgift att leda tillbaka till ämnet. En tydlig struktur med fasta ramar ger utrymme för goda samtal och när en grupp kommer igång och ”arbetar” med uppgiften kan det ske mycket utveckling. Gruppledaren behöver samtidigt vara lyhörd för gruppen och kan då behöva vara flexibel med tänkt program så länge den yttre strukturen hålls. När gruppledaren gör några förändringar inom ramarna från det som är tänkt eller som har presenterats ska detta benämnas för gruppen för att inte skapa onödig oro. Ett exempel: ”Nu pratar vi om/gör vi något annat än vi hade tänkt men jag upplever att ni tycker detta är viktigt så är det okej för alla att vi fortsätter?” Nu kommer några idéer om hur en gruppledare kan arbeta för att stödja gruppen med processen. Ge tydlig information om hur en gruppträff är upplagd. Skriv gärna upp och gå igenom upplägget och vilka teman som kommer att tas upp. Att ha samma inledning och avslut varje träff bidrar till trygghet. Det kan ibland skapas orimliga förväntningar på vad gruppledaren ska bidra med vilket kan vara svårt att leva upp till. Genom att berätta om upplägg och hur gruppen är tänkt att fungera kan gruppledaren ge gruppen realistiska förväntningar och betona deras egen betydelse i gruppen. Att ha gemensamma regler är viktigt för att skapa en trygg grupp. Bäst är att göra reglerna tillsammans vid första träffen. Finns förslag i hälsostöd hur regler kan skapas tillsammans Gruppfokus är viktigt när man arbetar med grupp. Dock behöver gruppledaren också kunna se varje unik individ. Om man har viss information om varje individ underlättar detta, eventuellt har gruppledaren träffat alla enskilt först. Små saker som att ha memorerat namnet eller någon annan liten sak om dem kan ha betydelse för att de känner sig sedda. I en grupp kan det vara lätt att känna att man ska vara duktig inför de andra och prestera något. Detta kan gruppledaren tona ned genom att inte värdera det som sägs, det som de säger är inte bra eller dåligt, rätt eller fel. Istället kan man tacka när de delar med sig av något. Det är samtal och inte diskussion som eftersträvas i gruppen. Detta uppnås genom att betona att varje individ talar utifrån sig själv och sina upplevelser och erfarenheter. Det ska inte handla om att övertyga varandra något. Det ska inte heller handla om att tala om för varandra hur man ska lösa något eller vad de ska göra, detta kan skapa motstånd i en grupp. Om någon vill ha råd kan de be om det annars ska man undvika att ge råd. Det gäller både gruppledaren och de andra deltagarna. När någon delar med sig av något kan de andra då själv välja om det är något som passar dem eller inte. Oftast ger det deltagarna mycket att lyssna på varandra och dela erfarenheter. Oftast får man räkna med att gruppdeltagarna vänder sig till gruppledaren med frågor. Det är naturligtvis inte fel att svara på direkta frågor men det finns en risk att om man gör det ofta så tystnar gruppen. För att få gruppen att arbeta behöver man lägga ut saker i gruppen genom att tex fråga om någon känner igen sig och uppmuntra dem till att dela med sig av saker. Samtal i grupp kan väcka mycket känslor hos individer, speciellt om de är i svåra situationer. Det måste vara tillåtet att visa känslor om det ska ske någon utveckling i gruppen samtidigt kan det finnas en risk att det går ut över någon annan i gruppen eller över gruppledaren. Har man skapat tydliga regler för samvaron i gruppen brukar detta inte vara vanligt. Skulle det ändå ske är det gruppledarens ansvar att ingripa. Här kan tex de gemensamt skapade reglerna vara till hjälp.

28 Gruppövning Utifrån Upplägg Förberedelser Att vara gruppledare
Utse en person som håller tiden och se till att alla frågor hinns med, 10 minuter per fråga Skriv ner och ta med dig hem! Förslag på gruppövning. Anpassa efter lokala behov. Dela in deltagarna i grupper. Utse någon som leder gruppen så att de håller fokus och hinner med frågorna. Här kan det komma många goda idéer och tips som kan vara bra att ha med sig hem inför arbetet på hemmaplan.

29 Diskutera i grupp Ska vi använda Hälsostöd som det är eller kan det finnas behov av att lägga till, ändra något? Teman, antal träffar, hur ofta, språk? Vilka förberedelser behöver vi göra? Deltagare, praktiskt Gruppledarrollen Finns utbildade? Förslag på diskussionsfrågor i grupp. Förändra frågorna efter behov och tid!