Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden

En presentation över ämnet: "Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden"— Presentationens avskrift:

1 Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden
Viveka Palm, Adjungerad Professor fms KTH Vice Avdelningschef SCB, Avdelningen för regioner och miljö

2 Syfte Att utveckla en ny statistikmodul för miljöräkenskapssystemet.
Att sammanställa data om mark som är värdefull för biodiversitet från EU-rapportering av artdirektivet, med data som kan belysa kopplingen till ekonomin. Vem äger marken: jordbruk, skogsbruk, privat, stat, annat? Ingen monetär värdering ekosystemtjänsterna görs. Vattenområden ingår inte i studien.

3 Naturtyper Naturtyper som har undersökts är taiga, lövskogar som bok- och ekskog, silikatgräsmarker och våtmarker, liksom ett register med nyckelbiotoper i skog. Åtta olika register har använts. Genom kopplingen till ägandeform skapas en ’nyckel’ som gör att materialet kan användas inom miljöräkenskaperna, som är ett internationellt harmoniserat statistiksystem som kopplar samman ekonomi och miljö.

4 Art och habitatdirektivet
Sverige har internationella åtaganden för att stärka och bevara den biologiska mångfalden som beslutades vid konventionen om biologisk mångfalds tionde partsmöte i Nagoya 2010. Ett av delmålen innebär att värdet av biologisk mångfald ska integreras i utvecklingsplaner, ekonomiska beslut och nationella räkenskaper. I miljömålssystemet finns ett etappmål om biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster. Etappmålet innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället.

5 Artikel 17 rapportering EU:s medlemsstater redogjorde 2007 och 2013 för bevarandestatusen hos de livsmiljöer och arter som skyddas av EU:s habitatdirektiv under artikel 17. I Sverige omfattas ca 90 naturtyper och 150 arter i 3 terrestra och 2 marina biogeografiska regioner.

6 Datakällor Inventeringar av naturtyper: våtmarksinventeringen, nyckelbiotoper i skog, gräs från Tuva-registret, etc Företagsdatabasen: företag och bransch Fastighetskartan: areal och koordinat för fastighet Fastighets- och taxeringsregistret: fastighet, ägare Arbetsmarknadsstatistik: antal anställda per företag, hjälpvariabel för fördelning när en fastighet har flera olika ekonomiska aktiviteter.

7 Våtmarksareal naturvärdesklass hög och mycket hög
Källa: SCB efter specialbearbetningar från bl.a. VMI, FTR, FDB

8 Andel markägare av nyckelbiotop Källa: SCB efter specialbearbetning av Skogsstyrelsen, FTR, FDB

9 Ägare av ostörd Silikatgräsmark (EU-kod 6270)
Källa: SCB efter specialbearbetning av TUVA, FTR, FDB

10 Slutsatser Markräkenskaper kan visa vilka ekonomiska aktörer som har rådighet över områden som är utpekade som viktiga för biodiversitet. För områden med höga naturvärden behövs fler naturtyper och även vattenområden undersökas. Metoden bör fungera även för övriga länder inom Norden och EU, så att man kan göra internationella jämförelser.