Lönebildningsdagen 2018.

En presentation över ämnet: "Lönebildningsdagen 2018."— Presentationens avskrift:

1 Lönebildningsdagen 2018

2 Seminarium Rusta cheferna att ta fullt ansvar för lönesättningen Vad vet forskningen om hur cheferna ser på sitt uppdrag som lönesättare? Magnus Sverke, professor Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen

3 Forskningsprojektet “Legitimitet i lönebildningen”
En kunskapssammanställning och en empirisk rapport

4 Är löneskillnader mellan anställda med likvärdiga arbetsuppgifter bra eller dåligt för verksamheten?

5 Chefen och lönesamtalet (nationellt representativa data, privat sektor)

6 Ett exempel på legitimitet: Upplevd rättvisa i lönesättningen
Distributiv lönerättvisa Hur fördelas lönen/löneökningarna? Procedural lönerättvisa Lönesystemet, bedömningsprocess, kriterier, möjligheter att påverka? Informativ lönerättvisa Adekvat och tillräcklig information? Mellanmänsklig lönerättvisa Har individer behandlats respektfullt, värdigt och icke-diskriminerande?

7 Agerad (chefer) respektive upplevd (medarbetare) rättvisa i lönesättningen (data från ett företag som arbetat mycket med lönesystemet)

8 Utmaningar för lönesättande chefer 1. Prestationsbedömning
Chefer ser vikten av arbete med lönesättning (Neu, 2006) Chefer anser att de kan bedöma sina medarbetare (t.ex. Collberg & Viggósson, 2004; Karlström & Regnér 2017) Svårt att bedöma prestationer som är ”mittemellan” Svårt att bedöma medarbetare på distans (t.ex. Alsterdal & Wallenberg, 2009) Nya former av lönekriterier, tolkningar och vikt (Aleite, 2013; Blomskog; 2013; Karlström & Regnér 2017) Antal medarbetare (t.ex. Blomskog, Hasselhorn, 2002; Neu, 2006)

9 Chefens upplevda ”mandat”
Utmaningar för lönesättande chefer 2. Handlingsutrymme och påverkansmöjligheter Chefens upplevda ”mandat” (Neu, 2006) Chefer upplever sig ha möjlighet att påverka löneökningar (Granqvist & Regnér 2014) Bestäms utifrån graden av lokal lönesättning (Granqvist 2007; Neu 2006) Interna direktiv om procentsatser och tak är hämmande (Alsterdal & Wallenberg, 2009)

10 Utmaningar för lönesättande chefer 3. Begränsad summa
Begränsat löneutrymme (Alsterdal & Wallenberg, 2009; Neu, 2006; Karlström & Regnér 2017) Marginella löneökningar (t.ex. Collberg & Viggósson, 2004; Karlström & Regnér 2017) Små skillnader mellan olika medarbetare (Alsterdal & Wallenberg, 2009; Karlström & Regnér 2017) Mycket arbete i förhållande till fördelning (Collberg & Viggósson, 2004; Neu Morén, 2011) Dålig upplevd koppling mellan prestation och lön (Neu, 2006) Kortvarig effekt av lön på prestation (Karlström & Regnér 2017)

11 Likartade upplevelser oavsett sektor på arbetsmarknaden
Utmaningar för lönesättande chefer 4. Lönesamtalet – ett jobbigt samtal Likartade upplevelser oavsett sektor på arbetsmarknaden (Karlström & Regnér 2017) Stora variationer i upplevelse mellan chefer Inte ett svårt samtal, utan ett jobbigt (Neu 2006; Karlström & Regnér 2017) Tidskrävande, tidspress och ekonomiska förutsättningar (Alsterdal & Wallenberg, 2009; Karlström & Regnér 2017) Medarbetares förväntningar och reaktioner (t.ex. Collberg & Viggósson, 2004; Hasselhorn, 2002; Neu Morén 2011) Lönens symbolvärde (Eriksson et al., 2011; Stråberg, 2010)

12 Variation mellan olika organisationer Utbildning verkar ha effekt
Utmaningar för lönesättande chefer 5. Tillgång till stöd och utbildning Variation mellan olika organisationer (Karlström & Regnér 2017) Utbildning verkar ha effekt Det kollegiala stödet är viktigt (t.ex. Alsterdal & Wallenberg, 2009; Hasselhorn, 2002; Neu, 2006) Stöd särskilt viktigt vid motstridiga förväntningar (Hasselhorn, 2002)

13 Vad skapar legitimitet i lönesättningen?
Hur prestationsbedömningen går till Kännedom om lönesystemet och lönekriterier Relevanta och tydliga lönekriterier Väl genomfört lönesamtal Återkoppling Kontinuerlig I nära anslutning till händelsen Gäller sak och inte person Avser lönesystemet som helhet Individens upplevelser av processen och systemet Chefernas tillämpning av systemet Chefer är ”bärare” av lönesystemet