Vision ombud och skyddsombud 2018-11-30.

En presentation över ämnet: "Vision ombud och skyddsombud 2018-11-30."— Presentationens avskrift:

1 Vision ombud och skyddsombud

2 Syfte Ombud Skyddsombud Aktiv som ombud
Rekryter Medlemsdialog Samverka Coacha Skyddsombud Grundläggande kunskaper om arbetsmiljö Förutsättningar att arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågor Skapa nätverk med andra skyddsombud

3 Mål Ombud Facklig ledare i Vision Kunskap om Vision
Ha dialog med medlemmar, blivande medlemmar och nyanställda Rekrytera medlemmar Vara aktiv på arbetsplatsen och i samverkansgruppen Har en coachande roll i löneprocessen Skyddsombud Känna till ditt uppdrag Göra Vision synligt när det gäller arbetsmiljö Vara aktiv i arbetsmiljöarbetet Samverka med arbetsgivaren

4 Visions lokala avdelningar, klubbar och sektioner
Visions organisation Visions medlemmar Visions lokala avdelningar, klubbar och sektioner Förbundsmöte FS Visions organisation Visions medlemmar organiseras i avdelningar och klubbar där medlemmarna väljer ombud och styrelse. Avdelningarna och klubbarna ansvarar för den lokala verksamheten. Vartannat år genomförs förbundsmötet som är Visions högsta beslutanden organ. Det består av ledamöter som är förtroendevalda i avdelningar och klubbar. På förbundsmötet väljs förbundsstyrelse som är förbundets andra beslutande organ. (§6 Visions stadgar)

5 Visions kansliorganisation
FS Kansliledning Resurscenter Funktionen för löner och yrkesvillkor Staben Funktionen för kommunikation och facklig utveckling Administrativa funktionen Personalfunktionen Vision Direkt Allt om jobbet media AB Regionala center Visions center i Luleå Visions center i Sundsvall Visions center i Stockholm Visions center i Västerås Visions center i Linköping Visions center i Göteborg Visions center i Malmö Förbundsstyrelsen bestämmer kansliorganisationen och anställer personal. (§ 11 Visions stadgar)

6 Så här träffas och beslutar vi
Region-konferenser Varje år Regionala förbunds- konferenser Vartannat år Regionala förmöten Inför förbunds-mötet Förbunds-möte Vartannat år FS

7 Din rätt och skyldighet
Enskilda avtal Lokala kollektivavtal Centrala kollektivavtal Sveriges rikes lag – arbetsrättsliga lagar EU – EG-rätten, direktiv och förordningar Triangeln illustrerar hur arbetsrätten är uppbyggd. Börja din genomgång från botten av triangeln. EU-regleringar som införlivas i svensk lag som sedan regleras i kollektivavtal. Exv: Arbetstidsförordningen – arbetstidslagen – arbetstidsregler i centrala kollektivavtal – arbetstidsregler i lokala kollektivavtal, tex flextidsavtal mm. Nästan inga regler om rätten till olika ersättningar i de arbetsrättsliga lagarna utan dessa finns i kollektivavtalen: Kollektivavtal: OB-ersättning, mer- och övertidsersättning, färdtidsersättning, ersättning för jour- och beredskap. I vissa fall mer semester än lagen, rätt till ersättning utöver sjuklön, liv- sjuk- och olycksfallsförsäkringar, rätt till ytterligare ersättning utöver föräldrapenning mm.

8 Förtroendemannalagen
Vision ombud § 1 Tillämpning § 6 Rätt till ledighet § 7 Ledig med lön Utsedd av arbetstagarorganisationen 1 § Anmäld till ag som förtroendevald Gäller förhållandet till egna ag eller andra fackliga frågor som berör de anställdas ställning 6 § Gäller rätten till ledighet för fackligt uppdrag 7 § Gäller rätten till ledighet för fackligt uppdrag med bibehållna löneförmåner. AML kan ta över

9 Regelverket Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöförordningen
Skyddsombud Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöförordningen Arbetsmiljöverkets författningssamling, föreskrifterna Kollektivavtal Arbetsmiljölagen är en tvingande ramlag beslutad av riksdagen, I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljöförordningen anpassar regelverket efter arbetslivets utveckling, beslutas av regeringen Abetsmiljöverket ger ut föreskrifter och råd som kompletterar och preciserar arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverkets författningssamling Vår författningssamling (AFS) består av ett hundratal föreskrifter med beteckningen AFS. De är försedda med ett årtal och ett nummer, t.ex. AFS 2006:04. Kollektivavtalet beskriver hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare ska organiseras

10 Förhandlingsskyldighet
Övning Ombud Förhandlingsskyldighet Diskutera i bikupor: I vilka frågor tror du att arbets-givaren måste kalla till förhandling? Vilken/vilka paragrafer är det som gäller? Primär förhandlingsskyldighet – direkt påverkan på kollegor Sekundär förhandlingsskyldighet – påverkar inte kollegor direkt Utvidgning, omläggning, nedläggning eller inskränkning av driften Långsiktiga planer Investeringsbeslut Val av arbetsuppgift och arbetsmetoder Planering och inrättande av arbetslokaler Arbetstidens förläggning Omplaceringsfrågor Chefstillsättning Sociala frågor

11 Ta kontakt med Vision När det blir tal om
Övertalighet, arbetsbrist eller neddragning av tjänster Avgångsvederlag, förtida pensionsavgångar eller liknande erbjudande Och när det är frågan om Regler för A-kassa och a-kasseersättning Vid förhandling som får konsekvens för enskild medlemmar kontakta din Visions styrelse, Vision Direkt eller ditt center.

12 2. Organisatorisk arbetsmiljö
Arbetsmiljölagens tre hörnstenar 2. Organisatorisk arbetsmiljö 1. Fysisk arbetsmiljö 3. Social arbetsmiljö Karin: animera så att först rubrik sen hörnstenarna. Inled med en övning: Klicka därefter fram bilden Vad är arbetsmiljö för dig? Anvisning för övning: Rita en sol och skriv på varje stråle en sak som är arbetsmiljö för dig. Gör fler strålar i helgrupp ( sol därför att när det är en god arbetsmiljö mår den enskilde och organisationen bra ”strålar som en sol” Sammanfatta genom att diskutera denna bild 1. Fysisk arbetsmiljö Arbetets innehåll Arbetets utförande Teknik 2. Organisatorisk arbetsmiljö Arbetsorganisation Arbetsfördelning Beslutsprocess 3. Social arbetsmiljö Relationer Individ och grupper Kontakter inom och utom organisationen

13 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Åtgärdsplan Genomförande Utvärdering & uppföljning Nulägesanalys AFS: 2001:1 (arbetsmiljöföreskrift) Systematiskt arbetsmiljöarbete Undersök arbetsförhållandena. Vilka frågor behöver ställas på din arbetsplats? Har alla årliga utvecklingssamtal och utvecklingsplaner? Gör en riskbedömning. Vilka risker finns på din arbetsplats? Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp. Åtgärda risker som kommit fram. Åtgärda de allvarligaste riskerna först Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs. Skriv ner det som inte omedelbart kan åtgärdas Planera när det ska göras Bestäm vem som ser till att det blir gjort Följ upp genomförda åtgärder. Kontrollera så snart som möjligt Gör en arbetsmiljöpolicy. Utgå från resultatet i de undersökningar som nu gjorts Diskutera hur ni vill ha arbetsförhållandena på lite längre sikt Formulera policyn tydligt och konkret Gör en uppgiftsfördelning. Uppgifterna i arbetsmiljöarbetet bör utföras av dem som har bästa möjligheterna till det Det är vanligtvis cheferna eller annan arbetsledning som har sådana uppgifter Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper. Har du gått skyddsombudsutbildningen? Behöver du komplettera med något? Systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att: Undersöka - planera Policy Undersöka Handlingsplan Uppmärksam på arbetsmiljön Genomföra Fördelning av arbetsuppgifter (delegering) Utbildning Ha bra rutiner Följa upp Minst en gång per år

14 Samverkan i den löpande verksamheten
Samverkansgrupper Arbetsplatsträffar Samverkanssystem / avtal brukar bygga på AmL, MBL och i vissa fall (samverkansavtalet FAS -05 för kommun- och landstingsanställda) också på Förtroendemannalagen. Grunden för samverkan är att individen ska få större inflytande och delaktighet. Arbetsplatsträffar och utvecklings- och lönesamtal handlar är forum för direktinflytande för de anställda. Samverkansgrupper på olika nivåer i organisationen är forum för parterna – dvs de fackliga organisationernas lokala representanter och arbetsgivarens representanter. I samverkansgrupper behandlas frågor som annars skulle ha förhandlats enligt MBL eller behandlats i Skyddskommitté. I de flesta fall är de partssammansatta samverkansgrupperna också skyddskommitté. -Be de deltagare som har sitt lokala samverkansavtal med sig att se om deras samverkansgrupper också är skyddskommitté. Reglerna för vad en skyddskommitté ska göra finns i AmL Kap. 6 § 9 Utvecklings- och medarbetarsamtal

15 Övning Hur tar du reda på vilka frågor som är viktiga för medlemmarna? Är frågorna olika för olika yrkesgrupper? Vilken är din roll som Vision-ombud? Vad ska du göra? Hur får medlemmar på din arbetsplats ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv? Syftet med denna övning är att Vision ska bli aktiv och pådrivande i frågor som är viktiga för medlemmarna. I flera fall kan medlemmarnas önskemål leda till att Vision initierar intresseförhandlingar med arbetsgivaren. Viktigt i sammanhanget är synliggörandet och opinionsbildningen för Vision.

16 Lycka till med ditt viktiga och roliga uppdrag!