Utvärdering av internationell och nationell integrationspolitik

En presentation över ämnet: "Utvärdering av internationell och nationell integrationspolitik"— Presentationens avskrift:

1 Utvärdering av internationell och nationell integrationspolitik
Lena Schröder, docent associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier, SULCIS

2 Anm.; De siffror som står framför landets namn avser rangordningen bland de totalt 28 jämförda länderna. Källa: British Council & Migration Policy Group (2007).

3 Källa: European Commission (2007)

4 Källa: European Commission (2007)

5 Källa: European Commission (2007)

6 Källa: European Commission (2007)

7 Praktiken: Sverige ofta ofördelaktig placering när äpplen och stolar jämförs

8 Källa: OECD (2007)

9 Källa: OECD (2007)

10

11 Sysselsättningsgraden för akademiker, 2003-2004
Sverige högre andel akademiker än Kanada och Australien som aktivt rekryterar högutbildad arbetskraft. Borde tala till Sveriges fördel, om ”low skill migration” är det stora problemet. Källa: OECD (2007)

12 Skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda akademiker. Procentenheter
Källa: OECD (2007)

13 Praktiken: Sverige ofta ofördelaktig placering när äpplen och stolar jämförs
Orsak till invandring Vistelsetid i invandringslandet Språk Studerande Utbildningsnivå

14 Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning
1997 började nästan utrikes födda kvinnliga akademiker och nästan manliga i grundläggande vuxenutbildning.

15 Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning
1997 började nästan utrikes födda kvinnliga akademiker och nästan manliga i grundläggande vuxenutbildning. Nästan hälften av dessa akademiker har sedan läst grundläggande vuxenutbildning mellan 5 och 13 terminer.

16 Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning, VARFÖR?
Föreställning både hos tjänstemän och studerande att grundläggande vuxenutbildning är en normal fortsättning på svenska för invandrare (SFI), även för högskoleutbildade. Föreställning att endast svenska betyg och examina duger i Sverige. Bäst att börja om från början. Studiestöd/studielån i stället för försörjningsstöd.

17 Inskrivna vid Af, dec. 2004 Arbetslösa 55 523 22,6 14 ”övriga” 16 851
Kategori Antal utr. födda % av samtliga Arbetslösa 55 523 22,6 14 ”övriga” 16 851 43,3 Starta eget 1 251 18,5 Subv. anställn. 6 040 25,6 Div. och praktik 11 352 24,4 AMU 2 196 25,7 Förbered. utb. 5 707 35,3

18 Kategori 14, ”övriga” Utrikes födda Inrikes födda 56,1% 31,1 17,7 64,0
2 år eller längre i Sverige 56,1% Andel högskole-utbildade 31,1 17,7 Andel år 64,0 46,7

19 I AMS kategorier ”Övriga” och ”Förberedande utbildning” finns:
utrikes födda varav 3 250 högskoleutbildade utrikes födda som varit i Sverige i två år eller längre

20 VARFÖR? Schablonmässig uppfattning att utrikesfödda står ”långt från arbetsmarknaden” ? ”Svarte Petterspel” mellan kommuner, Försäkringskassa, Arbetsförmedling, studiestödsystem? F.d. AMS styrsystem och dess kvantitativa mål? Brist på utvärdering!

21 Referenser British Council & Migration Policy Group (2007), Migration Integration Policy Index. European Commission (2007), Special Eurobarometer. Discrimination in the European Union. Integrationsverket (2006), Rapport Integration 2005. OECD (2007), International Migration Outlook. SOPEMI Paris.