RDA i Sverige: Resursbeskrivning och åtkomst

En presentation över ämnet: "RDA i Sverige: Resursbeskrivning och åtkomst"— Presentationens avskrift:

1 RDA i Sverige: Resursbeskrivning och åtkomst
KB:s hörsal, 8 april 2013 ( ), 25 april 2013 ( ) Berndnaut Smilde 1

2 Agenda Vad är RDA? Varför RDA? Historik och internationell utblick
RDA i Sverige Vad händer nu? Frågor 2

3 Vad är RDA? RDA är den katalogiseringsstandard som kommer att ersätta AACR2. RDA beaktar i högre grad än tidigare regler den digitala utvecklingen och utgör en datamodell för framtidens kataloger. Med utgångspunkt i IFLA:s konceptuella modeller FRBR och FRAD läggs mer tonvikt på relationer mellan olika dataelement, och mindre på hur data skall presenteras. RDA är inte knutet till något särskilt beskrivningsformat, utan målet är flexibel data, som kan utbytas och återanvändas även utanför traditionella biblioteksstandarder. Varför är detta viktigt för oss? Våra svenska katalogiseringsregler (KRS) är en översättning och bearbetning av AACR2 och det nya regelverket har alltså stor betydelse för våra möjligheter till internationellt samarbete och postutbyte.

4 Varför RDA? AACR2 (1978) Katalogiseringsvärlden av idag: onlinekataloger, digitala medier, utbyte/återanvändning av data Nya konceptuella modeller (FRBR , FRAD, FRSAR) AACR3? 4

5 Ett nytt regelverk föds
RDA 2005- Omfattande remissarbete Final draft Färdiga regler 2010 Tester, beslut, utbildning Library of Congress gick över till RDA 31/3 2013 5

6 RDA i korthet Ett flexibelt ramverk för att beskriva alla resurser – analoga och digitala Data för dagens databasstrukturer Data som är bakåtkompatibel Lagring och presentation av data Ett regelverk för alla 6

7 FRBR Functional requirements for bibliographic records ENTITETER
RELATIONER ATTRIBUT ANVÄNDARBEHOV hitta, identifiera, välja, få tillgång till olika bibliografiska entiteter 7

8 Utvandrarna (romanen)‏ VERK
Originalet The emigrants Die Auswanderer Tryckt upplaga Talboksupplaga Elektronisk version: pdf Mitt ex SSB: ex 1 Ett ex dedikerat av Moberg VERK UTTRYCK MANIFESTATION EXEMPLAR 8

9 FRBR i MARC UTTRYCK VERK MANIFESTATION 9

10 Poängen med FRBR ”Platta” kataloger med beskrivning på manifestationsnivå innebär redundans FRBR ger möjlighet att strukturera grunddata bättre Beskrivning på högre entitetsnivå ger större möjlighet att återanvända data FRBR ger möjlighet att strukturera träfflistor bättre (men inte nödvändigtvis mer lättnavigerat!) FRBR är enkelt och intuitivt... Eller?

11 FRBR i RDA… FRBR utgör den konceptuella grundvalen för RDA.
RDA använder FRBR-terminologin: regelverket är helt strukturerat efter FRBR:s entiteter (verk, uttryck, manifestation och exemplar), man utgår från de attribut FRBR definierat för den bibliografisk beskrivning, FRBR- relationer och använder sig av FRBR:s användarkrav för att fastställa en ”core”, dvs en uppsättning obligatoriska dataelement.

12 Regelverkets struktur (1/2)
Att registrera attribut 1 Att registrera de attribut som hör till manifestationer och exemplar 2 Att registrera de attribut som hör till verk och uttryck 3 Att registrera de attribut som hör till personer, familjer och institutioner 4 Att registrera de attribut som hör till koncept, objekt, händelser och platser

13 Regelverkets struktur (2/2)
Att registrera relationer 5 Att registrera primära relationer 6 Att registrera relationer till de personer, familjer och institutioner som hör samman med en resurs 7 Att registrera ämnesrelationer 8 Att registrera relationer mellan verk, uttryck, manifestationer och exemplar 9 Att registrera relationer mellan personer, familjer och institutioner 10 Att registrera relationer mellan koncept, objekt, händelser och platser

14 Nyheter! ”The rule of three” försvinner Bibelns böcker
Klamrade titeluppgifter, [sic] Allmän medieterm försvinner Upplageuppgift [s.l] och [s.n.] Terminologi (uniform titel –> föredragen titel) De största skillnaderna mellan RDA och tidigare regler ligger alltså snarast i ambitionen, strukturen, hur man vill att reglerna skall användas. Men det finns så klart även konkreta skillnader. Posterna kommer inte att se särskilt annorlunda ut, iaf inte så länge vi fortsätter använda MARC. 100 Gör huvuduppslag på den först nämnda författaren, oavsett hur många författare som är angivna. Men gör, precis som tidigare, bara huvuduppslag på en författare som har ansvar för hela verket, inte på en som har ansvar bara för första verket i en samling. Då görs fortfarande huvuduppslag på titeln. Sammanställare blir även i fortsättningen huvuduppslag vid verk såsom bibliografier etc. Det övervägs även att låta sammanställare av samlingsverk med samlingstitel få huvuduppslag. 110 Fördrag mellan länder sätts under först nämnda land, oavsett antal eller alfabetisk ordning. Vid avtal mellan ett land och flera andra länder görs huvudppslag på detta enda land. 130 För Bibelns böcker försvinner mellanledet G.T. och N.T. vid utgåvor av enstaka böcker, eller flera enstaka tillsammans. För utgåvor av en av Bibelns två testamenten förkortas inte längre, utan hela texten skrivs u, t.ex. Bibeln. Nya testamentet ; Bibeln. Gamla testamentet. 2XX Använder klammer enbart för information som inte hittas i objektet, oavsett källa inom objektet. Låt klamrar ligga kvar i äldre poster. 240 etc. Uniform titel benämns istället Föredragen titel. 245 Ange alla författare som anges i primärkällan i 245 #c. Rätta inte äldre poster. Först nämnda författare blir huvuduppslag i 100. "[sic]" eller bokstäver tillagda inom klammer anges inte längre vid felstavningar. Skriv som det står i objektet. Rättstavad titel läggs anmärkning och i 740. #h Allmän medieterm: Försvinner i RDA och ersätts med information i fält (se nedan). #c Återge alla författare som anges i primärkällan oavsett antal. I den händelse det rör sig om ett samlingsverk föredras dock att ange respektive författare efter sin titel i ett fält 505. I och med att tre-regeln försvinner, kommer också behovet av att ange uteslutningstecken [...] att försvinna. 250 Förkorta inte, utan skriv som det står, t.ex. #a Andra upplagan 260 Skriv som det står. [S.l.] och [s.n.] utgår och ersätts med [Utgivningsort ej känd], respektive [Utgivare ej känd]. 700 Gör biuppslag på samtliga primära författare nämnda i 245 #c

15 Fler nyheter! 336 Innehållstyp (RDA 6.10) 337 Medietyp (RDA 3.2)
338 Bärartyp (RDA 3.3) Id-begrepp för de olika FRBR-entiteterna : Tre nya fält (ersättning för bl.a. Allmän medieterm)‏ 336 Innehållstyp (RDA 6.10)‏ Term kan antingen skrivas in i kodad form i 336 #b eller i klartext i 336 #a. 337 Medietyp (RDA 3.2)‏ Term kan antingen skrivas in i kodad form i 337 #b eller i klartext i 337 #a. 338 Bärartyp (RDA 3.3)‏ Term kan antingen skrivas in i kodad form i 338 #b eller i klartext i 338 #a. Ljudbärare Digitala bärare / Datorbärare Mikroformsbärare Mikroskopiska bärare Bärare för projicerbara bilder Stereografiska bärare Oförmedlade bärare Videobärare Ospecificerade bärare

16

17

18 RDA i Sverige

19 RDA i Sverige 2004-2009 AACR3/RDA på remiss
Svensk biblioteksföreningens kommitté för katalogisering utgjorde remissinstans 2011 KB:s nya inflytandestruktur med ett antal styr- och expertgrupper 19

20

21 RDA i Sverige 21

22 RDA i Sverige 2012- 2012 Kommittén lämnar sin rekommendation
13/ NatRef-möte: RB fattar principbeslut om svensk progression till RDA Expertgruppen för metadata får i uppdrag att hantera frågan: inrättar arbetsgruppen Resursbeskrivning och åtkomst (RÅ). RÅ har sitt första möte 6/ 22

23 Medlemmar i RÅ Anders Cato (BTJ) Isabel Folkesson (GUB)
Mikael Gunnarsson (BHS) Jan Gustafsson (LUB) Linda Jerrewing (MTM) Olle Johansson (KB/AVM) Charlotte Landgren (Norrköpings SB) Katarina Synnermark (KB/NB) Miriam Säfström (KB/Libris) 23

24 Fokusområden Modell för åtkomst till regelverket
Svensk praxis och översättning Bibliografiska format Systemperspektivet Undervisning/marknadsföring/kommunikation Befintliga poster och data från externa källor 24

25 Resultat hittills Inlett studie av RDA toolkit: BHS-studenter igång med utvärdering Påbörjat kartläggning av svensk praxis Följer BIBFRAME-initiativet och utvecklingen av Libris XL Initial kontakt med nästan alla svenska systemleverantörer – halvdagsmöte med dessa Enkät till de svenska utbildningsinstitutionerna. Då de sista svaren inkommit sammanställs resultatet Två allmänna informationstillfällen under våren En större konferens hösten 2013 Broschyr med grundläggande RDA-information 25

26 Resultat hittills http://kat.libris.kb.se
Inlett studie av RDA toolkit: BHS-studenter igång med utvärdering Påbörjat kartläggning av svensk praxis Följer BIBFRAME-initiativet och utvecklingen av Libris XL Initial kontakt med nästan alla svenska systemleverantörer – halvdagsmöte med dessa Enkät till de svenska utbildningsinstitutionerna. Då de sista svaren inkommit sammanställs resultatet Två allmänna informationstillfällen under våren En större konferens hösten 2013 Broschyr med grundläggande RDA-information 26

27 Vad händer nu? (Sverige)
Efter 8/4 och 25/4: introduktionen läggs ut på RÅ:s sidor 18/9 RDA-konferens (Stockholm) RÅ:s arbete fortsätter EURIG 27

28 Vad kan du göra? Läs på! (www.kb.se/rda) FRBR Följ RÅ:s arbete
Fråga, fråga, fråga!

29 Akronymer AACR2 Anglo-American Cataloguing Rules, 2nd edition
EURIG European RDA Interest Group FRAD Functional Requirements for Authority Data FRBR Functional Requirements for Bibliographic Records IFLA International Federation of Library Associations JSC Joint Steering Committee for the Development of RDA KRS Katalogiseringsregler för svenska bibliotek MARC Machine-Readable Cataloguing RDA Resource Description and Access RÅ Resursbeskrivning och åtkomst AACR2 Anglo-American Cataloguing Rules, 2nd ed. Den andra utgåvan av de anglo-amerikanska katalogiseringsreglerna publicerades Sedan arbetet med RDA inleddes 2004 har endast marginella uppdateringar gjorts. EURIG European RDA Interest Group inrättades formellt 2011 och är ett samarbetsorgan för de europeiska RDA-intressenterna. FRAD Functional Requirements for Authorithy Data är en konceptuell modell för auktoritetsdata och utgör en påbyggnad på FRBR (se nedan). FRAD publicerades 2009. FRBR Functional Requirements for Bibliographic Records är en konceptuell modell för det bibliografiska universat. FRBR-rapporten kom 1997 och koncentrerar sig på de bibliografiska entiteterna. Rapporten har sedan dess utökats med fler delar, däribland FRAD (för auktoritetsdata). JSC Joint Steering Committee for the Development of RDA utvecklar RDA. På deras hemsida finns information om gruppens sammansättning och arbetssätt. KRS Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Denna svenska översättning och anpassning av AACR2 publicerades 1983, ny upplaga 1990. MARC21 Den internationellt mest spridda och använda versionen av beskrivningsformatet MARC (Machine-Readable Cataloguing). RDA Resource Description and Access RDA Toolkit Onlineverktyget för att nå de nya katalogiseringsreglerna finns på RÅ Resursbeskrivning och åtkomst. RÅ är den arbetsgrupp under Expertgruppen för metadata som hanterar frågan om en svensk progression till RDA. SAB, SAB-systemet är ett klassifikations-system, som ursprungligen skapades av Svensk Biblioteksförening (vid den tiden var namnet Svensk Allmän Biblioteksförening) Den semantiska webben syftar på en webb där maskinerna förstår innebörden (eller semantiken) av den data de hanterar. Begreppet lanserades av Sir Tim Berners-Lee och den teknik som möjliggör den semantiska webben är RDF, Resource Description Framework. Bibliotekens viktigaste bidrag till den semantiska webben är förmodligen att publicera sin information som öppna länkade data. KB arbetar för detta Sedan 2008 har KB/Libris bl.a. publicerat den svenska nationalbibliografin och de svenska auktoritetsposterna som öppna länkade data. 29