Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avIngeborg Larsson
1
Nya bestämmelser om läkarnas ST - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar 2015
Febe Westberg Kim Thorsen
2
Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST
Målbeskrivningarnas nya struktur Gemensam kunskapsbas Frågestund Med kunskap i centrum
3
Tidsplan 2015 De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015
Anvisningar, frågor&svar + annat informationsmaterial publiceras på webben i april och maj: Hösten 2015: informationsträffar, ev. webbinarium m.m. Med kunskap i centrum
4
De nya bestämmelserna Ny specialitetsindelning
Gemensam kunskapsbas (bl.a. för Geriatrik) Förtydligat syfte för utbildningsprogram och dokumentation Förtydligad ansvarsfördelning Stärkt handledning och studierektorsfunktion Nya bestämmelser för tredjelandsspecialister Övergångsregler (sist i SOSFS 2015:8) Ny struktur i målbeskrivningarna, a-, b- och c-delmål Stärkt kompetens (bl.a. läkemedel) Med kunskap i centrum
5
Ny specialitetsindelning
Fler basspecialiteter Gemensam kunskapsbas för grupper av specialiteter Invärtesmedicinska specialiteterna Kirurgiska specialiteter (4 st) Bild- och funktionsmedicinska specialiteter (2 st) Sex nya specialiteter Arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien, äldrepsykiatri Med kunskap i centrum
6
Utbildningsprogram ST-läkaren ska ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten Det ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla - planerad intern och extern utbildning, - planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten, och planerad tid för regelbundna självstudier. 2 kap. 3 § samt AR till 2 kap. 3 § SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
7
Vårdgivaren Det ska finnas de förutsättningar som behövs för att genomföra ST av hög och jämn kvalitet Det ska finnas tillgång till: Studierektor Handledare som motsvarar behovet av handledning Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt 4 kap. 1 § SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
8
Vårdgivaren Bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens. ST-läkaren bör, utöver handledning, ges sådana instruktioner som anges i 3 fortlöpande och med återkoppling från dem som har gett instruktionerna. AR till 4 kap. 1 § SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
9
Vårdgivaren – kvalitetsgranskning i ST
Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i ST säkerställs genom systematisk granskning och utvärdering av om verksamheten uppfyller de krav som ställs i 3-4 kap. Ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda påvisade brister 4 kap. 2 § SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
10
Vårdgivaren – kvalitetsgranskning
Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år. AR till 4 kap. 2 § SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
11
Handledningen i ST Handledningen ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman Huvudansvarig handledare ska utses Bör tjänstgöra där STL huvudsakligen genomför sin ST Tillgång till handledare under varje utbildningsperiod Handledarutbildningen bör innehålla metoder för bedömning 3 kap. 1 – 3 §§ samt AR till 3 kap. 1-3 §§ Med kunskap i centrum
12
Studierektor Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för STL (4 kap. 5 §) Samråd vid intygande om uppnådd specialistkompetens (bilaga 2) I arbetsuppgifterna bör bl.a. ingå att ta del av den kontinuerliga bedömningen (AR till 4 kap. 5 §) Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens (AR till 4 kap. 1 §) Med kunskap i centrum
13
Bedömning av specialistkompetens
Verksamhetschef och handledare ska bedöma kompetensutvecklingen kontinuerligt Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för intyget om uppnådd specialistkompetens efter fullgjord ST Om verksamhetschefen själv inte har specialistkompetens i den specialitet som STL avser att uppnå ska han eller hon utse en läkare som har sådan kompetens att göra bedömningen 3 kap. 4 § och 4 kap. 4 §SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
14
Verksamhetschefen Allmänna råd
Verksamhetschefen bör hålla regelbundna utvecklingssamtal med ST-läkaren. AR till 4 kap. 3 § SOSFS 2015:8 Med kunskap i centrum
15
Tillgodoräknande av kompetens
Tjänstgöringstiden i ytterligare specialitet får understiga fem år Meriter från forskarutbildning EES-läkare Tredjelandsspecialister nya intyg + bifoga utbildningsprogram Delar av ST i annat land än Sverige, max 4 år får tillgodoräknas (6 kap. 1-6 §§ SOSFS 2015:8) Med kunskap i centrum
16
Tillgodoräknande av kompetens
Ansvarig verksamhetschef och handledare måste i varje enskilt fall bedöma om tidigare genomförd ST kan tillgodoräknas och avgöra om kraven i de nya målbeskrivningarna är uppfyllda. Ex. vid övergång till det nya regelverket Med kunskap i centrum
17
Nya bestämmelser för tredjelandsspecialister
Bevis om specialistkompetens från 3L (5 år ST alt. 3 år ST + därefter minst två års tjänstgöring Minst ett års ST i Sverige efter svensk legitimation Uppfyller samtliga kompetenskrav i målbeskrivningen Huvudansvarig handledare + VC ska bedöma om läkaren uppfyller samtliga kompetenskrav i MB under ST i Sverige. Kompletterande utbildning om det behövs Förlängning av ST om det behövs Med kunskap i centrum
18
Övergångsregler Det är möjligt att fullgöra påbörjad ST enligt SOSFS 2008:17 under en övergångsperiod (7 år )om legitimation/behörighetsbevis före 1 maj 2015 ------ Ansökan enligt SOSFS 2008:17 ska göras på de intygen Ansökan enligt SOSFS 2015:8 ska göras på de intygen Med kunskap i centrum
19
Övergångsregler - nya specialiteter
Övergångsregler finns för de som ska handleda och bedöma ST-läkare i de nya tilläggsspecialiteterna, Gäller bl.a. Äldrepsykiatri och Palliativ medicin (sist i SOSFS 2015:8) Med kunskap i centrum
20
Ny struktur i målbeskrivningarna
Delmålen a och b är specialitetsövergripande Delmålen c är specialitetsspecifika Med kunskap i centrum
21
De specialitetsövergripande delmålen
Samma/lika mål för alla/nästan alla: Enklare för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet Enklare för den som anordnar utbildningsaktiviteter för ST-läkare från olika specialiteter Stärka vissa kompetenser Lyfta fram vissa kompetenser Stärka vissa kompetenser = exempelvis inom läkemedel (även ex sjukdomsförebyggande arbete och palliativ vård i livets slutskede). Lyfta fram vissa kompetenser = i lever ex etik ett lite ”undanskymt” liv Med kunskap i centrum
22
a-delmålen a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik
a2 Etik, mångfald och jämlikhet a3 Vårdhygien och smittskydd a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete a5 Medicinsk vetenskap a6 Lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvårdens organisation Rubrikerna för delmålen a Med kunskap i centrum
23
b-delmålen b1 Kommunikation med patienter och närstående
b2 Sjukdomsförebyggande arbete b3 Läkemedel b4 Försäkringsmedicin b5 Palliativ vård i livets slutskede Rubrikerna för delmålen b Med kunskap i centrum
24
En målstyrd utbildning …
I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. Inte regelstyrning (dvs. hur utbildningen ska organiseras) Att ST är en målstyrd utbildning innebär att det är målen som styr utbildningen. Det finns olika styrformer för utbildning. Målstyrning är den absolut vanligaste styrformen idag. Förr var det vanligare med regelstyrning. Regelstyrning innebär, enkelt uttryckt, att utbildningen i högre grad styrs via regler om hur utbildningen ska organiseras, ex. regler om hur lång tid ST-läkaren ska ägna åt ett utbildningsmoment eller hur många gånger ST-läkaren ska ha genomfört någon form av ingrepp (en operation t ex). Med kunskap i centrum
25
… med vissa angivna ramar
I målbeskrivningarna anges att vissa utbildningsaktiviteter ska genomföras Vilka av delmålens kompetenskrav som ska uppfyllas genom vilka utbildningsaktiviteter anges inte Den individuella ST-läkarens utbildning läggs upp utifrån vad han/hon behöver för att kunna uppnå målen i målbeskrivningarna Vi anger dock vissa ramar. T ex anger vi att vissa former av utbildningsaktiviteter ska genomföras (t ex att ST-läkaren ska delta i en eller flera kurser. Vi anger dock inte exakt vilka kompetenskrav som ska uppfyllas via deltagande i kurser eller exakt vilka kurser som ska genomföras. Den individuella ST-läkarens utbildning måste läggas upp utifrån vad just han/hon behöver för att kunna uppnå målen i målbeskrivningarna. Enskilda ST-läkare kan ha olika behov av ex kurs eller kurser beroende på vad han/hon kan sen tidigare och vilka övriga aktiviteter som han/hon deltar i (ex kliniska tjänstgöringar). Det är också så att kurserna kan se olika ut, en del är längre, en del är kortare … Det är därför vi skriver ”en eller flera kurser”. Med kunskap i centrum
26
Olika delmål tar olika lång tid
Olika delmål tar olika lång tid att uppnå Vissa kompetenser utvecklas genom hela utbildningen, som en ”strimma”, gäller särskilt för a- och b-delmålen Att utbildingen är målstyrd innebär också att det inte finns en direkt koppling mellan delmål och tid. Olika delmål tar olika lång tid att uppfylla. Vissa delmål uppfylls kanske under en avgränsad tidsperiod, medan andra mer ”går som en strimma” genom utbildningen. Detta gäller särskilt för a- och b-delmålen. Etik, t ex, lär man sig så klart inte vid en specifik placering. Den etiska kompetensen är i stället något som ST-läkaren förväntas utveckla genom hela sin utbildning. Därför står det enbart ”klinisk tjänstgöring under handledning” som utbildningsaktivitet i delmålen a och b, istället för, som i c-delmålen ”Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden” Med kunskap i centrum
27
b-delmålen Den specialistkompetenta läkaren ska
Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, köns- överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Klinisk tjänstgöring under handledning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Deltagande i en eller flera kurser Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellan- professionell reflektion i grupp Handleda under handledning Undervisa under handledning b-delmålen Exempel på delmål. Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdas av kursledare eller handledare. Viktigt är att det är uppfyllda kompetenskrav i målbeskrivningen som intygas, inte att ST-läkaren har fått godkänt på kursen (dvs. uppnått de mål som kursledaren satt upp). För varje delmål behöver handledaren göra en sammanvägd bedömning: är samtliga kompetenskrav uppfyllda? Är kraven på genomförda utbildningsaktiviteter uppfyllda? Med kunskap i centrum
28
Kurs En vidare definition av kurs som inkluderar exempelvis webbkurser: Strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål Den vidare definitionen innebär att utbildningsaktiviteter som inte är avgränsade tidsmässigt också kan räknas som kurs. Det kan t ex gälla webbkurser (där deltagaren i vissa fall själv kan välja när han/hon påbörjar eller avslutar kursen) och kurser som ges som ex. en serie seminarier, ex vid ett tillfälle i veckan under en hel termin. Viktigt att komma ihåg är att intyg ska utfärdas inte bara om genomförda utbildningsaktiviteter, utan också om uppfyllda kompetenskrav. Det betyder att om kursen inte innefattar någon form av uppföljning av uppnådd kompetens (t ex genom en examination) måste en uppföljning göras. Om det t ex handlar om en webbkurs utan examinationsmoment eller om ST-läkaren t ex deltagit i ett seminarium på en kongress som inte innefattade någon form av uppföljning, behöver handledaren genomföra någon form av uppföljning med ST-läkaren. Det skulle t ex kunna göras genom att ST-läkaren håller ett föredrag på morgonmötet om vad han eller hon lärt sig på (ex) kongressen, eller att handledaren genomför en regelrätt examination med ST-läkaren. Med kunskap i centrum
29
Ny specialitetsindelning Gemensam kunskapsbas
Med kunskap i centrum
30
Nya specialitetsindelningen
Invärtesmedicinska specialiteter Endokrinologi och diabetologi Geriatrik Hematologi Intermedicin Kardiologi Lungsjukdomar Med. Gastroenterologi och hepatologi Njurmedicin Med kunskap i centrum
31
Nya specialitetsindelningen
Tilläggsspecialiteter Allergologi Arbetsmedicin Beroendemedicin Gynekologisk onkologi Nuklearmedicin Palliativ medicin Skolhälsovård Smärtlindring Vårdhygien Äldrepsykiatri Med kunskap i centrum
32
Gemensamma delmål för invärtesmedicinska specialiteter (delmål c1-c5)
Gemensam kunskapsbas Gemensamma delmål för invärtesmedicinska specialiteter (delmål c1-c5) Med kunskap i centrum
33
Krav, uppdraget gemensam kunskapsbas
Klara av att gå primärjour Utöver akutuppdraget klara att primärt handlägga vanliga tillstånd från avgränsande specialiteter inom såväl sluten- som öppenvård Med kunskap i centrum
34
Målsättning – gemensam kunskapsbas
Kunskapsutbyte mellan specialiteter Ökad flexibilitet- enklare att byta specialitet Bättre balans i utbildningen Rekrytering av ST-läkare Underlätta möjlighet för att bedriva forskning Internationellt perspektiv Med kunskap i centrum
35
Specialist: spets och bredd
Spetskompetens Medicinsk utveckling Akutuppdraget Folksjukdomar Med kunskap i centrum
36
Delmål, gemensam kunskapsbas medicin
Den specialistkompetenta läkaren ska kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter Med kunskap i centrum
37
Delmål, gemensam kunskapsbas medicin
behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera behandlingen utifrån ålder, kön, vikt, njurfunktion och samsjuklighet ha kunskap om läkemedelsrelaterade problem inklusive polyfarmaci kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga sjukdomstillstånd vid multisjuklighet hos patienter i allmänhet och hos äldre patienter i synnerhet ha kunskap om hur helhetssyn tillämpas för individualiserad behandling kunna självständigt besluta om och initiera palliativ vård Med kunskap i centrum
38
Hur få till gemensam kunskapsbas?
Kvalitetsarbetets tre komponenter och deras inbördes relation Enl. Donabedian 1988 Med kunskap i centrum
39
Hur få till gemensam kunskapsbas?
Specialitetsföreningarnas roll? Hur få till gemensam kunskapsbas? Sjukvårdshuvudmännens roll? Sjukvårds-huvudmännens roll? Specialitets-föreningarnas roll? Gemensam kunskapsbas Handledarens roll? Handledarens roll? Studierektors roll? Verksamhets-chefens roll? Studierektors roll? STs roll? Andra intressenter? STs roll? Socialstyrelsens roll? Socialstyrelsens roll? Verksamhetschefens roll? Andra intressenter? Med kunskap i centrum
40
Hur få till gemensam kunskapsbas?
Specialitetsföreningarnas roll? Hur få till gemensam kunskapsbas? Sjukvårdshuvudmännens roll? Hur säkra innehåll? Gemensam kunskapsbas Handledarens roll? Ekonomi? Uppföljning? Studierektors roll? Utveckling? Var? STs roll? Socialstyrelsens roll? Verksamhetschefens roll? Andra intressenter? Med kunskap i centrum
41
Mer information finns på:
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.