Sociala investeringar i Sverige

En presentation över ämnet: "Sociala investeringar i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Sociala investeringar i Sverige
Sandefjord 28 oktober 2015 Tomas Bokström

2 Agenda Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa Sociala investeringar
Sociala utfallskontrakt Reflektioner

3 Ett fragmenterat system!
Barn och ungdomspsykiatri Fritidsverksamhet Elevhälsa Primärvård SIS Ett fragmenterat system! Tandvård Socialtjänst Familjecentraler Ungdomsmottagningar MHV BVC Vuxenpsykiatri Placerade Civilsamhället Polis Skola

4 Psynk – psykisk hälsa barn och unga Överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet om att driva utvecklingsarbete 33,5 mkr/år, Synkronisering! Fem teman Första linjen Barn i behov av sammansatt stöd Skolresultat och psykisk hälsa Tidiga insatser/sociala investeringar Gemensam ledning och styrning

5 Uppdrag Psykisk Hälsa Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL Ettårig satsning 2015, 65 mkr Tre uppdrag Vidmakthållande Utvecklingsarbete – Aktion 2015 Förbereda fortsatt satsning Berör många områden Barn och unga, vuxna och äldre Generell nivå, första linjen och specialistnivå Skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

6 Agenda Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa Sociala investeringar
Sociala utfallskontrakt Reflektioner

7 Varför arbetar vi med sociala investeringar?
Kan svara mot några identifierade behov: Långsiktighet Tvärsektoriellt arbete Struktur för lokalt utvecklingsarbete inklusive på strategisk nivå Förbättrad förmåga till uppföljning och utvärdering Samband mellan behov, effekter och resurstilldelning

8 Vad är en social investering?
Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till ”business as usual” och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet Utbud Fel/otillräckliga insatser För lite insatser Organisation Bristande incitament/stuprör Dålig matchning mellan behov och utbud

9 Vad är en social investering (forts)?
Insatsen är väldefinierad Innehåll Omfattning Kriterier för programtrohet, processmått Förväntad effekt tydlig och utvärderingsbar Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (hypotes)

10 SOCIAL INVESTERING

11 Två förenliga perspektiv
Systemperspektivet Effektivisering av offentligt finansierad verksamhet Minska gap Metodutveckling och innovation Frigöra och omfördela resurser Välfärdens finansiering Mänskliga perspektivet Tillgodose behov Minska ojämlikheter Kompensera riskgrupper Maximera alla individers potential

12 Sociala investeringar – ett nytt arbetssätt
Tvärsektoriella analyser av verksamheten Vilka resultat och vilka gap har man givet tillgänglig kunskap? Välja insatser som kan bidra till att förbättra resultaten Hur stimulerar man förslag på nya insatser? Hur bedömer man eventuell tillgänglig evidens och hur designar man en insats som fungerar i den lokala praktiken? Bedöma vilken effekt en ny insats kan medföra för målgruppen Effekt på lång sikt och vad är värdet i ekonomiska termer? Strukturerat genomförande Tydliga ramar och kontinuerlig projektstyrning Följa upp och utvärdera en satsning Görs det som bestämts, nås alla i målgruppen och vilken effekt gav det? Hur förhåller sig effekten till ett kontrollalternativ? Uppskalning/implementering i ordinarie verksamhet Lyckade satsningar ska ersätta (eller komplettera) ordinarie verksamhet.

13 Sociala investeringar – kräver organisation
Ett tvärsektoriellt perspektiv i utvecklingsarbetet Motvikt till en mer stuprörsorganiserad driftsorganisation. Avsättning av finansiella medel för att driva utvecklingsarbete Medel som kan användas verksamhetsöverskridande lyfter upp risk i utvecklingsarbetet från enhetsnivå till organisationsnivå.

14 Vilken organisation?

15 Jonsson & Jannesson, 2015, Organisering och styrning av sociala investeringar

16 Exempel Norrköping och Örebro
Norrköping avsatt 40 mkr i social investeringsfond Örebro avsatt 85 mkr En reservation eller öronmärkning av medel i driftsbudget Kan inte redovisas som en investering med avskrivningar etc. Kan göras särskild redovisning i ex. årsbudgeten Signalvärde att kalla det fond Särskilda medel Långsiktigt Gemensamt

17 Mål för sociala investeringar i Örebro kommun
Stimulera till nytänkande, ta vara på innovativa idéer Möjlighet att genomföra tidiga insatser Motverka utanförskap och framtida kostnader Gränsöverskridande samverkan – se bortom stuprören! Ställa om organisationen – från reaktiv till proaktiv Satsningar med positivt utfall in i ordinarie verksamhet Skillnad jämfört med andra kommuner: sociala investeringar till alla åldrar och inom alla områden + civila samhället

18 Organisationsstruktur
Processägare - Ekonomidirektör Beredningsgrupp - Uppdrag: bereda inkomna ansökningar, hantera halvårsrapporter. Utvärderingsteam - Uppdrag: beräkningar av kostnader och effekter, uppföljning och utvärdering. Analysgrupp - Uppdrag: utskott under utvärderingsteam. Utdata – kartlägga och analysera data och statistik, samt kostnadsuppgifter. Processägare: ekonomidirektör

19 Organisationsstruktur forts.
Workshopgrupp - uppdrag: fokus behovsinventering och –identifiering, förslag på satsningar. Referensgrupp - uppdrag: frågeställningar rörande forskning och evidens kopplat till utvärdering. Politisk styrgrupp - uppdrag: politisk styrning, lägger fram prioriterade områden, bedömer och godkänner ansökningar för vidare beslut, prioritering om flertal ansökningar. Beslutsinstans - Kommunstyrelsen (på delegation från Kommunfullmäktige)

20

21 Finansiell modell för sociala investeringar 1
Gemensam insatsbudget ILLUSTRATIV Genomföra, utvärdera och följa upp insats Insamla medel Fördela medel till insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Insats A Mål 1: Resultat Mål 2: Resultat Mål 3: Resultat Gemensam insatsbudget Landsting Insats B Ordinarie verksamhet Övrig finansiering Insats C Årliga avsättningar görs från driftsbudget till gemensam insatsbudget Övrig finansiering kan vara medel från andra forum/ organisationer utan krav på återbetalning Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en begränsad prövoperiod* Ej krav på återbetalning av medel Fokus på uppföljning och utvärdering av resultat i form av mänskliga vinster** Uppföljning av kostnads- besparingar för berörd(a) aktör(er) endast om tillämpligt För insatser som uppvisar förväntat resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Övriga insatser avslutas * Om möjlighet under vissa perioder ej finns att tillföra medel till gemensam budget är ett tänkbart alternativ att använda modellen för att utvärdera pågående insatser av liknande karaktär. Om utvärderingen visar på bristande resultat kan medel därigenom omfördelas till nya insatser. ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.

22 Finansiell modell för sociala investeringar 2
Återföringsmodellen ILLUSTRATIV Genomföra, utvärdera och följa upp insats Insamla medel Fördela medel till insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Insats A Ordinarie verksamhet Investerings- fond Landsting Insats B Investerings- fond Finansiär Övrig finansiering Insats X -100 Medel avsätts till en ”investeringsfond” som förväntas ge avkastning på insatt kapital Övrig finansiering kan vara medel från andra forum/organisationer, med eller utan krav på återbetalning/avkastning Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en begränsad prövoperiod Krav på återbetalning av medel motsvarande delar av förväntad kostnadsbesparing* Uppföljning och utvärdering av resultat både i form av mänskliga vinster** och kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) För insatser som uppvisar goda resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Delar av kostnads-besparing till ordinarie verksamhet och delar till fonden + finansiärer * Återbetalningsperioden anpassas till den tidshorisont då respektive insats förväntas ge effekt i form av kostnadsbesparingar ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.

23 Exempel återföringsplan från Örebro, 1 000 kr

24

25

26 LOGIKMODELL

27

28 Hur utvärdera?

29 Varför effektutvärdering?
Insats startar Resultat Effekt Utan insats Tid

30 Exempel på utvärdering 1

31 Exempel på utvärdering 2
Projektgrupp (30 personer) Liten jämförelsegrupp (30 personer) Stor jämförelsegrupp (394 personer) Andel kvinnor (september 2012) 53% 47% 46% Medelantal barn per hushåll (september 2012) 2,19 2,56 2,44 Medelålder för vuxna (september 2012) 37,10 37,50 41,33 Minskning antalet hushåll med ekonomiskt bistånd 74 % 20 % 30 % Servicetrainee Norrköping

32 Satsningar i Örebro kommun
5 satsningar beslutade för drygt 20 miljoner kronor Samverkan för teckenspråkiga Tvärkompetensteam på familjecentralen i Oxhagen Specialpedagogisk kompetensutveckling El Sistema på Hagaskolan och förskolan Blåmesen NP-samverkan

33

34 Över 50 kommuner och landsting/regioner arbetar med sociala investeringar*
1,3 miljarder kr reserverade Ny modell – majoritet 2012 eller senare Planering och diskussioner i ytterligare 87 kommuner och landsting Stockholm - beslut 2015, 300 miljoner kr *Enkät genomförd sommaren 2014 – 265 av 310 respondenter

35 Agenda Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa Sociala investeringar
Sociala utfallskontrakt Reflektioner

36 Sociala investeringsfonder
” En social investering är en tidig eller förebyggande insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället ” Tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringar Ordinarie tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringsfonder Offentliga Privata

37 Investerare Fond Utfallsansvarig Utförare Målgrupp

38 ” En social investering är en tidig eller förebyggande insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället ” Tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringar Ordinarie tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringsfonder Sociala investeringsinstrument Offentliga Privata Sociala utfalls-kontrakt Sociala utfalls- obligationer

39 Sociala investeringsfonder och sociala investeringsinstrument
Läs mer om modeller för sociala investeringar på följande länk

40 Socialt utfallskontrakt
Målet för hösten 2015 är att utveckla ett utfallskontrakt för placerade barn Socialt utfallskontrakt Investerare Garant Intermediär Placerade barn Målgrupp

41 Internationellt

42 Agenda Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa Sociala investeringar
Sociala utfallskontrakt Reflektioner

43 Reflektioner Svårt - utmanar befintliga arbetssätt i offentlig sektor
Riskabelt – satsningar kan misslyckas Hype – allt är inte effektivt eller lönsamt! Skapar efterfrågan på evidens och systematik Bygger utvecklingsorganisation – tvärsektoriell och strategisk

44 Sociala investeringar för att utveckla den ”Nordiska modellen”? Hur når vi de som den generella välfärdsmodellen inte hjälper i tillräcklig utsträckning?

45 BCG: Vitalize public sector!
Instill measurements of productivity Focus on outcomes Value-based approach for evaluating public sector performance Given the size … small improvements would have significant positive impact on overall economy