Presentation.

En presentation över ämnet: "Presentation."— Presentationens avskrift:

1 Presentation

2 Innehåll Förpackningar och förpackningsmaterial
Vad är förpackningslogistik? Förpackningen i flödet Packaging Management - en förutsättning för förpackningslogistik Trender inom förpackningslogistik 1. Introduktion till förpackningsbranschen material marknad 2. Definition & ingående komponeneter i förpackningslogistik kostnadspåverkare intäktsskapare 3. Flödesfunktioner 4. Förpackningsarbete i organisationen 5. Förpackningslogistik i framtiden

3 Syfte Sprida kunskap om förpackningens roll i distributionen
Konsolidera kunskap och erfarenhet Lansera och definiera begreppet Sprida kunskap om förpackningens roll i distributionen utöver den grundläggande rollen att skydda produkten mot fysiska påkänningar. Lansera begreppet Förpackningslogsitik, som utnyttjats i Tyskland under ett antal år. Plattform att bygga vidare forskning på. Det råder stor turbulens i utvecklingen av försörjningssystem till marknaden. Virtuella företag bygger på varumärke, nätverk, IT och ett effektivt Supply Chain Management.

4 Målgrupp Högre förpackningsutbildning
Personer med insikt i logistik men med begränsad förpackningskunskap

5 Förpackningar och förpackningsmaterial
Utan förpackningar blir allting mycket krångligare!

6 Vad är förpackningslogistik?
Förpackningslogistik definieras som...... "..... ett synsätt som syftar till att utveckla (skapa) förpackningar och förpackningssystem som stödjer den logistiska processen, det vill säga att planera, implementera och effektivt styra lager och flöden av såväl råvaror och halvfabrikat som färdiga produkter." Formnytta - oskadad produkt, lätthanterlig Tid- och platsnytta - Förpackningens "smörjande funktion"; Här kan vi också föra in IT, dvs förpackningen som informationsbärare Ägandenytta - Förpackningen avgränsar vad som övergår till kund Logistik definition: ett synsätt som utifrån en helhetssyn används för att planera, styra och kontrollera materialflödet så effektivt som möjligt från råvara till slutlig förbrukare syftar till att skapa tids-, plats-, form-och ägandenytta hos produkten gentemot konsumenten

7 Konsumentförpackning - primärförpackning
Grupp/butiksförpackning - sekundärförpackning Transportförpackning - tertiärförpackning Lastbärare

8 Kravställare längs distributionskedjan
FÖRPACKNINGSUTVECKLING krav och önskemål RÅVARU- LEV. FÖRPACKNINGS- TILLVERKARE PRODUCENT/ FYLLARE GROSS- IST DETALJ- För- bränning Deponi Återanvändning Materialåtervinning SLUT- ANVÄND- ARE INDUSTRIPRODUKTER KONSUMENTPRODUKTER

9 Tre huvudkrav Förpackningen ska: Flödeskrav - Underlätta varuhantering
Marknadskrav - Ge information om produkten - Ha en god säljande förmåga Miljökrav - Vara resurssnål - Minimera användandet av farliga ämnen - Ge minsta möjliga avfallsmängd Flöde Marknad Miljö Flödesfunktionen - Integrerande funktion i flödet Begreppet innefattar: försörjning av förpackningar inpackning internt materialflöde distribution uppackning kvittblivning returhantering Marknadsfunktionen - Skapa mervärde, merförsäljning förpackningens intäktsskapande sida design layout ergonomi-utformning, etc. Miljöfunktionen återvinning förbättrad resurshushållning minskad miljöbelastning Exempelvis reducera förpackningsmängden och underlätta separeringen av förpackningen i olika materialdelar. Förpackningslogistik hänförs till flödesfunktionen! Packaging Management berör alla funktionerna.

10 Tre huvudkrav Förpackningssystemet ska:
Flödeskrav - Underlätta varuhantering Marknadskrav - Ge information om produkten - Ha en god säljande förmåga - Ge säkerhet Miljökrav - Vara resurssnål - Minimera användandet av farliga ämnen - Ge minsta möjliga avfallsmängd Produkt Förpacknings- system Flöde Marknad Miljö Flödesfunktionen - Integrerande funktion i flödet Begreppet innefattar: försörjning av förpackningar inpackning internt materialflöde distribution uppackning kvittblivning returhantering Marknadsfunktionen - Skapa mervärde, merförsäljning förpackningens intäktsskapande sida design layout ergonomi-utformning, etc. Miljöfunktionen återvinning förbättrad resurshushållning minskad miljöbelastning Exempelvis reducera förpackningsmängden och underlätta separeringen av förpackningen i olika materialdelar. Förpackningslogistik hänförs till flödesfunktionen! Packaging Management berör alla funktionerna.

11 Krav på förpackningssystemet
Säljande förmåga - design, layout - kommunikation Produkt- information Säkerhet - barnsäkra förp. - stöldskydd Min. användande av farliga ämnen Resurssnålhet - material -energi Minimera avfallsmängden Produkt Förpacknings- system Flöde Marknad Miljö Andra värde- skapande funktioner Hanterbarhet Anpassad mängd - rätt storlek Flödesinformation Produktskydd Volym- och vikteffektivitet

12 Marknadskrav Produktinformation - Saklig information om förpackningens innehåll Exempel: Innehållsdeklaration, användningsområde, bruksanvisning eller liknande Säljande förmåga - Design, Layout: Form- och färgspråk, materialval o.s.v. - Kommunikation: Varumärke, Identitet, Imageskapande effekter etcetera Säkerhet - Barnsäkra förpackningar - Stöldskydd

13 Miljökrav Resurssnålhet - Minsta möjliga mängd förpackningsmaterial - Energisnål tillverkning, fyllning etcetera Minimal mängd farliga ämnen - I förpackningsmaterial - Vid tillverkning av förpackningar Ge minsta möjliga avfallsmängd - Flergångsanvändning då så är lämpligt - Underlätta återvinning Materialåtervinning Energiutvinning Kompostering / Biologisk nedbrytning

14 Volym- och vikteffektivitet
Flödeskrav Underlätta varuhantering genom Produktskydd Flödesinformation Volym- och vikteffektivitet Anpassad mängd - rätt storlek Volym- och vikteffektivitet Volymeff. i två nivåer: inre fyllnadsgrad: prod. fylln.grad i förp. - produktens form, konstr. och inredning yttre fyllnadsgrad: förp. fylln.grad på lastbärare/transportmedel - anpassning till modulstandard Vikteffektivitet handlar mest om att förpackningen i sig bör ha så låg vikt som möjligt, dvs en direkt koppling till Source Reduction. I vissa fall kan också den totala vikten, produkt-förpackning, vara styrande i flödet, exempelvis med hänsyn till maxlast på en pall eller i en bil. Anpassad mängd - rätt storlek Förpackningssystemet, i form av primär-, sekundär- och tertiärförpackning, skall vara utformat för att möta efterfrågan hos konsumenten samt bidra till en effektiv hantering i hela distributionskedjan. storleksanpassn. ger snabbare oms. och minskad kass. - kundorderstyrd fylln., portionsförp., återförslutningsbara förp Processintegration - Begreppet innefattar förpackningens integration vid produktion och/eller konsumtion av varan, distributionsledet exkluderas eftersom alla förpackningar integrerar med flödet på något sätt. Ex. ostkaka, Nederman-låda Hanterbarhet - vikt, volym, form, stapelbarhet, greppbarhet, öppningsbarhet, underlätta tömning-upplockning, underlätta kvittblivning/återanvändning, möjlighet till återförslutning Lätt att hantera både i fyllar-, distributions- och slutanvändarled Hanterbarhet Andra värdeskapande funktioner

15 Kärnprodukt och kringtjänster
Total Produktkvalitet Leveranskvalitet Förp. en del av kringtjänsten innovativ förp.utveckling ger ökad uppskattning av produkten Olika - ofta motstridiga - krav från olika aktörer återvinnas eller återanvändas Enorm utmaning för förpackningsindustrin och förpackningsutvecklare i företagen.

16 Byggstenar för effektiv förpackningslogistik
Fastläggande av ramar för förpackningssystemet Utveckling av den fysiska förpackningen Uppbyggnad, framtagning och sammansättning av enheter/moduler Etablering av utrustning/metoder för packning/inpackning och hantering Förpackningssystemet Beskriver ramen för förpackningens livscykel. förpackningens affärspotential systemavgränsningar: storlekar, moduler, engångs/flergångs, inpackningställe, standardiseringsbehov, försörjningskoncept, etc. Förpackningsutveckling förpackningskonstruktionen utgår från: - produktens egenskaper - påkänningar i distributionssystemet - krav och önskemålfrån aktörerna i förpackningssystemet. Bildande av moduler optimalt utnyttjande av volymsutrymme Samverkan sker i stor utsträckning med förpackningsutvecklingen. Inpackning/Förpackningshantering innefattar alla aktiviteter från det att förpackningen formats: - fyllning - förslutning - palläggning - hantering

17 Förpackningsmarknaden
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Papper, kartong Plast Glas Metall Världen (1991) Västeuropa (1992) Sverige (1991) %

18 Förpackningens - Strategiska betydelse
5 10 15 20 % Kem, petrol, gummi, plast Textil, beklädnad, läder Verkstad Malt, läsk, vin och sprit Choklad och konfekt Mejeri Slakteri och charkuteri Svensk livsmedelsindustri Svensk tillverkningsindustri Förpackningsmaterialets värdemässiga andel av rörelsekostnaderna Enligt Sten Wandel, LiTH, är logsitikkostnaderna i Sverige i genomsnitt 33% av totalkostnaderna. (Redovisat i en artikel i INKÖP & Logistik Det är viktigt att ha i minnet att ovan redovisade kostnader endast härör sig till förpackningens materialkostnad

19 Förpackningskonsumtion
Annan tillverkn. Textil, beklädnad, läder Järn, stål och metall Trävaru Jord och sten Verkstad Massa, papper, grafisk Kem, petrol, gummi, plast Livsm, dryck, tobak % Förpackningskonsumtionen i svensk tillverkningsindustri

20 Förpackningens kostnader
Direkta kostnader förpackningsmaterial, färdiga förpackningar inpackning Indirekt kostnadspåverkan inköpsadministration lagerhållning av fp.mtrl. hantering av fp.mtrl. transporter lagring hantering -distribution -konsument insamling, återvinning

21 Indirekt kostnadspåverkan Övrig kvittblivnings-
Förpackningen som.... kostnadspåverkare Förpackningens användarkostnad Användare Direkt kostnad Indirekt kostnadspåverkan Övrig kvittblivnings- kostnad Insamlings- och återvinningskostnad Returlogistik Kostnad för transport, lager, hantering Förpacknings- materialkostnad Produktion / Distribution Inpackningskostnad DISTRIBUTIONSKOSTNAD Förpackningsmaterialkostnaden - direkta kostnader inköp av förp.material / färdiga förp., inköpsadm, lagerhållning Inpackningskostnaden - direkt kostnad maskiner och personal för att packa produkterna. Förpackningsvalet påverkar möjligheten till rationell inpackning. Kostnader för transport, lagring och hantering - indirekt kostnad Valet av förp. påverkar effektiviteten i flödet. BRUKARKOSTNAD Förpackningens brukarkostnad - direkt/indirekt direkt- del av priset på varan, kvittblivningsavg. (ex sophämtning) indirekt - stödja brukarens användning av produkten, kvittblivningskostnaderna kan variera, merkostnader i form av en skadad produkt. RETURLOGISTIKKOSTNAD Insamlings- och återvinningskostnad - direkt/indirekt direkt- kostn. för att ta hand om varan indirekt - kostnaderna varierar, t ex beroende på mtrl

22 Förpackningssystemet kan ses som en av flera kringtjänster.
Förpackningen som.... intäktsskapare Kärn- produkt Förpacknings- system Flöde Marknad Miljö Andra kringtjänster Förpackningssystemet kan ses som en av flera kringtjänster.

23 Distributionskedjan RÅVARU- LEV. FÖRPACKNINGS- TILLVERKARE PRODUCENT
GROSS- IST DETALJ- För- bränning Deponi Återanvändning Materialåtervinning SLUT- ANVÄND- ARE INDUSTRIPRODUKTER KONSUMENTPRODUKTER

24 Flödeskrav Flödeskrav Produktskydd Flödesinformation Volym- och
vikteffektivitet Andra värde- skapande funktioner Hanterbarhet Anpassad mängd - rätt storlek

25 Flödeskrav på förpackningssystemet
Flödesinformation Produktskydd Volym- och vikteffektivitet Andra värde- skapande funktioner Hanterbarhet Anpassad mängd - rätt storlek

26 Flödesinformation Konsumentförpackning Butiksförpackning
Nödvändig information till slutanvändaren Butiksförpackning Produkt, storlek, antal enheter, lagringssätt m.m. Transportförpackning Produkt , mottagare, vikt m.m. Identifiera varan Lagar och regler - livsmedel, läkemedel, farliga och hälsovådliga produkter Automatisk identifikation - streckkoder (EAN, Odette) Informationsmängden på förp. tenderar att öka!

27 Produktskydd - optimal resursanvändning
3. Överförpackning - resursslöseri 5. Optimering 2 - riktig resursanvändning Förstärkning av produkten 2. Underförpackning - transportskador - resursslöseri Produktens tålighet Förpacknings- systemets tålighet Belastning från distributionsmiljö 1. Anpassad förpackning 4. Optimering 1 - riktig resursanvändning Minskade påkänningar

28 Produktskydd förpacknings- kostnad skade- teoretiskt optimalt
förpackningsval produktskydd total- Skydda varan Samverkan - distributinsmiljö, förpackning och produkt Skydda mot olika påfrestningar: mekaniska, termiska, kemiska Balans vid förp.dimensionering ger lägsta kostnad - underdim. ger höga skadekostnader - överförpackning ger höga förp.kostn.

29 Hanterbarhet Hanterbarhet
Förpackningen ska vara anpassad till de hanteringsmoment - manuella eller automatiska - som den kan antas möta längs flödet. lätt att greppa - vikt, volym, form lätt att öppna och återförsluta lätt att tömma hygienisk anpassad till lagringssätt - stapelbarhet lätt att vika ihop anpassad för kvittblivning/ återanvändning Det finns några parametrar som är användbara för att mäta eller bedöma de flesta hanteringsmoment. Dessa är: Tid - d.v.s. hur lång tid det tar att utföra ett moment Kraft - d.v.s. hur mycket kraft det behövs för att utföra ett moment och vilka olika grepp som appliceras Instruktion - d.v.s. information om hur momentet bör utföras på bästa sätt Förpackningens hanterbarhet beror av utformningen miljön som den hanteras i och av vem som hanterar den. För att kunna mäta hanterbarheten krävs att objektiva mätningar kombineras med subjektiva bedömningar.

30 Volym- och vikteffektivitet
Volymeffektivitet är ett totalt mått på utnyttjande av tillgänglig volym i kedjan från inpackning till konsumtion/ användning. Vikteffektivitet är ett mått på utnyttjande av transportmedlets eller lastbärarens tillgängliga lastförmåga (i ton, kg), relaterat till produktvikt. Volymeffektivitet tömd förpackning - komprimerbar; travbar stöldsäkerhet - motsatt, krav på stora förpackningar Vikteffektivitet lättast möjligt nackdel för flergångsförp.

31 Fyllnadsgrad - ur två olika perspektiv
Yttre fyllnadsgrad - för t.ex. en pallenhet med maxhöjd H. Förpackningsvolymen (lxbxh) i förhåll-ande till pallenhetens maximala volym (LxBxH). h H L B H h l b D B Inre fyllnadsgrad - för t.ex. en primärförpackning. Produktens volym (BxDxh) i förhållande till förpackningens volym (BxDxH). Yttre fyllnadsgrad för en pallenhet med tillåten maxhöjd H. Förpackningsvolymen (lxbxh) i förhållande till pallenhetens max tillåtna volym (LxBxH). Inget överhäng på pallen tillåts i exemplet. Inre fyllnadsgrad - för en primärförpackning. Produktens volym (BxDxh) i förhållande till förpackningens volym (BxDxH). Förpackningens materialtjocklek försummas i exemplet. Normalt sett bör dock förpackningens innermått användas för bredd och djup.

32 Anpassad mängd - rätt storlek
Förpackningslösningen, i form av konsument-, detaljist- och transportförpackning, ska vara utformad för att möta efterfrågan i varje enskilt led av distributionskedjan. Anpassad mängd - rätt storlek Detta bidrar för hela flödet till en lönsam logistik genom rationell hantering, hög omsättningshastighet, låg kapitalbindning och minimal inkurans.

33 Andra värdeskapande funktioner
Vissa förpackningar kan fungera som en integrerad del av en process och på så sätt bidra till ökad effektivitet. Integration vid produktion av varan Integration vid användning/konsumtion av varan Avsikten med integrationen kan vara att förenkla eller att helt eliminera ett moment i en process, alternativt att spara resurser – t.ex. förpackningsmaterial. Andra värdeskapande funktioner hos förpackningen kan placeras i gränslandet mellan marknads- och flödeskrav (ibland även miljökrav). Integration vid produktionen kan ofta kopplas till flödeskrav i det interna materialflödet. Medan integration vid konsumtionsprocessen ofta ligger närmare marknadskraven. Ex. integration vid användning/konsumtion: Snabbmat - med möjlighet att värma måltiden i mikrovågsugn och sedan äta med förpackningen som tallrik. Drycker – med temperaturkänsliga material i förpackningen som växlar färg då drycken är lagom kall/varm. Industrisäckar - baserade på naturliga polymerer, där själva förpackningen används som råvara i en process hos slutanvändaren. I det här fallet sker alltså ingen tömning utan säcken och dess innehåll utgör en del av en batch. Ett annat exempel på integration är då förpackningsstorleken är så väl etablerad att den används som ett mängdmått, t.ex. oljefat inom petroleumindustri eller jästpaket inom konsumentsektorn. Ytterligare ett exempel är då förpackningen eller lastbäraren presenterar produkter/komponenter på förutbestämt sätt för att möjliggöra automatisk plockning eller montering.

34 Förpackningslogistik som....
..... verktyg för kaptitalrationalisering Leverans- service Kapacitets- utnyttjande Material- omsättning Intäkter Företagets kapital- bindning vinst Lönsamhet kostnader Förpackningslogistik sänkning av transport-, lagrings- och förpackningskostnaderna ökning av leveransberedskapen mot marknaden säkring av materialförsörjningen till tillverkningen (både råvaror till produkter och förpackningsmaterial) ökning av materialomsättningshastigheten för att minska bundet kapital Standardiserat förpackningssortiment ger minskad kapitalbindning förbättrat kapacitetsutnyttjande i förp.linjerna Lagernivåerna på förpackningar påverkar tillhandahållandet av snabba och säkra leveranser materialomsättningen/kapitalbindningen

35 Trender inom förpackningslogistik
Kretsloppssamhället Nya distributionsstrukturer Standardisering Arbetsmiljö

36 Kretsloppssamhället Återanvändning Materialåtervinning
Energiåtervinning Biologisk nedbrytning eller kompostering Återanvändning- varan eller förpackningen används fler än en gång till sitt ursprungliga syfte. Materialåtervinning-materialet i varan eller förpackningen bryts ned mekaniskt eller kemiskt och används vid tillverkning av nytt material. Energiåtervinning- energin som finns bundet i materialet tillvaratas genom förbränning. Biologisk nedbrytning/kompostering - materialet bryts ned på biologisk väg. Vid nedbrytningen bildas metangas som kan användas som bränsle. Som slutprodukt fås jordförbättringsmedel.

37 Systemavgränsningar Gamla..... .....och nya Resurser/ Avfall Resurser
Produktion Distribution Avfall Förbrukare SYSTEMAVGRÄNSNING Produktion Distribution Resurser/ Avfall Returlogistik Förbrukare SYSTEMAVGRÄNSNING Kretsloppstänkandet påverkar i hög grad beräkningsmetoderna för logistiska kostnader. tidigare varit avgränsade i ett linjärt flöde kretloppstänkande innebär att även hänsyn tas till kostnader som uppstår efter användandet, vid omhändertagande av den tömda förpackningen. Gamla och nya

38 Engångs- kontra flergångssystem
Val av förpackningssystem Påverkande faktorer Kapitalbindning Transportkostnader Returhantering Svinn Miljö Ergonomi Säsongsvariation i efterfrågan hög låg Transport- avstånd långt kort flergång engång/ flergång engång Kapitalbindning - Hög oms.hast ger låg kapitalbindn. - Säsongsvariationer - Leveransfrekvens - Lagringstid - Antal led i distributionskedjan - Standardiserade produkter och förpackningar - Volym Transportkostnader - Uttransport: vikt- och volymeffektivitet - Returtransport: transportavst. till plats för åter- vinning/användning Möjlighet att utnyttja ledig kapacitet, dvs tomma "returbilar". Returhantering - Komprimerbarhet - Antal returhanteringsled - Renhetskrav Svinn - Pantbaserade system: svinnet en "finansieringskälla" - Icke pantbaserade system: svinnet avgörande för antal tripper Miljö - Subjektiva värderingar (miljötrend) - minskad materialförbr. och avfallsmängd ställt mot returtransport samt diskning. Ergonomi - Flergångsförp. tyngre, mer hanteringsarbete ibland dock bättre handtag samt lättöppnade etc.

39 Standardisering Lagstiftning och standarder - legala krav
Tradition och branschöverenskommelser - systemstrukturen Marknaden - kunder och konsumenter Världen - ISO, International Standard Organisation EU/EFTA - CEN, Commité de Normalisation Sverige - SIS, Standardiseringskommisionen i Sverige

40 Nya distributionsstrukturer
Transportsystem Informationsflöden -förändrat köpbeteende producent detaljist grossist informationsflöde Transportsystem Minskade lager Centraliserade lager Ledtiden i fokus Beroendet av under- leverantörer ökar Möjligheten till sam- lastning minskar Internationella hand- eln ökar Informationsflöden- förändrat köpbetende Integrerade infosystem allt vanligare inom industrin, EDI, autoID etc. Skräddarsydda leveranser tidig info; quick response Förändringar inom industrin Förändringar inom industrin starkare relation lev.-kund JIT-leveranser Ökad kundorderstyrning - ökat antal förp.varianter Förändringar inom detaljhandeln Ökad profilering - krav på förpackningens samklang med butiksprofilen. Förändringar inom detaljhandeln

41 Informationsförmedling
Arbetsmiljö Förpackningsergonomi Hanterbarhet Informationsförmedling allt större krav på arbetsinnehåll och arbetsplatsutformning Reduktion av förpackningsmaterial. Nya miljölagar- goda förp.egenskaper riskerar att försvinna; t ex kan greppvänligheten försämras då förp. försvagas så att handtag inte är möjliga att åstadkomma. Integration konstruktion/produktion/förpackning. Utvecklingen går mot att integrera konstruktion och produktion. Ökad fokuseringen på förpackningen - förpackningstänkandet kommer in tidigare i planeringen. Medför att förpackningsarbetet förändras och underlättas. Automatisering/robotisering. Krav på modulanpassning av förpackningarna. Nya tekniken skapar restarbeten i form av uppackning, orientering av produkterna etc. Förp. anpassade för maskinell hantering är utformade för enkla moment och snäva toleranser - underlättar även manuell hantering. Förändringar i distributionsstrukturen. Minskade förpackningsstorlekar och ändrad sändningsstruktur kan kräva nya typer av hanteringshjälpmedel. Källsortering av förpackningsavfall. Källsortering av avfall i separata fraktioner för olika förpackningsmaterial kommer att bli normalt. Kan få negativa konsekvenser för arbetsmiljön. En ergonomiskt utformad förpackning innebär ofta en rationellt hanterbar förpackning som också är anpassad till logistiska fordringar.

42 Packaging Management Management = Processen att organisera och leda (Oxford dictionary) Management består till allt större del av förändringsarbete Förpackningsområdet är tvärvetenskapligt och skär genom hela organisationen Packaging Management - Integration av förpackningen i den totala verksamheten

43 Packaging Management - en förutsättning för förpackningslogistik
Flöde Marknad Miljö Packaging Management - syftar till att uppnå bästa möjliga balans mellan förp. tre huvudfunktioner; flöde, marknad och miljö.

44 Marknadsmixen - "det 5:e P-et"
Packaging (Förpackning) Product (Produkt) Promotion (Påverkan) Place (Plats) Price (Pris) Förpackningsstrategier som stöd för förändringsprocessen Strategier krävs för att nå visioner och mål. Förpackningsstrategi definieras som planeringsprocessen för en organisations eller produkts totala förpackningsbehov. Alla krav, behov, funktioner och aktiviteter som berör förpackningen... Högsta effektivitet till lägsta möjliga kostnad; både faktiska kostnader och kvalitativa aspekter. Primär-, sekundär- och tertiärförpackning och lastbärare. Förp.strategins positionering bestäms främst av förpackningens strategiska betydelse i företaget. marknadsstrategi - klassiska marknadsmixen, de fyra P:na. Om förpackningen utgör en väsentlig del av den totala produkten är det motiverat att addera ett femte P för förpackningen (Packaging). För dessa företag ingår förpackningsstrategin i den totala marknadsstrategin.

45 Packaging Management - bedrivs på olika nivåer
Företagsledning - strategisk nivå Långt tidsperspektiv Mellanchefsnivå - taktisk nivå Medellångt tidsperspektiv Personal - operativ nivå Kort tidsperspektiv Kraven på förpackningen fördelas mellan olika avdelningar och ansvarsområden. Boken koncentreras på taktisk och strategisk nivå

46 Taktisk nivå Process Management
Funktion 1 ex. Inköp Funktion 3 ex. Marknad Funktion 2 ex. Produktion Processer K U N D E R Företags- ledning Taktisk nivå - tvärfunktionellt tänkande Förpackningen kan betraktas som en process som skall integreras i ett antal funktioner både internt och i nästföljande led - förutsätter helhetssyn.

47 SLUT PÅ DENNA PRESENTATION
TACK FÖR VISAT INTRESSE!

48 Direkta och indirekta kostnader
Kostnadsslag Indirekta kostnader Direkta kostnader Kostnadsbärare Kostnadsställe Fördelning genom pålägg (%)