Enheten för styrmedel, naturresurser och kretslopp

En presentation över ämnet: "Enheten för styrmedel, naturresurser och kretslopp"— Presentationens avskrift:

1 Enheten för styrmedel, naturresurser och kretslopp
Pågående arbete nationellt och internationellt i konsumtionsfrågan – vad kan det betyda regionalt Eva Ahlner Naturvårdsverket Uppdragsavdelningen Enheten för styrmedel, naturresurser och kretslopp Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Resultat fördjupad utvärdering 2012
14 av 16 miljömål kommer inte att uppnås till mål-året 2020 Inte heller generationsmålet kommer att nås till 2020 Indirekt koppling mellan alla miljömål och konsumtion. I den senaste fördjupade utvärderingen konstaterade NV att vi inte kommer att nå 14 av 16 miljömål (Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt kommer vi att nå). Inte heller generationsmålet. Dagens redan höga och växande konsumtionsnivåer en viktig orsak . Det finns en indirekt koppling mellan alla miljömål och konsumtionsmönster.

3 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
Begränsad klimatpåverkan - utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion Tänkte börja med att visa en bild som har fått en hel del uppmärksamhet på sistone. Togs fram inför FU12 och är även del i underlaget till Färdplan 2050, som redovisades till regeringen i december 2012. Bilden visar utsläppen av växthusgaser ur ett konsumentperspektiv, dvs. alla utsläpp från vaggan till graven har allokerats på slutkonsumenterna (privat personer och offentliga). Den undre, mörkare delen, är utsläppen utanför SE som följd av vår konsumtion och den ljusare övre delen är utsläppen i Sverige. Som ni ser ökar utsläppen utanför Sverige över tidsperioden, vilket strider mot Generationsmålet som säger att Sveriges miljöproblem ska vara lösta inom en generation (2020) utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Viktigt att miljöpolitiken utformas så att denna trend kan brytas. Sedan en månad tillbaka redovisar vi regelbundet även denna statistik på vår hemsida. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Ökningen kan huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av en större andel importerade varor. Den svenska importen av varor har ökat från ca 7 ton /person 1995 till nästan 9 ton/ person, dvs med nästan 2 ton per person!! och år under perioden. Största ökningen står energivaror (olja) och livsmedel för. Personbilar och metaller minskade däremot. Värdet av den totala varuimporten till Sverige uppgick år 2008 till drygt miljarder kronor. Enligt statistiken kommer ca 85 % av det vi importerar från Europa, men statistiken saknar information om ursprungsland. Det betyder att vi har relativt dålig kunskap om varifrån produkterna härstammar och följaktligen var miljöpåverkan uppstår. Ökningen kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras; andra typer av produkter importeras som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller så sker produktionen av de importerade varorna i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor. En betydande del av ökningen kan förklaras med att befolkningsmängeden har ökat under perioden.

5 God bebyggd miljö Avfallstrender (source: Profu)
God bebyggd miljö Avfallstrender (source: Profu) Avfallshanteringen fungerar generellt sett bra i Sverige. Men det är ett problem att avfallsmängderna ökar. Det mesta vi köper blir så småningom avfall. Historiskt sett har mängden avfall ökat när vi konsumerat mer. Konsumtionen har historiskt fördubblats med varje ny generation. Scenarier visar att avfallsmängden i Sverige kan vara fyra gånger så stor år 2050 om vi inte lyckas bryta trenden. Utvecklingen för svensk avfallshantering – en scenarioanalys till 2050, (2009), Profu, Utmaningen enorm!

6 Vad behöver vi göra? (ur Fördjupad utvärdering 2012)
Fokusera miljöpolitiken på att: - genomföra redan fattade beslut - utveckla strategier för hållbar konsumtion - kommunicera och informera mera om möjligheterna med miljöarbetet NV rekommendationer till regeringen var att:

7 Strategier och mål på olika nivåer
Internationell nivå EU nivå Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå Åtgärder !! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Avfalls-förebyggande programmet 2013-17
Avfalls-förebyggande programmet Mål, åtgärder, styrmedel och indikatorer 4 prioriterade material/avfallsströmmar Livsmedel Textilier Byggande och byggavfall Elektronik Aktörssamverkan Nytt program för att förebygga avfall ska levereras till regeringen i december i år. Tänka resurssnålt och giftfritt från början. Fokuserar på 4 avfallsströmmar: textilier, mat, elektronik och bygg- och rivningsavfall. Vi ska leverera etappmål för både matavfall och textilavfall i januari 2014 minskning jmf Avfallsförebyggande och resurssnål konsumtion går hand i hand. Bättre att förebygga avfall än att återvinna. 10 ggr bättre att laga en ny middag på resterna från igår än att låta göra biogas av dem. . Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8 8

9 Strategier för att förebygga avfall
Tillverka materialsnåla varor och tjänster med lång livslängd Öka kunskapen om och kommunikationen av risker med farliga ämnen Öka medvetenheten om globala miljöproblemen kopplade till överflödeskonsumtion Uppmuntra till att köpa begagnat, reparara framför att köpa nytt och delat ägande Uppmuntra nya cirkulära affärsmodeller Nya styrmedel, åtgärder och hjälpmedel för hållbara beteenden och livsstilar

10 Miljökvalitetsmålen i ett internationellt sammanhang
Miljökvalitetsmålen i ett internationellt sammanhang Sverige, liksom andra länder, har ett ansvar för hur de egna produktions- och konsumtionsmönstren, vid sidan av lagstiftningen och internationella överenskommelser, påverkar miljötillståndet i andra länder för en rättvis fördelning av det globala miljöutrymmet. Miljömålspropositionen 2009/10:155 s.72 i miljöproppen uppmärksammas dessa globala skillnader och regering och riksdag menar att vi måste sätta de svenska miljökvalitetsmålen i ett internationellt sammanhang och att Sverige har ett ansvar för att verka för en mer rättvis fördelning av det globala miljöutrymmet. 10 10

11 10 Year Framework of Programs: http://www.scpclearinghouse.org/
Globalt program för att bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster Beslutades i Rio +20 (2012) Speciellt beakta behoven i låginkomstländer Drygt 100 länder har gjort frivilligt åtagande om att genomföra programmet Programmet ska: Främja mervärdet med hållbar konsumtion och produktion Möjliggöra erfarenhetsutbyten särskilt med låginkomstländer Främja offentlig – privat samverkan Verka för att hållbarhet beaktas i offentliga och privata beslut Öka medvetenheten i civila samhället med fokus på utbildning

12 Innehåll 10 YFP 5 beslutade program: konsumentinformation
hållbar offentlig upphandling hållbara livsstilar och utbildning hållbara byggnader och byggande hållbar turism nya förslag: hållbara livsmedelssystem, hållbar avfallshantering, hållbara städer och markanvändning, LCA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13 Stor global utmaning !! Stor del av världens befolkning lever i fattigdom (mindre än 2 US dollar /dag) behöver ges möjlighet att öka sin konsumtion samtidigt som vi blir allt fler på jorden  ökad risk för överutnyttjande av resurser och konflikter om (begränsade) naturtillgångar  länder med överkonsumtion behöver reducera sin användning av resurser i absoluta termer Att nå en mer rättvis fördelning av jordens resurser är naturligtvis en enorm utmaning. Alltfler länder anammar vår konsumtionskultur . Medelklassen i t.ex. Indien växer och uppgår idag till c 400 miljoner människor som strävar efter samma materiella standard som vi har. 13

14 NV nationell fokalpunkt 10 YFP
Syfte 10 YFP: Öka medvetenheten om motivet och målen för 10 YFP i Sverige Öka kunskapen om svenska initiativ utomlands Erbjuda informationskanal / nätverk mellan aktörer i SE Inspirera till handling på nationell och lokal nivå Främja genomförandet och svenskt deltagande i beslutade program Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15 FU15 – tre fokusområden för att följa upp omställningen mot generationsmålet
Hållbara städer Näringslivets miljöarbete Hållbar konsumtion ”konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt” internationella dimensionen: ”utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige” Syfte: Ge en sammanhållen bild av utvecklingen inom hållbar konsumtion i förhållande till miljömålen – i vilken utsträckning är omställningen på gång eller möjlig? Hur stort är gapet ? Hur kan vi bryta ohållbara trender ? Avgränsning? Offentlig / hushållens? Process ? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

16 Underlag och möjliga studier för att följa upp och värdera omställningen
Befintlig kunskap och pågående arbeten på berörda myndigheter/aktörer  kompletterande studier, exempelvis: Syntes: hur påverkar konsumtionen miljön igår, idag och imorgon (fokus på hushållens konsumtion och urval av konsumtionsmönster ?) Analys av drivkrafter och hinder i omställningen mot det önskvärda tillståndet, vad, vilka aktörer driver på ? Motverkar ? Var finns omställningskraften idag och imorgon? Målkonflikter? Synergier? Utvärdering av befintliga styrmedel som syftar till att minska konsumtionsmönsters påverkan på miljö och hälsa; effekter, brister, styrmedelsluckor etc. Leverans: Sammanfattande syntes FU 15 – insikter om var vi är på väg och vilka åtgärder som behöver vidtas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

17 Sammanfattning – vad är på gång
Leverans avfallsförebyggande program i december 2013, etappmål livsmedel och textilier i jan 2014 NV- Utlysning forskningsmedel konsumtionens miljöpåverkan under hösten (data och indikatorer) 10 YFP – uppstart i januari, kick-off mars-april Nationell samling hållbar produktion och konsumtion FU15 – hållbar konsumtion ett av tre fokusområden i uppföljningen av samhällsomställningen för miljön

18 Tack (eva.ahlner@naturvardsverket.se)