Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016

En presentation över ämnet: "Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016"— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016
Remissversion publicerad 8 december 2016

2 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Totalt 104 rekommendationer som berör vuxna samt barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom Områden i riktlinjerna: diagnostik utredning och omhändertagande behandling vid egentlig depression, vuxna samt barn och ungdom behandling vid ångestsyndrom, vuxna samt barn och ungdom Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

3 Varför nationella riktlinjer?
God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård individanpassad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård tillgänglig hälso- och sjukvård. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

4 Vad är nationella riktlinjer?
Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap – en del av evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis  den berörda personens erfarenhet och önskemål den berörda personens situation och lokala omständigheter Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

5 Vad används nationella riktlinjer till?
Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering beslut om verksamheternas organisation  beslut om regionala och lokala vårdprogram. Mottagare: Främst beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, exempelvis chefstjänstemän, politiker och verksamhetschefer men även personal inom vård och omsorg Ta fram vårdprogram Förbättra en verksamhet Fördela resurser Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

6 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016
De reviderade riktlinjerna har fokuserat på frågeställningar där behovet av nationell vägledning bedömts vara som störst. Praxisskillnader (ex. regionala, kön). Kontroversiella frågor (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om) Etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper) Åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet Behov av utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder  En mer avgränsad riktlinje. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

7 Riktlinjeprocessen 2014 2015 – vår 2016 Höst 2015 – vår 2016
FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPSUNDERLAG - sökning, granskning & evidensgradering PRIORITERINGSARBETE - rekommendationer FÖRVALTNING REMISSVERSION - Regionala seminarier - Hämtar in synpunkter MÄTA & FÖLJA UPP SLUTVERSION Sommar – Vår 2017 REMISSPERIOD t.o.m. 31 mars Vår – höst 2017 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

8 Vad ingår i remissversion?
Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer Bilagor Tillstånds- och åtgärdslista Kunskapsunderlag Metodbeskrivning Mest sjuka äldre Allt kan laddas ner på Stöd för styrning och ledning: Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning, översikt Tillstånds- och åtgärdslista, kort version av alla rekommendationer I den vetenskapliga underlaget ingår också hälsoekonomiskt underlag för ett urval av rekommendationerna Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

9 Hur nationella riktlinjer tas fram och används
Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. Riktlinjerna ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Tillståndet kan vara en sjukdom (till exempel xx) eller ett problem kopplat till en sjukdom (till exempel yy). Åtgärden är det vården eller omsorgen gör för att behandla eller diagnostisera tillståndet, eller för att lösa problemet. Riktlinjerna jämför olika åtgärder och rekommenderar vilka som bör användas utifrån frågor som dessa: Hur allvarligt är tillståndet? Vilken nytta har patienten eller brukaren av en åtgärd? Vad är kostnaden för åtgärden i förhållande till dess effekt? Finns det andra bättre åtgärder? Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 bör få störst del av resurserna, och 10 minst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt – icke-göra – eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling – FoU. Riktlinjerna vänder sig primärt till beslutsfattare, men även till yrkesverksamma inom vård och omsorg. De kan användas på många sätt. 160201 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

10 Tre olika typer av rekommendationer
Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier 160201 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

11 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad?
I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsens nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna. För att följa upp tillämpningen av de nationella riktlinjerna gör Socialstyrelsen utvärderingar inom de områden som omfattas av de nationella riktlinjerna. Utvärderingarnas syfte är att utvärdera i vilken mån rekommendationerna i riktlinjerna följs men även att belysa kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen. 160201 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

12 Revidering av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010

13 Revidering av 2010 års riktlinje
Tydligare fokus på vägledning till beslutsfattare Nationell utvärdering 2013 Bipolär sjukdom ingår inte Gruppen äldre har inte skiljts ut Från ca 260 till ca 100 rekommendationer (varav 43 rekommendationer är centrala) Ny metod för att granska vetenskap (GRADE) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

14 Nationell utvärdering 2013 Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni
Förbättringsområden rutiner för tidig upptäckt av och diagnostik av kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa förbättra rutiner för självmordsriskbedömning öka uppföljningen av behandling öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling förbättra inrapporteringen av uppgifter till patientregistret Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

15 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - riktlinjearbetet

16 Vägen till rekommendationerna
Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

17 Projektorganisation Projektledning Kunskapsunderlag
7 experter Projektledare, Socialstyrelsen 2 Delprojektledare, Socialstyrelsen Kunskapsunderlag SBU, externa experter Prioritering och rekommendation 20-25 externa experter Indikatorer 5-10 externa experter och projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

18 Övergripande tidsplan
8 dec 2016 HöstenHö Jan –Mars 2017 Vår/sommar 2017 Publicering Remissversion NR Depression och ångest Regionala seminarier Arbete med remissvar, kompletteringar och målnivåer Vår/sommar 2017 Höst 2017 Tidsplan för det arbete som ligger Vetenskapligt underlag - sökning, granskning & prioritering Publicering slutversion NR Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

19 Nationella riktlinjer
- Det ska bli enklare att använda nationella riktlinjer: Digitalisering Nationella riktlinjer och indikatorer publiceras på en ny teknisk plattform där användarna kan hämta rekommendationerna och använda dessa på det sätt som passar dem Journalsystem Användarnas egna digitala verktyg och system Regionala och lokala riktlinjer och rutiner Nationella riktlinjer Nya e-tjänster Socialstyrelsens webplats Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

20 Centrala rekommendationer – Nationella riktlinjer depression och ångestsyndrom

21 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Effektivt omhändertagande
Tillstånd Åtgärd Rekommendation Vårdsökande med symtom på depression eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov Bör (1) Misstänkt depression, depression, misstänkt ångestsyndrom eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

22 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna Tillstånd Åtgärd Rekommendation Misstänkt depression eller ångestsyndrom, vuxna SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården Bör (2) MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvård Kan (4) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

23 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom Tillstånd Åtgärd Prioritering Depression eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Somatisk anamnes och somatisk undersökning samt en relevant utredning utifrån anamnesen och undersökningen Bör (1) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

24 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Bedömning av självmordsrisk hos ungdomar och vuxna Tillstånd Åtgärd Rekommendation Baskrav Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnetiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. Depression eller ångestsyndrom, ungdomar och vuxna Bedömning av självmordsrisk med instrument som komplement till klinisk bedömning Kan (6) Bedömning av självmordsrisk med enbart instrument Bör inte (icke-göra) Bedömning av självmordsrisk med instrumentet SAD PERSONS Scale som komplement till klinisk bedömning Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

25 Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression Tillstånd Åtgärd Prioritering Egentlig depression, lindrig till medelsvår, vuxna Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (1) Interpersonell psykoterapi (IPT) Bör (3) Antidepressiva läkemedel Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

26 Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression Tillstånd Åtgärd Rekommendation Egentlig depression, svår, vuxna Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Bör (1) Antidepressiva läkemedel Egentlig depression, svår, behandlingsresistent, vuxna Litium som tillägg till antidepressiva läkemedel Bör (2) Egentlig depression, medelsvår till svår, vuxna Repetitiv transkraniell magnetstimulering Kan (4) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

27 Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression Tillstånd Åtgärd Rekommendation Recidiverande egentlig depression i remission, vuxna Återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel Bör (1) Återfallsförebyggande behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) Bör (3) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

28 Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar -Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar Tillstånd Åtgärd Rekommendation Depression, barn och ungdomar Psykopedagogisk behandling med fokus på depression Bör (2) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

29 Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar - Behandling av lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar Tillstånd Åtgärd Rekommendation Egentlig depression, lindrig till medelsvår, barn och ungdomar Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (2) Interpersonell psykoterapi (IPT) Kan (5) Egentlig depression, medelsvår till svår, barn och ungdomar Fluoxetin Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

30 Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar - Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar Tillstånd Åtgärd Rekommendation Egentlig depression, svår, med psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistenta, ungdomar efter pubertetsdebut Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Bör (1) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

31 Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna
Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Behandling av generaliserat ångestsyndrom Antidepressiva läkemedel Bör (3) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kan (5) Behandling av paniksyndrom Kan (4) Behandling av tvångssyndrom Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering och responsprevention (ERP) Bör (1) Bör (2) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

32 Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna
Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Behandling av social fobi Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (2) Antidepressiva läkemedel Kan (4) Behandling vid posttraumatiskt syndrom Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering Bör (3) Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) Kan (7) Behandling med lugnande medel vid ångestsyndrom (generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi eller akut stressyndrom) Bensodiazepiner Bör inte (icke göra) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

33 Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom Psykopedagogisk behandling med fokus på ångest Bör (3) Behandling av generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi Sertralin och kognitiv beteendeterapi (KBT) som kombinationsbehandling Bör (2) Kognitiv beteendeterapi (KBT) SSRI- eller SNRI-preparat Behandling av tvångssyndrom Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering och responsprevention (ERP) Bör (1) SSRI-preparat Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

34 Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Behandling av posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering Bör (2) SSRI-preparat Endast inom ramen för forskning och utveckling (FoU) Alfa-adrenerga agonister Bör inte (icke-göra) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

35 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

36 Bedömning av riktlinjernas konsekvenser för hälso- och sjukvården
Bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Bedömningen utgår från en bild av hur vården vid depression och ångestsyndrom bedrivs generellt på nationell nivå i dag. Syftet är att ge stöd och underlag till huvudmännen så att de kan erbjuda patienterna bästa möjliga vård Kompletteras efter remisstidens slut och efter att regionala seminarierna genomförts under våren 2017 och målnivåer formulerats Generellt innebär rekommendationerna ökade kostnader för hälso- och sjukvården genom organisationsförändringar, nyrekryteringar och kompetenssatsningar som på sikt, i viss mån, balanseras genom en mer effektiv vård Socialstyrelsen har gjort en bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

37 Ekonomiska konsekvenser i korthet
Samtliga behandlingar vid depression och ångestsyndrom beräknas vara kostnadseffektiva. Socialstyrelsens analys visar att de direkta kostnaderna för hälso- och sjukvården endast utgör en mindre dela av den totala kostnaden. De indirekta samhällskostnaderna utgör istället de stora kostnaderna. Kostnadsökningar beräknas för högtillgänglighet till primär bedömning aktiv uppföljning somatisk anamnes och undersökning ökad tillgång till strukturerad eller semistrukturerad intervju som komplement till klinisk bedömning ökad tillgång till psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom ökad tillgång till psykopedagogisk behandling för barn och ungdom ökad tillgång till repetitiv transkraniell magnetstimulering för behandling av medelsvår till svår depression hos vuxna Bedömningen avser nationell nivå och konsekvenserna kan därmed skilja sig lokalt och regionalt. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

38 Organisatoriska konsekvenser- sammanfattning
Ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar för att möjliggöra tillgång till psykologisk behandling vid depression eller ångestsyndrom tillgång till psykopedagogisk behandling till barn med depression eller ångestsyndrom tillgång till strukturerad eller semistrukturerad intervju som komplement till klinisk bedömning tillgång till rTMS vid medelsvår till svår depression Skapa fungerande struktur för att möjliggöra hög tillgänglighet till primär bedömning och aktiv uppföljning somatisk anamnes och undersökning vid depression eller ångestsyndrom Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

39 Indikatorer och målnivåer för vård vid depression och ångestsyndrom

40 Indikatorer i nationella riktlinjer
Riktlinjeindikatorerna bör i första hand spegla: De centrala rekommendationerna Vårdresultat som bedöms vara viktiga att följa över tid (exempelvis dödlighet, komplikationer, upplevt hälsotillstånd) Utvecklingsindikatorer För rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp men där datakälla saknas fastställs utvecklingsindikatorer (utveckling av datakälla) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

41 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom
7 övergripande indikatorer varav 2 utvecklingsindikatorer 12 indikatorer för barn och ungdomar varav 1 utvecklingsindikator 18 indikatorer för vuxna varav 3 utvecklingsindikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

42 Övergripande indikatorer
Nummer Namn Indikator Ö1 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt Indikator Ö2 Självmord och psykisk sjukdom Indikator Ö3 Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård för depression eller ångestsyndrom Indikator Ö4* Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet vid depression eller ångestsyndrom Indikator Ö5* Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen vid depression eller ångestsyndrom Indikator Ö6 Suicidriskbedömning efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada Indikator Ö7 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression eller ångestsyndrom * utvecklingsindikator Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

43 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom – barn och ungdomar
Nummer Namn Indikator B1.1 Tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov Indikator B1.2 Tillgänglighet till uppföljning med förnyad kontakt Indikator B1.3* Somatisk undersökning vid diagnostisering Indikator B1.4 Strukturerad bedömning av beroendeproblematik Indikator B1.5 Strukturerad bedömning av suicidrisk Indikator B2.1 Psykologisk behandling med KBT vid egentlig depression Indikator B2.2 Psykopedagogisk behandling med fokus på depression eller ångestsyndrom Indikator B2.3 Psykologisk behandling med KBT vid ångestsyndrom Indikator B2.4 Läkemedelsbehandling med fluoxetin vid egentlig depression Indikator B2.5 Läkemedelsbehandling med SNRI eller SSRI vid ångestsyndrom Indikator B2.6 Kombinationsbehandling med KBT och SSRI vid ångestsyndrom Indikator B2.7 Behandling med ECT vid egentlig depression * utvecklingsindikator Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

44 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom - vuxna
Nummer Namn Indikator V1.1* Identifiering av depression med EPDS Indikator V1.2* Tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov Indikator V1.3* Tillgänglighet till uppföljning med förnyad kontakt Indikator V1.4 Diagnostisering med klinisk bedömning kompletterad med strukturerad intervju Indikator V1.5 Somatisk undersökning vid diagnostisering Indikator V1.6 Strukturerad bedömning av beroendeproblematik Indikator V1.7 Strukturerad bedömning av suicidrisk * utvecklingsindikator Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

45 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom - vuxna
Nummer Namn Indikator V2.1 Psykologisk behandling med KBT vid egentlig depression Indikator V2.2 Psykologisk behandling med IPT vid egentlig depression Indikator V2.3 Psykologisk behandling med KBT vid ångestsyndrom Indikator V2.4 Läkemedelsbehandling antidepressiva vid depression eller ångestsyndrom Indikator V2.5 Läkemedelsbehandling antidepressiva vid svår egentlig depression Indikator V2.6 Läkemedelsbehandling med lugnande medel vid ångestsyndrom Indikator V2.7 Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling Indikator V2.8 Behandling med ECT vid egentlig depression Indikator V2.9 Behandling med rTMS vid egentlig depression Indikator V2.10 Psykologisk behandling med KBT eller IPT eller läkemedelsbehandling antidepressiva vid egentlig depression Indikator V2.11 Psykologisk behandling med KBT eller läkemedelsbehandling antidepressiva vid ångestsyndrom Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

46 Mer information finns på: