Eva Ahlner Naturvårdsverket 2 oktober 2014

En presentation över ämnet: "Eva Ahlner Naturvårdsverket 2 oktober 2014"— Presentationens avskrift:

1 Eva Ahlner Naturvårdsverket 2 oktober 2014
Hållbar konsumtion Eva Ahlner Naturvårdsverket 2 oktober 2014 DN debatt i tisdags hade rubriken ”Svenskarnas konsumtion pressar jorden allt hårdare” och innehållet baserades på en ny rapport från WWF som konstaterar att vårt ekologiska fotavtryck ökar . Uppföljningen visar på en negativ trend som strider mot det av riksdagen beslutade generationsmålet som lyder: Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka större problem med miljö och hälsa i andra länder. Jordens resurser är begränsade och Sverige , liksom andra länder, har enligt regeringens proposition 2009/10 ett ansvar för hur de egna produktions- och konsumtionsmönstren, vid sidan av lag-stiftningen och internationella överenskommelser, påverkar miljötillståndet i andra länder för en rättvis fördelning av det globala miljöutrymmet.” Ska konsumtionen vara hållbar måste alla resurser räcka åt alla människor och vara rättvist fördelade. Utan att utarma naturresurserna. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Konsumtionens miljöpåverkan
Med konsumtion avses vanligtvis privatpersoners och offentliga aktörers inköp av varor och tjänster för slutlig användning. När vi fördelar miljö-påverkan från varor och tjänster (från vaggan till graven) på slutkonsumenterna, offentliga och privata, beskriver vi miljöpåverkan utifrån ett konsumtionsperspektiv. I dessa beräkningar ingår hela produkten livscykel, dvs. även den påverkan som är inbäddad i svensk import och sker utanför Sveriges gränser. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
Begränsad klimatpåverkan - utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion Trenden bekräftas även av Naturvårdsverkets uppföljning av klimatutsläppen från svensk konsumtion. Ur ett konsumtionsperspektiv minskar inte utsläppen pga av ökade utsläpp utanför Sverige. De totala utsläppen är ca 5 ggr högre per capita än vad som är förenligt med det globala 2 – gradersmålet som ska vara uppnått 2050. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Ökningen kan delvis förklaras med ökad konsumtion av importerade varor under perioden. En växande andel av vad vi konsumerar i Sverige produceras i länder med en energimix med högre andel fossilt inslag än den svenska energimixen, vilket ökar de totala växthusgasutsläppen från svensk konsumtion.

5 Växthusgaser – utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010
Utsläppen fån svenska konsumtion minskar däremot i Sverige , vilket vi har all andledning att vara stolta över bla ett resultat av en framgångsrik klimat- och energipolitik. Men vi är ett litet land med ett stort handelsutbyte, vilket gör att våra konsumtionsmönster ger avtryck långt utanför våra gränser. Sedan förra året publicerar Naturvårdsverket även årlig statistik över konsumtionens klimatpåverkan på vår hemsida som ett komplement till den årliga rapporteringen av våra inhemska utsläpp av växthusgaser. Även här ser vi att utsläppen ökar utomlands. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion (2003)
Totalt 2008 publicerade vi en studie om konsumtionens klimatpåverkan baserat på 2003 års data. 80 procent härrör från den privata konsumtionen och 20 % från den offentliga. Det är ffa inom den privata delen som miljöpåverkan från konsumtion ökar. Föredelar sig på 4 huvudområden. Privat Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Klimatutsläpp från privat konsumtion
Nyligen fick vi nya siffror från SCB som visar utvecklingen inom dessa 4 huvudområden över tid. Vi kan se att utsläppen från boendet minskar medan utsläppen från de tre övriga ökar. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 De viktigaste aktiviteterna
De viktigaste aktiviteterna Resor med flyg Resor med bil Uppvärmning bostäder Elanvändning i hemmet Köttkonsumtionen Ser man på helheten så står följande fem enskilda aktiviteter tillsammans för ungefär hälften av utsläppen och är därför centrala om utsläppen ska kunna minska: De är…. Hur mycket och vilken bil vi åker (resa)? Hur vi värmer våra bostäder (bo)? Hur mycket el som används i bostaden (bo)? Hur mycket och vilket kött vi äter (äta)? Hur långt och ofta vi flyger (resa)? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8

9 Regeringsuppdrag Hållbar konsumtion 2014
”Naturvårdsverket ska, efter samråd med berörda myndigheter, redovisa förslag till åtgärder som bidrar till en mer hållbar konsumtion som underlag till ett fortsatt strategiskt arbete i frågan. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 (rapport 6500) och (rapport 6557). Verket ska även beakta det arbete som sker inom nästa fördjupande utvärdering Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 september 2014.” Uppdraget fanns med i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2014. FU12: Utveckla strategier för en hållbar konsumtion. FU15: Arbete pågår, hållbar konsumtion ett fokusområde. Detta uppdrag mellan FU12 och FU15. Relativt öppet formulerat. Kort om tid. Djuplodande och heltäckande analys hinns inte med. Dessutom kommer mer i FU15. Fokus på privat konsumtion Åtgärd - Bred tolkning, ”något vi/myndigheterna kan göra”, även styrmedel. Hållbar konsumtion: Utgångspunkt i miljömålen. Dialog med m-dep.: Önskvärt med konkreta förslag till åtgärder som kan lyftas in i olika myndigheters regleringsbrev redan hösten 2014. Genomförande Identifiera tänkbara åtgärdsförslag Avgränsa och prioritera Analysera utvalda åtgärdsförslag Dialog och förankring med ansvarig myndighet Sammanställ och beskriv förslag Samråd med berörda myndigheter (21 aug.) Slutredovisa till regeringen (m-dep) (15 sept.) 15 medarbetare på NV varit involverade. Underhandskontakter med många myndigheter. Många myndigheter varit aktiva och kommit med värdefulla underlag, bidrag och synpunkter Eftersträvat dialog och att enbart lägga förslag som är OK med berörd myndighet. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Urvalsgrunder Bidrar till hållbar konsumtion (miljönytta)
Påverkar privat konsumtion (efterfrågan eller utbud) Kan genomföras av myndighet eller regeringen Genomförbart på kort sikt Möjligt att utveckla och förankra inom uppdragstiden Eftersträvat att involvera många myndigheter i arbetet med hållbar konsumtion. Tiden har begränsat vilka åtgärder som kan hinna utvecklas. För varje åtgärd har vi gjort en mycket enkel analys av förväntade konsekvenser: Miljönytta Betydelse för andra samhällsmål Förenligt med EU:s inre marknadsregler Rådighet Kostnad för att genomföra åtgärden Genomförandeunderskott Administrativ enkelhet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Vi presenterar 23 åtgärdsförslag efter samråd med andra myndigheter
Generella (11) – påverkar flera olika områden Resa (5) Äta (2) Boende (5) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Strategi för hållbar konsumtion
Vi föreslår att regeringen ger Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för hållbar konsumtion. VARFÖR? Konsumtionsmönstren är en bakomliggande orsak till många miljöproblem och behöver förändras. Bred dialog och långsiktiga avvägningar mellan olika politikområden behövs för att uppnå hållbar konsumtion. Strategin föreslås innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder

13 Åtgärder – resa Inrätta ett stadsmiljöprogram
Avdela gatumark för bilpoolers parkering Bonus-malus-system för personbilar Laddinfrastruktur för elbilar Styrmedel för minskad klimatpåverkan från flyg Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14 Avdela gatumark för parkering av bilpoolsbilar
Vi föreslår att Transportstyrelsen får i uppdrag att undersöka vilka lagändringar som behövs för att tillåta att kommunerna inrättar parkeringsplatser för bilpoolsbilar på gatumark, samt att föreslå lämpliga lagändringar. VARFÖR? Bilpooler reducerar antalet bilar i trafiken - och som behöver parkeringsplatser - och minskar på flera sätt de totala utsläppen från personbilar Utvecklingen mot fler bilpooler hämmas av brist på lämpliga parkeringsplatser Transportstyrelsen bör få uppdraget efter samråd med Trafikverket, Boverket, Konkurrensverket och SKL.

15 Åtgärder – äta Nationell insats för minskat matsvinn
Översyn av skattesystemet inom livsmedelssektorn Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

16 Nationell insats för minskat matsvinn
Vi föreslår en insats som ska bidra till förändrat beteende hos konsumenten via alla led i livsmedelskedjan. VARFÖR? Livsmedel orsakar betydande miljöpåverkan. En stor del av matavfallet kan undvikas. Krav på förebyggande av avfall och kommande krav på minskning av matavfall. Styrmedelsunderskott inom området. Timing: finns bra faktaunderlag och nätverk att arbeta vidare ifrån. Kommunikationsinsatser och andra insatser t.ex.: - Översyn av och ändrad tillämpning av regelverk - Nya tekniska lösningar - Prisdifferentiering - Arbetet behöver involvera flera aktörer i livsmedelskedjan Insatsen förslås starta 2015 som en naturlig övergång från Livsmedelsverkets pågående regeringsuppdrag. Insatsen föreslås genomföras i samverkan med det etablerade nätverket SaMMa Livsmedelsverket bör få uppdraget i samråd med Naturvårdsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

17 Åtgärder – bo Informationsinsats om mikroproduktion av el
Mätning och pilotstudie av hushållens elanvändning Identifiera hinder för miljöåtgärder i byggnader Energieffektiviseringsavdrag Konsumentvägledning för hållbart byggande och boende Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

18 Informationsinsats om mikroproduktion av el
Vi föreslår en informationsinsats för att främja mikro-produktion av el från förnybara energikällor VARFÖR? Stor potential för ökad mikroproduktion av el Stort intresse hos konsumenter Regler och teknik uppfattas som krångligt Energimyndigheten bör få uppdraget efter samråd med Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Boverket och Naturvårdsverket och Skatteverket.

19 Identifiera hinder för miljöåtgärder i byggnader
Vi föreslår att en utredning görs av varför t.ex. energieffektiviserings-åtgärder inte genomförs fast de är lönsamma och hur man kommer förbi hindren. VARFÖR? Oidentifierade flaskhalsar Kan nya affärsmodeller lösa problemet? Energimyndigheten bör få uppdraget efter samråd med Kemikalieinspektionen, Boverket och Naturvårdsverket.

20 Andra utvecklingsområden (dvs viktiga områden att arbeta med, även om vi inte gått i mål med konkreta åtgärdsförslag) Nya mått på välfärd Skattesystemets roll Utbildningssystemets roll Den internationella dimensionen Nudging Samlande kraft behövs Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

21 Svensk konsumtions påverkan på miljö och hälsa i andra länder
Vi föreslår att vissa miljömålsmyndigheter ges i uppdrag att, inom sina respektive verksamhetsområden, föreslå åtgärder som bidrar till att minska den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i andra länder. VARFÖR? Svensk konsumtion påverkar miljön i andra länder, eftersom en stor och ökande del av de varor vi konsumerar produceras i andra länder. Utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion ökar utanför Sveriges gränser Olika former av miljöföroreningar är den största dödsorsaken i låg- och medelinkomstländer Naturvårdsverket föreslår att Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten och SGU får uppdraget

22 Årlig uppföljning av konsumtionens miljöpåverkan
Vi föreslår att konsumtionsbaserade klimatutsläpp på nationell nivå utvecklas och redovisas på årlig basis. VARFÖR? Utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion ökar utanför Sveriges gränser För att kunna följa utvecklingen över tid behöver nuvarande klimatindikatorer kompletteras med en regelbunden uppföljning av den svenska konsumtionens klimatpåverkan. Förbättrat underlag i utformningen av klimatstrategier och styrmedel Naturvårdsverket föreslår att SCB får uppdraget

23 Hallå konsument – ny upplysningstjänst för konsumentfrågor på Konsumentverket
ringa, mejla eller chatta med experter Bl.a. hållbar konsumtion, information i samverkan med andra myndigheter Från 31 mars 2015 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

24 Sverige: Fördjupad utvärdering 2015 – Temaområde Hållbar konsumtion
Fördjupad utvärdering: uppdrag från regeringen till den 1 september 2015 Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Generationsmålets 7:e Strecksats: Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt

25 Utgångspunkt – omställning till ett resurseffektivitet samhälle
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

26 God bebyggd miljö - Avfallstrender (source: Profu)
God bebyggd miljö - Avfallstrender (source: Profu) Profu, 2009

27 Fokusområde: Hållbar Konsumtion Den resurseffektiva konsumenten 2020
Nya marknads- platser: Second-hand El Delat ägande …….. E-handel Produktion Detaljhandel Tydliggöra konsumentens roll i omställningen till ett resurseffektivt samhälle. Delvis nya förutsättningar och roll; ex. prosumers Analysera behov av åtgärder och styrmedel för hållbara konsumtionsval som inte äventyrar jordens bärkraft. Gränsvillkor för en rättvis och hållbar föredelning. Exempel på konsumtionsbeteenden: Val av produkter (beslutsituationer ex att köpa eller inte köpa en produkt eller tjänst - egen produktion? ) Användning av produkter (delat ägande, hyra, eco-driving…) Att göra sig av med produkter (reparera, sälja på second-hand, ge bort till välgörenhet..) 2 global hektar /cap., år 2 ton CO2-ekv. /cap., år x kg hushållsavfall /cap., år 8000 kg resurser /cap., år Zero nedskräpning FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 27

28 Identifierade trender (Mistra Urban Future 2014)
Konsumtionströtthet – måste vi köpa så många prylar? Kan vi jobba mindre? Hur mår man med köpstopp, går det? Kan man köpa upplevelser istället för att shoppa saker? Äkthet – intresse för giftfri mat, surdegsbakning, slöjd, odla själv genom stadsodling, camping. Vegetariskt – att välja för klimatet, hälsan och djurens bästa. Laga, reparera och återanvända – nya affärsmodeller för cirkulär ekonomi, köpa second hand, re-design, design för återbruk, att välja kvalitetsprodukter som har lång hållbarhet. Låna, dela och hyra – att som konsument köpa funktion istället för att äga saker. Använda klädotek och vara med i bilpooler, byta semesterbostäder (Airbnb, Uber t.ex.) Ansvarsfull konsumtion - att ha konsumtion som drivkraft för att försöka åstadkomma social förändring, exempelvis välja fair trade Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

29 FN:s program för hållbar konsumtion och produktion (10 YFP)
Höginkomstländerna måste ta täten i en global utveckling. Nödvändiga förändringar: bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan öka resurseffektiviteten minska resursutarmningen minska avfallsmängderna minska spridningen av farliga ämnen. 10YFP antogs i 2012 Rio+20 De program för internationell samverkan som hitintills beslutats är: Konsumentinformation (KemI) hållbara livsstilar och utbildning hållbar offentlig upphandling (Miljöstyrningsrådet) hållbara byggnader och byggande hållbar turism. Det här låter bra men blir det någon skillnad egentligen? Är det inte bara samma typ av åtgärder fast i andra benämningar än tidigare? Varför har Sverige valt att fokusera på hållbar konsumtion (och inte hållbar produktion)? Hur kommer Konsumverkets förändrade roll (åtgärder) spela roll för oss som privatpersoner? (Tydligare roll för KV, Pensionsfonder, energieffektiviseringsavdrag etc) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

30 10 YFP – beslutade globala program
Hållbar offentlig upphandling Konsumentinformation Hållbara livsstilar och utbildning Hållbart boende och byggande Hållbar turism Hållbara livsmedelssystem ….. Övergripande mål : minska negativ påverkan på miljö- och hälsa! Ske genom att öka välbefinnande för alla, men speciellt för de som lever i fattigdom. Beslutat om genomförande av 6 olika program varav de 2 första har sjösatts. Prgm Hållbar offentlig upphandling: Peter Nohrstedt, Konkurrensverket Prgm Konsumentinformaiton : KEMI, Anna Fransson Öppet för alla aktörer såväl privata och offentliga i olika former !! Tre svenskar utsedda till globala fokalpunkter för olika intressegrupper: David Collste: ungdomar och unga Eva Eiderström: kvinnor Kristian Skånberg: fackföreningar ?? I november planerar man att lansera programmet om Hållbara livsstilar och utbildning i Nagoya i Japan. M-dep överväger fn om SE ska ta en ledande roll i detta program tillsammans med Japan. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

31 SCP Clearinghouse - digital databas och mötesplats
Vill uppmana er alla att besöka och registrera er på denna nya digitala databas och mötesplats för informationsutbyte. Uppmana er att lägga ut projektresultat ! MISTRAS rapport Klimatomställning 2.0 har laddats ner av Göteborgs stad och är därmed tillgänglig för alla användare. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

32 Svensk fokalpunkt – vår roll
Öka medvetenheten om mål och syfte Sprida kunskap om globala program Inspirera till handling Ta tillvara synergier – samordna initiativ Involvera och koanalisera ungas erfarenheter Sprida goda exempel …….. ”Nytt från 10 YFP” – elektroniskt informationsbrev – anmäler dej som prenumerant på vår hemsida. Finns pappersutgåvor i vår monter. Nationell referensgrupp med deltagare från olika delar av samhället; kommun, lokala myndigheter, forskning, näringsliv, unga, kvinnor etc. Inlett diskussioner om hur vi kan stärka det nationella arbetet för en mer hållbar konsumtion och produktion genom att stärka och samordna nationella initiativ. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

33 We are 7 billion people on this planet, of which 925 million are starving. Yet we annually waste 1,3 billion tons of food – or enough to feed 3 billion people.

34 Förebygga matavfall 20 % mindre matavfall ger en samhällsvinst på ca 10 miljarder kr/år och minskar utsläppen av växthusgaser med 0,5 miljoner ton/år 10 ggr större vinst för klimatet att förebygga matavfallet än att röta och göra biogas av det Vad är den offentliga sektorns roll och vad är den privata konsumentens roll/ansvar för att konsumtionen ska bli mer hållbar? Det avfallsförebyggande programmet fokuserar på mat, textil, bygg- och rivningsavfall samt elektronik, finns det goda exempel att hämta? Hur stort är matsvinnet? – global resp nationell nivå – överproduktion av mat? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

35 Insekter växelvarma och använder därför en tiondel så mycket
energi som däggdjur för sin vikt. ! Insekter producerar bara en bråkdel av den metangas och dikväveoxid som kor och grisar gör. Insekter äter sådant människor inte kan äta - till skillnad från däggdjur. Insekter har upp till 3 gånger högre proteinhalt än biff, 60% i stället för 22%. De är rika på mineraler och har ofta hög fetthalt. För att producera ett kilo biffkött går det åt ungefär tio kilo foder. Samma mängd föda ger nio kilo gräshoppor. Insekter rekommenderas av FAO. FAO räknar med att världen behöver öka matproduktionen med 70% till 2050 för att föda en befolkning på 9 miljarder. Djurmatproduktion konkurrerar med människofödan och 70% av marken används till köttproduktion. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

36 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
Tack! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency