Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.

En presentation över ämnet: "Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och."— Presentationens avskrift:

1

2 Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Förstärkt brukarmedverkan Systematisk uppföljning

3 Tre prioriterade utvecklingsområden
Stärka delaktighet för barn och unga – barn och unga ska kunna påverka beslut som rör dem själva. Stärka brukarmedverkan för vuxna – bl a vid beslut och genomförande av insatser på individ/verksamhets/systemnivå. Arbetet ska samordnas med andra pågående initiativ för att utveckla brukarmedverkan. Stärka den systematiska uppföljningen – dokumentera arbetet med enskilda individer, följa upp och sammanställa med syfte att utveckla och förbättra insatserna/verksamheten.

4 Utvecklingsarbete – funktionshinderområdet
Behovet sedan länge känt och uppmärksammat – har varit svårt att få igenom stora kompetenssatsningar för detta verksamhetsområde 2012 genomfördes en nationell kartläggning om behovet Dalarna valde alla tre områdena; brukarmedverkan, barns delaktighet och systematisk uppföljning. Start september 2013. Alla län/regioner har sökt

5 Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser – brukarkunskap är en ovärderlig kunskapskälla! Syftet med evidensbaserad praktik är att öka möjligheterna att hjälpa. I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. ​Evidensbaserad praktik handlar om en medveten och systematisk strävan att bygga vård och omsorg på bästa möjliga vetenskapliga grund för att öka möjligheten att hjälpa. (Källa: Socialstyrelsen)

6

7 Vad har vi gjort sedan ht 2013?
Barn och ungas delaktighet och inflytande Skapat regionala nätverk/utvecklingsgrupper Inspirationsdagar oktober 2014 – Varför ska vi göra barn delaktiga? Workshop 27 maj/14 okt En halvdag på temat kommunikation och kognition i det goda samtalet. LD Hjälpmedel. Västernorrlandsmodellen på Jämtlandsvis

8 Vad har vi gjort sedan ht 2013?
Systematisk uppföljning ICF – ett språk och en struktur för att beskriva hälsa, individens behov i fokus. Implementering utbildningar 2015/2016. Öppna jämförelser – I ÖJ kan man jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner och landsting ansvarar för – vad får man för pengarna? tex LSS- verksamhet. Analys/förbättringsarbete i länet. Länsrepresentant NKR (Nationellt kompetensråd) funktionshinderområdet

9 Vad har vi gjort sedan ht 2013?
Brukarmedverkan vuxna LHR 16 april 2015 Dialog med brukarorganisationer i Dalarna 2015 Kartläggning i Dalarnas 15 kommuner inom myndighetsutövning LSS 2014

10 Resultat av kartläggning
Förstärkt brukarmedverkan för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning Handläggare utgår oftast från den sökta insatsen och inte utifrån individens behov. Svårt att matcha individens behov utifrån befintliga insatser. Barns delaktighet och inflytande saknas ofta i dokumentationen. Om barn kan uttrycka önskemål dokumenteras det i utredningen.

11 Ett par kommuner använder sig av alternativa kommunikationsstöd.
Förstärkt brukarmedverkan för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning Ett par kommuner använder sig av alternativa kommunikationsstöd. Svårt att samtala med barn utifrån barnets varierande grad av funktionsnedsättningar. Delaktighet och inflytande ökar med barnets ålder. Större brukarperspektiv när det gäller vuxna. Barns delaktighet är obetydlig i bedömnings- och beslutsfas. Vid beslut om personlig assistans är brukaren ofta helt åsidosatt.

12 Brukarens mål framgår sällan.
Förstärkt brukarmedverkan för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning Där man använder sig av en standardiserad utredningsmetod framgår brukarens mål tydligt. Brukarens mål framgår sällan. Tydligare genomförandeplaner med tydliga mål, brukar- och behovsstyrd. Insatser matchas ofta vad gäller behov men kan ej alltid tillgodoses i utförandet. Upprättar i ganska stor utsträckning genomförandeplaner men de varierar i kvalitet och innehåll.

13 Systematisk uppföljning
Vad (beslut om insats) och Hur (verkställigheten av beslut) hänger ej ihop – rättsosäkert läge. Huruvida brukarens mål framkommer eller ej beror på om handläggaren frågar om och dokumenterar det eller ej. Brukarens mål framgår sällan. Upprättande och uppföljning av genomförandeplaner varierar. Jag i styrkort

14 Identifierade förbättringsområden utifrån sammanställning av kommunintervjuer
Standardiserade metoder Metodutveckling i alternativa kommunikationsstöd. Kompetensutveckling - dokumentation och handläggning utifrån barns delaktighet och barnets perspektiv samt vuxnas brukarmedverkan.

15 Identifierade förbättringsområden utifrån sammanställning av kommunintervjuer
Kompetensutveckling – att samtala med barn. Barns utvecklingspsykologi Rutiner för upprättande och uppföljning av genomförandeplaner.

16 Kontaktuppgifter Maria Ekelöf
Utvecklingsledare Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna, Myntgatan 2, FALUN