INTRODUKTION RISKBEDÖMNINGSVERKTYG FÖR LÄRARE

En presentation över ämnet: "INTRODUKTION RISKBEDÖMNINGSVERKTYG FÖR LÄRARE"— Presentationens avskrift:

1 INTRODUKTION RISKBEDÖMNINGSVERKTYG FÖR LÄRARE
Hur man använder verktyget

2 Forskningsbakgrund till verktyget
Detta verktyg har utvecklats med grund i vetenskaplig forskning: Lauth, G.W. (1999): Lernstörungen. In: C. Steinhausen& M. Aster (Hrsg.). Verhaltenstherapie und Verhaltensmedizin bei Kindern und Jugendlichen. Weinheim: Beltz PVU, 75 – 93 Klaurer, K.J. & Lauth, G.W. (1997): Lernbehinderungen und Leistungsschwierigkeiten bei Schülern. In: Wienert. F.E. (Hrsg.): Enzyklopädie der Psychologie. Themenbereich D, Serie I. Pädagogische Psychologie, Band 3. Psychologie des Unterrichts und der Schule. Göttingen: Hogrefe, 701 – 738 Langfeldt, H.P. (1999): Pädagogisch-psychologische Diagnostik, in 2 Bdn., Bd.2 Anwendungsbereiche und Praxisfelder. Göttingen, 79 – 84 Och våra vetenskapsbaserade och praktiska erfarenheter från: vårt „Stop Dropout“ verktyg, som sedan 2011 har använts av mer än 6000 elever:

3 Riskbedömningsverktyg för lärare
Skolavhopp föregås av en lång process och beror på många olika orsaker. Som lärare har du möjligheten att följa dina elevers utveckling under en lång tidsperiod.

4 Detta instrument syftar i ”registrera” konkreta och observerbara beteenden hos dina elever. Till grund ligger en egenutvecklad modell för att skilja på olika typer av orsakssamband som kan förklara en enskild elevs beteende.

5 Konkret observerbart beteende
Under en kortare period Under en längre tid SEDAN NÄR? Alltid Inte alltid FÖREKOMST Under en av mina lektioner Under alla mina lektioner VAR? Inga andra ämnen I några andra ämnen I alla andra ämnen NÅGON ANNANSTANS? När du arbetar med detta verktyg är det nödvändigt att du kan svara på följande frågeställningar kopplat till ett specifikt problem:

6 Konkret observerbart beteende
Under en kortare period Under en längre tid SEDAN NÄR? Elever som uppvisar beteendemässiga problem har alltid skäl att agera på ett visst sätt. I ett första skede är det viktigt att ta reda på när det konkreta beteendet började. Försök vara specifik kring när du först kunde observera beteendet. Är det nyligen eller har beteendet uppvisats under en längre tidsperiod?

7 Konkret observerbart beteende
Alltid Inte alltid FÖREKOMST? Vissa beteendemönster kan observeras under en lång tidsperiod medan andra kommer och går. För att få en djupare förståelse av orsakerna som kan ligga bakom dessa beteendemönster är det nödvändigt att ta reda på när de förekommer: alltid eller inte alltid?

8 VAR? Konkret observerbart beteende Under en av mina lektioner
Under alla mina lektioner VAR? Beteendemönster måste alltid beaktas utifrån kontext och sammanhang. Man skulle till och med kunna hävda att specifika sammanhang genererar vissa beteenden. Därför vill vi - om du undervisar i mer än ett ämne i en klass – att du ställer dig frågan om ett visst beteende hos en elev förekommer i alla dina undervisningsämnen eller ej.

9 Konkret observerbart beteende
Inga andra ämnen I några andra ämnen I alla andra ämnen NÅGON ANNANSTANS? Nu kan det vara nödvändigt att utbyta åsikter om ett visst beteende hos en elev med dina kollegor. Från ett systemiskt perspektiv är det viktigt att veta om detta beteende endast uppträder i ditt ämne eller om det också förekommer i andra ämnen. För att få en helhetsbild är det också nödvändigt att skilja på om uppförandet endast förekommer i vissa andra ämnen eller om det är ett generellt problem som uppstår i alla andra ämnen.

10 Hur man ska använda verktyget
Svara genom att klicka på något av alternativen

11 En titt bakom kulisserna
Efter att ha besvarat de 4 frågorna får du genom verktyget möjlighet att angripa problemet med ett holisiskt angrepssätt/förklaringsmodell som bygger på 4 olika glasögon (perspektiv). Instrumentet hjälper dig att titta in bakom kullisserna på- förstå orsakerna bakom - specifika prolem hos en enskild elev.

12 De 4 glasögonen/perspektiven
Kognitivt perspetiv: Åtgärder för att erbjuda mer effektiva inlärningsstrategier / att stärka kunskaperna Motivationspersektiv: Åtgärder för att väcka elevens intresse och öka hens motivation för skolan Kliniskt perspektiv: Fokuserar på elevens personliga utveckling och sker oftast i samverkan med elevhälsans psykologer/kuratorer Socio-ekologiskt perspektiv: samverkan mellan familj, skola och sociala myndigheter

13 Olika glasögon– olika perspektiv
Det perspektiv du väljer leder dig fram till orsaken på ett problem och påverkar vilka åtgärder du vidtar för att hjälpa eleven

14 Vänligen uppmärksamma de orsaker som markerats i gulorange!
Att hitta orsakerna.. Varje perspektiv kommer att erbjuda dig olika orsaker till problemet. Vänligen uppmärksamma de orsaker som markerats i gulorange!

15 Hur man sätter på sig ett par andra glasögon – att ändra perpektiv
Klicka här för att komma till de kognitiva glasögonen Längst upp i höger hörn hittar du en länk som hjälper dig att skifta perspektiv!

16 Och nu …. Låt oss börja!